Munnen och kroppen hör ihop

Hälsa

Forskningsintresset för samband mellan tandhälsa och sjukdomar i kroppen har ökat sedan 80-talet. Flera studier tyder på att bakterier och inflammationsämnen från munnen kan påverka sjukdomsförloppet vid exempelvis diabetes typ 2, reumatism och kolorektal cancer.

– Många tror att det som händer i munnen stannar i munnen. Men en kopp kaffe eller en smörgås som sväljs åker vidare ner i magen. Likaså sväljer vi ner cirka en liter saliv som innehåller hundratals miljoner mikroorganismer, varje dygn, säger Björn Klinge, seniorprofessor och övertandläkare vid Malmö universitet.

Munhygien förebyggande

I munnen har vi flera hundra sorters bakterier varav en handfull är kopplade till parodontit (tandlossning). Parodontit börjar med en inflammation då bakteriebeläggningar retar tandköttskanten så att tandköttet svullnar och stänger in bakterierna. Patientens egen munhygien är det viktigaste i förebyggande syfte, men när bakterierna väl stängts in under tandköttskanten är det svårt att få bort dem utan hjälp.

– 40 procent av befolkningen över 40 år har tecken på tandlossningssjukdom i form av fördjupade tandköttsfickor och förlust av käkben. 10 procent av personerna över 50 år har mer allvarlig tandlossning och har förlorat en eller flera tänder, berättar Björn Klinge.

Studerar samband mellan mun- och allmänhälsan

När vävnaden blir inflammerad uppstår små sår i insidan av tandköttskanten där bakterier och inflammationsämnen läcker ut i blodbanan. Där ställer de till besvär för blodkärlen och inflammationen hos exempelvis reumatiker. Björn Klinge och Andreas Stavropoulos, som även han är professor och övertandläkare på Malmö universitet, forskar kring sambandet mellan inflammationen i munnen och allmänhälsa. En av frågeställningarna är; vilka reumatiker riskerar att få förvärrad sjukdom på grund av infektion i munnen?

– Vi söker efter molekylära biomarkörer i blod och saliv för att kunna diagnosticera sjukdomsförlopp och förutse vem som kommer att drabbas värst och som därför vinner mest på behandling i munnen. Eftersom vi ännu inte har sådana metoder, så behandlar vi alla, säger Björn Klinge.

Det finns också signaler som tyder på kopplingar till andra sjukdomar. Detta har undersökts i ett samarbete mellan forskare i Danmark och Andreas Stavropoulos forskargrupp. Cirka 1100 patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, och 3500 friska individer har deltagit i en stor enkätundersökning.

– Läkare i Danmark har länge hört dessa patienter klaga på tandproblem, men problemet var i stort sett negligerat. Resultaten i denna studie tyder på att det verkligen finns ett dubbelriktat samband där patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar får mer allvarlig parodontit och förlorar fler tänder än resten av befolkningen, men också att parodontit har negativ påverkan på tarmsjukdomens förlopp, säger Andreas Stavropoulos.

Samband med kolorektal cancer?

I en annan studie tittar Andreas Stavropolus på ett möjligt samband mellan parodontit och kolorektal cancer, där inflammationsreaktionen som sker vid parodontit kan ha betydelse. Det är nämligen känt att individer som lider av inflammatoriska tillstånd har en ökad risk för cancerutveckling. En tänkbar förklaring är att malignitet uppkommer i områden med inflammation, infektion och kronisk vävnadsirritation. Det finns data som tyder på att parodontitassocierade mikroorganismer kan ha egenskaper som gynnar de vävnadsreaktioner som föregår cancerutveckling.

– Då är frågan; om det stämmer att parodontit ökar risken för kolorektal cancer, kan reduktion av bakterierna i munnen minska cancerrisken, eller ge en bättre prognos på cancern? Detta behöver vi forska vidare på, troligtvis i flera år framöver, säger Andreas Stavropoulos.

Dubbelriktade samband

Diabetes typ 2 är en av de sjukdomar där studier tyder på att parodontal behandling kan påverka sjukdomsförloppet. Många forskare anser att det finns ett dubbelriktat samband mellan diabetes typ 2 och parodontit. Den förhöjda blodsockernivån hos diabetespatienter ökar risken för parodontit, och samtidigt kan inflammationsämnen från parodontit leda till en låggradig inflammation i kroppen som påverkar blodsockernivån och ökar risken för diabeteskomplikationer. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av diabetes ska man vara uppmärksam på munhälsan. Trots detta är det få sjukvårdsinrättningar som hänvisar patienter till tandvården. Björn Klinge menar dock att det långsamt blir bättre.

– Vi har så totalt skilda organisationer, sjukvården och tandvården. Har du inflammation i munnen går du till tandvården men sitter den någon annanstans i kroppen så går du till sjukvården. Fler och fler studier tyder på att tandhälsan kan påverka kroppen. Därför blir det blir konstigare och konstigare om inte munnen är med i diskussionerna. Vi måste ta ett gemensamt helhetsgrepp på hälsa. Med det ökade intresset forskas det också bland annat på tandhälsans samband med hjärt-kärlsjukdomar, demens, för tidiga födslar och nu även covid-19.

Text: Hanna Svederborn

Källa: Malmö Universitet

Taggar
Hälsa