Sämre tandhälsa om tandvård blir sjukvård

Debattartikel

Jonas Magnusson (S) tycker det är en världsfrånvänd tanke att tandvården fortfarande inte omfattas av högkostnadsskyddet och att tandvården inte ses som en del av kroppen. Han menar också att det 2017 är en världsfrånvänd tanke att behålla ett ”stenålderssystem” där tandvården inte har ett högkostnadsskydd på samma nivå som övriga sjukvården. Vi menar att det vore olyckligt att i grunden förändra ett väl fungerade tandvårdssystem och flytta ansvar från stat till landsting.

Det finns de som – trots behov – avstår tandvård på grund av den privatekonomiska situationen. Men ungefär lika många avstår från övrig hälso- och sjukvård som från tandvård trots behov. Att övrig hälso- och sjukvård har en lägre patientavgift påverkar inte detta.

 

Våra tänder mår allt bättre. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 71 procent år 2004 att de hade bra tandhälsa. 2016 var siffran uppe på 77 procent. Samtidigt visar uppgifter från Socialstyrelsen att andelen kariesfria sexåringar minskar. Sexåringar har idag fri tandvård, men trots det finns tydlig förbättringspotential och vi ser socioekonomiska mönster i tandstatusen.

Men att placera tandvården i den allmänna sjukvården kommer med största sannolikhet inte att innebära bättre tandhälsa. Det är en förenklad lösning och vi löser inte tandvårdens utmaningar genom komplexa regelverk och skillnader mellan olika landsting. På sikt hotar ett sådant förslag snarare att rasera ett välfungerande system inriktat på förebyggande tandvård med ett statligt stöd till patienterna. Ett system som är populärt och fungerar väldigt bra.

Urban Englund, styrelseordförande, Praktikertjänst

För när patienter i tandvården får säga sitt är resultatet tydligt. Tandvården är generellt den sektor som uppvisar störst kundnöjdhet. Det visar Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årliga kvalitetsundersökning där nöjdhetsindex för den privata tandvården är över 87 och 75,7 för Folktandvården. Detta är de högsta värdena för någon bransch i Sverige.

Att låta tandvården ingå i högkostnadsskyddet skulle med största sannolikhet innebära att tandvården får slåss med övrig hälso- och sjukvård om de knappa resurserna. Detta leder sannolikt till en underfinansierad tandvård och stora regionala skillnader när varje region tvingas skapa ett regelverk för styrning och finansiering av tandvården. Risken är uppenbar att landstingen drar ner på resurser till förebyggande tandvård för att lägga dessa på personer som är sjuka.

För att ytterligare förbättra tandhälsan krävs helt andra åtgärder. En del går att komma åt genom justeringar av tandvårdssystemet, men viktigare är att förändra attityder och inställning. Möjliga förändringar som skulle få effekt är exempelvis:

  • En sänkning av karensen i det befintliga högkostnadsskyddet till 1 000 eller 2 000 kronor
  • En höjning av det allmänna tandvårdsbidraget (ATB)

Privat och offentlig tandvård har arbetat sida vid sida i decennier och systemet är uppskattat och fungerar i grunden väl. Ett dyrköpt tandvårdsexperiment riskerar att rasera världens förmodligen bästa tandvård utan att adressera huvudproblemet. Sverige har stora problem att finansiera sjukvården, att dessutom lägga tandvård till detta kommer vare sig att lätta på bördan eller förbättra tandhälsan.

Urban Englund, leg. tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Nils-Eric Vallo, leg. tandläkare och styrelseordförande Praktikertjänst Tandläkarförening

Caroline Nordqvist Orsucci, leg. tandläkare, styrelseordförande, Privattandläkarna

Merit Lindberg, VD, Privattandläkarna

 

Källa: Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 11 april 2017.

 

Taggar
Debattartikel