Svensk barntandvård riskerar att försämras

Barntandvården i Sverige är bra och betydelsefull, konstaterar en rapport från Socialstyrelsen tidigare år. Men barntandvårdens framtid är omtvistad. En central fråga är som så ofta pengar.

Barntandvåd grundlägger en god tandhälsa för resten av livet.

Socialstyrelsens rapport ”Tandvården och Vårdansvarskommittén” är intressant läsning på många sätt. Så gott som alla makthavare i tandvårdsverige uttalar sig – men inte med egna namn. I rapporten kallas de ”nyckelaktörer”. Läsaren får gissa sig till vem som säger vad.

Det är tydligt att nyckelaktörerna är oense om hur barntandvården kan och bör bedrivas. Enligt rapporten är de flesta överens om att barntandvården grundlagt en god tandhälsa i Sverige. Det är en styrka att barn och unga har tillgång till avgiftsfri tandvård. Det har funnits initiativförmåga och kreativitet i folktandvården för att på nya sätt nå ut till skolelever.

Men, det pågår en tudelning mellan barn- och vuxentandvård. Rapporten citerar utredningen om tiotandvård på denna punkt. ”Som en konsekvens blir privattandvården alltmer koncentrerad till allmäntandvård till vuxna inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Denna tudelning av marknaden påverkar folktandvårdens attraktivitet som arbetsgivare negativt, eftersom behandlare ofta efterfrågar en variation av patienter och behandlingar.”

Folktandvården står för runt 85 procent av all barntandvård i Sverige. Privata vårdgivare drar sig för att tillhandahålla barntandvård, fastslår rapporten. De privata anser att ersättningen är för låg. Folktandvården å sin sida är ålagda i lag att erbjuda tandvård till barn. I Norge drivs barntandvården av Tannhelsetjenesten* som är ett rent välfärdsinstrument. I Sverige utförs barntandvården främst av folktandvården. Folktandvården är både ett välfärdsinstrument och en aktör på en privat marknad.

Hur skall samhället förmå den privata tandvården att ta emot fler barn? Det är en viktig fråga för många. En nyckelaktör frågar retoriskt, om det borde krävas att privata vårdgivare tar emot fler barn, eller ifall ersättningen för barn borde kompensera för försvunna intäkter för vuxentandvård.

Ali Kashani

Ali Kashani är specialisttandläkare och klinikchef på Specialisttandvården  Kronan i Sundbyberg. Det är en privat specialistklinik för barntandvård. Kronan får remisser från både privata kliniker och från folktandvården. I det stora hela tycker han att samarbetet fungerar väl.

– Vi är öppna för allt sorts samarbete. Det är klart att våra marginaler inte är som i övriga tandvården. Men vi gör det ändå.

– Problemet inom barntandvården, det är att det är prisreglerat. Ersättningen räknas inte upp varje år. I år 2025 är det fjärde året den står still. Då blir det svårt att få kostnadstäckning, även för oss.
– Även om vi får det att gå runt idag, så är det inte säkert att det går runt i framtiden. Det är inte säkert att det blir prisjusteringar.

– Framtiden är osäker.  Det är långt ifrån säkert att några prisjusteringar kommer att genomföras under 2026 för att möta de ökande kostnaderna. Det försvårar möjligheterna att tänka långsiktigt. I nuläget tvingas vi istället planera ett räkenskapsår i taget, med start i maj. Det  komplicerar i sin tur övrig planering, eftersom dessa vanligtvis följer kalenderåret.

Kashani ser barntandvården som grundpelare för en fortsatt god tandhälsa. Att Sverige har en av världens bästa tandhälsa, beror på att Sverige premierat tandvård för barn. Och det måste fortgå.

