Implantatförlust och relaterade patientfaktorer

Avhandling

Den 29 oktober 2021 försvarar Malin Olsson Malm vid Institutionen för odontologi i Göteborg sin avhandling ”On dental implant failure and patient-related factors”.
Implantatförlust noterades för 9% av käkarna, mest frekvent det första året i funktion. Flera riskfaktorer identifierades, och ett flertal av dessa var relaterade till patientens allmänna hälsotillstånd.
Genuttrycket vid implantat med avancerad benförlust analyserades, och det skilde sig från prover tagna från opåverkat ben.

Dentala implantat utgör förankring för dentala proteser. I en liten andel av fallen misslyckas den osseointegration som krävs för att implantaten ska sitta stabilt i ben, och implantaten lossnar under ett tidigt eller senare skede. Orsakerna till dessa implantatförluster är fortfarande inte helt klarlagda. Denna avhandling har undersökt en grupp patienter som behandlats med implantat vid en specialistklinik, med avseende på förekomsten av implantatförluster och potentiella riskfaktorer för tidig implantatförlust. Därtill har genuttrycket av ett antal biologiska markörer undersökts hos patienter med implantat som uppvisat omfattande benförlust.

Information om patienter med implantatförlust insamlades retrospektivt och täckte en behandlingsperiod om 27–31 år (Studierna I, II och III). Studie I redovisade incidensen av implantatförlust för hela gruppen, medan studierna II och III utredde ett stort antal potentiella riskfaktorer för tidig implantatförlust i helt tandlösa käkar med multivariabel logistisk regressionsanalys. I Studie IV, en experimentell pilotstudie, undersöktes genuttrycket i biopsier från peri-implantärt ben och tandköttsvätska (PICF) vid implantat som uppvisade omfattande benförlust jämfört med prov från opåverkat ben, med användande av qPCR-teknik.

Studie I inkluderade 39 077 implantat i 8528 patienter. Implantatförlust registrerades i 9% av de rehabiliterade käkarna, varav 69% inträffade under första året i funktion. Implantatförlust var mer frekvent i överkäke jämfört med underkäke, och i samband med skiftet från implantat med svarvad, minimalt rå yta mot implantat med moderat rå yta minskade förekomsten av tidiga implantatförluster. I Studie II konstaterades att risken för tidig implantatförlust var relaterad till typ av käke, typ av implantatyta och patientens ålder vid implantatinstallationen. Tidig implantatförlust förekom oftare i överkäke än underkäke, och lägre ålder vid implantatinstallation var relaterat till högre risk för tidig implantatförlust. I Studie III kunde nio riskfaktorer identifieras relaterade till tidig implantatförlust i helt tandlös käke: systemisk sjukdom, allergier, matallergier, rökning, smärtstillande medicinering, implantat i motstående käke, låg primärstabilitet, reducerad benvolym samt läkningskomplikationer. I Studie IV redovisades ett uppreglerat uttryck av pro-inflammatoriska cytokiner och ben-resorptionsmarkörer i ben från implantatnära biopsier jämfört med biopsier från opåverkat ben i samma patienter. Prover från PICF visade på delvis liknande uttryck av förhöjda nivåer av proinflammatoriska markörer. Resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom analyserna utförts i en liten patientgrupp och med ny metodik.

Slutsats:

Implantatförlust skedde i 9% av käkarna, oftast inom första året. Flera riskfaktorer har identifierats varav ett flertal är relaterade till patientens allmänna hälsotillstånd. Genuttrycket kring implantat med avancerad benförlust var skilt från det ifrån benprover med opåverkat ben.

Fler studier behövs för att beskriva de processer som pågår kring implantat som uppvisar progressiv benförlust.

Källa: Department of Prosthodontics and Dental materials science, Institute of Odontology
Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg

Taggar
Avhandling