Nytt forskningsprojekt undersöker tandlossning hos unga

Forkningsprojekt

Tandläkaren och doktoranden Carolina Modin på Folktandvården Stockholm driver ett forskningsprojekt som vill öka förståelsen för hur tandlossningssjukdom, parodontit, utvecklar sig över tid hos unga personer.

Carolina Modin är övertandläkare på Folktandvården Eastmaninstitutets avdelning för parodontit och doktorand vid Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om långtidsuppföljning av individer som får tandlossning, även kallad parodontit, i unga år och vilka faktorer som påverkar sjukdomens utveckling.

– En ökad kunskap om sjukdomen parodontit hos unga individer är till stor nytta för den enskilda individen och för oss inom vården. Utifrån de resultat vi kommer att kunna få fram kan vi utvärdera hur vi på bästa sätt ska omhänderta denna grupp, säger Carolina Modin.

Med ökad kunskap ska det bli lättare att kunna identifiera patienter i riskzonen för tandlossningssjukdom och därmed kunna sätta in behandling i god tid. Nya insikter kan därmed leda till minskat lidande för individen såväl som minskade kostnader för samhället.

Parodontit är en nedbrytande sjukdom i munnen. Den kännetecknas av inflammation i de vävnader som omsluter tänderna samtidigt som det sker en förlust av fäste och benvävnad. Inflammationen orsakas av mikroorganismer på tandens rotyta och skadorna på vävnaden beror på individens immunologiska reaktioner i kombination med riskfaktorer. Kända riskfaktorer är diabetes och rökning. Om sjukdomen inte behandlas så finns det risk för att individen drabbas av tandförlust.

Många vuxna har mild parodontit
Parodontit drabbar främst vuxna och studier visar att majoriteten av alla vuxna är drabbade i någon utsträckning. Behandling av parodontit hos vuxna och äldre är väl dokumenterad och man har god kunskap av olika typer av behandlingar och dess effekt.

Parodontit hos unga är ovanligt
Parodontit i unga år är inte så vanligt och svår parodontit hos unga individer är mycket ovanligt. Parodontit hos yngre skiljer sig ofta från parodontit som drabbar äldre individer. Sjukdomen fortskrider många gånger snabbt och grad av inflammation, bennedbrytningens utseende samt mängden av plack och tandsten kan också skilja sig. Hos friska individer som drabbas kan man se ett starkt ärftligt samband men även etniskt ursprung har visat sig vara en betydande faktor. Eftersom det är få individer som drabbas av sjukdomen är det vetenskapliga materialet litet. Därför är det till exempel svårt att göra kvalificerade bedömningar om vilka som löper större risk för att sjukdomen fortskrider.

Avbryter ofta sin behandling
Forskningsprojektet består av fyra delarbeten. Det första arbetet, som redan är publicerat, var en journalstudie som omfattade 234 patienter med diagnosen aggressiv parodontit (tidigare diagnos för snabbt fortskridande parodontit hos mestadels unga patienter). Dessa jämfördes med en kontrollgrupp av patienter med kronisk parodontit (tidigare diagnos för långsamt fortskridande parodontit hos mestadels vuxna patienter) i avseende att undersöka hur väl de fullföljde behandlingen.

Studien visade att patienter med aggressiv parodontit i högre utsträckning avbröt sin behandling, oberoende av bakgrunds- och riskfaktorer.

– De individer som har svårast parodontal sjukdom och störst behov av vård avbryter tyvärr ofta sin behandling, säger Carolina Modin.

Fler delstudier ska fylla kunskapsluckor.

Kommande studier inom projektet ska baseras på insamlade data från cirka 100 patienter. Alla patienter som remitterats med diagnosen aggressiv parodontit, som då var 10–35 år och som undersökts av specialist eller ST-tandläkare i parodontologi under perioden 2003–2008 kommer att kallas. Dessa individer erbjuds en kostnadsfri klinisk och röntgenologisk undersökning där även ytterligare prover på till exempel saliv tas. I samband med undersökningen kommer patienterna även fylla i en enkät med frågor om bland annat munvårdsvanor och allmän hälsa. En kontrollgrupp om ungefär 100 individer som diagnostiserades med kronisk parodontit och som var högst 35 år under samma period kommer också att kallas till en likadan undersökning.

Projektets andra studie kommer att jämföra patienter som fick diagnosen svår parodontit i unga år med patienter som fick diagnosen mildare grad av parodontit i unga år genom att undersöka parodontal status idag och hur sjukdomen fortskridit under en tioårsperiod. En tredje studie syftar till att identifiera bakgrunds- och riskfaktorer som påverkar risken för fortsatt fortskridande av sjukdomen. I den fjärde studien ska forskargruppen undersöka om biomarkörer och mikrobiologisk profil skiljer sig hos patienter med parodontit idag, jämfört med under åren 2003–2008.

– Vi kommer även att försöka ta reda på vilken tandvård de patienter som väljer att inte komma till vår undersökning har fått under den gångna 10-årsperioden genom att titta på olika variabler i Socialstyrelsens tandhälsoregister, säger Carolina Modin.

Källa: Folktandvården Stockholm