– Tänderna ska hålla livet ut. Det är avgörande att vi bygger goda vanor redan från unga år och lägger grunden för ett friskare liv. Precis som med övrig hälsa gäller att tidiga insatser gör stor skillnad. En 15-åring som lever sunt har ofta bättre förutsättningar att må bra även vid 30. Men om man redan i tonåren brottas med exempelvis övervikt eller andra hälsoproblem, ökar risken för framtida sjukdomar. Samma sak gäller för munhälsan. Det är därför viktigt att vi fortsätter prioritera dessa patienter.

Yvonne Strandh. Fotograf: Region Blekinge

Även inom folktandvården anser många att ersättningarna är för låga. Yvonne Strandh är tandvårdschef för folktandvården i Blekinge. Hon medverkade inte i rapporten, men arbetar med barntandvårdens realitet varje dag.

Vilken är den främsta utmaningen vad gäller barntandvård som folktandvården lever med idag, enligt din erfarenhet?

– Det har jag inget direkt svar på. Jag vill betona vikten av att bedriva barntandvård och att bidra till en god munhälsa hos alla våra barn. Att vi skall kunna fortsätta stå för en god tandhälsa för barn och nå ut till dem som behöver den.

– Det gäller ju att ersättningen för barntandvården ligger i fas med kostnaderna. Det är angeläget. Att bedriva barntandvård måste vara viktigt för samhället.

– Barnens tandhälsa påverkas tydligt av de socioekonomiska skillnaderna.

– Vi vet att barn i socialt utsatta områden har högre frekvens av karies än barn som bor i välmående delar av samhället. Det ligger på folktandvården att uppmärksamma detta, och att främja en likvärdig munhälsa för alla. Att bli en viktig partner och att bidra till det.

De flesta är överens om att folktandvårdens arbete med barn har varit en grundpelare till Sveriges goda tandhälsa. Ser du att folktandvården idag ges förutsättningar för att fortsätta detta arbete?

– Ja, det tycker jag. Men det gäller ju att nivån på ersättningen för kostnader höjs. Kostnader för att bedriva tandvård har ökat.

Det har i rapporten Tandvården och Vårdansvarskommittén” och annorstädes, framkommit förslag på att privata tandläkare skall tvingas ta en viss andel barn, och / eller att folktandvården borde få mer ekonomisk ersättning för barnen, eftersom barntandvården stjäl resurser från vuxentandvården. Är detta rätt åtgärder?

– Jag vet inte om det är rätt väg att gå. Vi har lite olika uppdrag. Vi har ju ansvaret för barn. Vi har sistahandsansvaret för våra medborgare. De privata har ett annat uppdrag, de bedriver tandvård på ett annat sätt. Svår fråga.

– Det viktiga är att den ersättning vi får för barntandvården är skälig. Den har inte hängt med i kostnadsutvecklingen.

I Norge utför motsvarigheten till folktandvården Tannhelsetjenesten, all barntandvård. Vuxentandvård utförs av de privata. Borde det bli så i Sverige, en mer eller mindre total uppdelning?

– Jag tror det är bra som i Sverige. Vi behöver folktandvården, vi behöver privata vårdgivare. Vi behöver hjälpas åt.

– Barntandvården är viktig. Det är där man lägger grunden för en munhälsa.

FAKTA: Offentlig tandvård i Norge och Sverige

*Tannhelsetjenesten
Är en del av den offentliga välfärden, men inte en marknadsaktör. Riktar sig främst till barn och ungdom upp till 18. En del övriga grupper erbjuds tandvård av Tannhelsetjenesten: äldre i omsorg, värnpliktiga, missbrukare, och interner. Vuxna måste välja privat tandläkare, utom vid särskilda behov.

Folktandvården
Folktandvården är ett affärsdrivande verktyg med ett folkhälsouppdrag. Drivs av regioner, antingen som företag eller förvaltning, men måste räkna med konkurrens från privata företag. Barn och unga får automatiskt kallelse och fri vård upp till 18. Alla vuxna kan gå till Folktandvården och betalar generellt lite mindre än hos de privata.

Tandvården och Vårdansvarskommittén. En rapport från Socialstyrelsen.