Global utfasning av kvicksilver inom tandvården
Dentalt amalgam, som till hälften består av kvicksilver, har länge varit ett miljö- och hälsoproblem. Nu har Minamata-konventionens sjätte förhandlingsmöte (COP6) i Genève enats om en global utfasning av amalgam i tandvården efter år 2034. Beslutet markerar ett historiskt steg mot att minska kvicksilverutsläpp och skydda både miljön och människors hälsa.
Till vänster: Romina Pourmokhtari
— Detta är ett viktigt beslut för att minska de globala utsläppen av kvicksilver och stärka skyddet för både människors hälsa och miljön. Att även länder som tidigare varit tveksamma nu ser fördelarna med en utfasning av kvicksilver är särskilt glädjande, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
I Sverige har dentalt amalgam varit förbjudet sedan 2009, och både erfarenheter från svensk tandvård och internationellt samarbete inom Minamata-konventionen har bidragit till det globala beslutet.
— Det här är ett stort framsteg för munhälsan och den allmänna hälsan globalt. Sverige har sedan förbudet infördes sett endast positiva effekter och vi delar gärna med oss av våra erfarenheter av hur en utfasning kan genomföras, säger socialminister Jakob Forssmed.
Riskerna med kvicksilver i tandvården
Amalgamfyllningar innehåller kvicksilver som långsamt kan frigöras. Kvicksilver är ett av de mest farliga miljögifterna och kan påverka hjärnan och det centrala nervsystemet. Barn är särskilt känsliga, där fosterstadiet är en kritisk period för hjärnans och nervsystemets utveckling.
I naturen kan kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver, en mycket giftig form som tas upp av levande organismer. Livsmedelsverket rekommenderar därför försiktighet vid konsumtion av fisk med höga halter kvicksilver, som abborre, gädda och gös, särskilt för gravida, ammande och kvinnor som planerar graviditet. För övriga gäller att denna typ av fisk inte bör ätas oftare än en gång per vecka, och stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk och marulk bör undvikas eller ätas sällan.
Den globala utfasningen innebär att användningen av dentalt amalgam successivt måste upphöra, och att tandvården behöver fortsätta övergå till alternativa material och metoder. Beslutet understryker vikten av att tandläkare och kliniker är väl förberedda på förändringen och att kunskap om både miljö- och hälsorisker finns på plats i det dagliga arbetet.