När skall rotrester avlägsnas?

Klinisk artikel

Kvarvarande rötter efter frakturer eller omfattande karies bör i normalfallet avlägsnas om fyllnings- eller kronterapi inte är möjlig. Men vad gäller för den i dag allt äldre, kanske hospitaliserade patienten? Här kan ett kliniskt och etiskt dilemma uppstå.

I Sverige är en ökande andel av befolkningen äldre-äldre, och allt fler behåller sina egna tänder livet ut. Många av dessa äldre kan ha kognitiva och fysiska/motoriska förändringar, något som försvårar upprätthållandet av en adekvat munhygien, och som kan ge upphov till omfattande karies och destruktion.

Inför en behandling av dessa äldre, och många gånger sköra patienter, skall vi ta ställning till om rotrester, eller gravt destruerade tänder, skall extraheras eller ej. Målsättningen är, att behandlingen skall förebygga smärta, periradiculära inflammationer och annat som reducerar patientens livskvalité under återstoden av livet.

Artikeln visar på ett genomtänkt sätt vilka överväganden vi kan ställas inför vid olika kliniska situationer när ett beslut skall fattas. Författarna anger även en del mycket användbara riktlinjer för vårt handlande i svåra valsituationer som exempelvis en patient i livets slutskede.

Källa: Tandlægebladet