Svensk hälso- och sjukvård samt tandvård i ett EU perspektiv

Svensk tandvård

Författarna (Pälvärinne et al 2018) presenterar i en artikelserie i BDJ den ”svenska modellen”. Artikelserien som är ett initiativ av Professor Kenneth Eaton i England, har som syfte att sprida kunskap om de olika förutsättningarna  för hälso-och sjukvård samt tandvård i de olika medlemsländerna.

Tandvård

Tillgänglighet på lika villkor och prisvärda tandvårdstjänster för alla befolkningsgrupper har varit ett politiskt mål i Sverige i nästan ett århundrade. Alla politiska partier har delat idén om att en individs sociala bakgrund inte får få konsekvenser för hans eller hennes tandstatus. Förutom fri vård för barn och unga vuxna, ges tandhälsovård för äldre högre prioritet, eftersom de flesta svenskar har kunnat behålla sina naturliga tänder.

Hälso-och sjukvård

Hälso- och sjukvården i Sverige har, under en längre tid, i stor utsträckning varit offentligt finansierad. En nationell hälsovårdslag från 1982 föreskriver att alla medborgare har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor. Denna grundläggande princip har upprepats i den nya hälsovårdslag som trädde i kraft den 1 april 2017. De praktiska konsekvenserna är att alla svenskar förväntar sig att få bästa möjliga vårdkvalitet och inte behandlas annorlunda än någon annan.

Varför publicera denna artikel?

Ovanstående ”grundbultar” faller sig självklara för de flesta av oss. Så är ju inte villkoren runt om i världen och inte ens inom EU. Av detta skälet är initiativet att beskriva förutsättningarna inom olika länder i ”vår union” viktig. Nu läser ju inte alla tidskrifter som BDJ, men för den extra intresserade och framför allt för forskare är denna kunskap viktig.

I artikeln beskrivs mer detaljerat om ekonomiska förutsättningar, antal utövare inom vården/tandvården, utbildning m.m. Detta tar jag inte upp här utan hänvisar till artikeln.

Raimo Pälvärinne

leg. tandläkare

doktorand MAU