Så kan unga hålla tänderna friska – trots tuffa livsvillkor
Inga hål i tänderna – mot alla odds. Förmågan att ta till sig information, föräldrastöd samt uppmuntran från vänner och föreningsliv bidrar till god munhälsa hos unga vuxna från utsatta förhållanden, visar ny avhandling vid Malmö universitet.
Hål i tänderna (karies) är en global utmaning och en sjukdom som oftare drabbar personer med socialt och ekonomiskt sämre förutsättningar än individer i andra samhällsgrupper. Detta trots tillgång till fri tandvård under uppväxten. Kunskapen är samtidigt begränsad om vilka skyddsfaktorer, så kallade salutogena hälsoresurser, som kan förbättra munhälsan hos denna grupp.
– Tidigare har forskningen fokuserat på riskfaktorer. Nu har vi i stället försökt finna och studera olika friskfaktorer hos unga vuxna som inte har karies, trots låg socioekonomisk bakgrund, säger Marie Nordström tandläkare och nyligen disputerad doktor på Odontologiska fakulteten.
Marie Nordström har inom ramen för sin avhandling genomfört flera undersökningar i Sverige och Sydafrika, däribland två kvalitativa intervjustudier och en enkätstudie. Resultatet visar att det finns faktorer hos såväl individen, familjen och sociala nätverk som samhället i stort som bidrar till en god munhälsa.
På individnivå visar sig bland annat upplevelsen av att ha kontroll över sitt eget beteende, självkänsla, god stresshantering och förmåga att kunna ta till sig hälsoinformation ha positiva effekter på munhälsan. I en av studierna sågs detta endast hos unga som är födda i Sverige eller har invandrat under förskoleåren, vilket kan tyda på att riktade insatser behöver anpassas bättre till de som invandrar i skolåldern.
Familjen är i sin tur viktig i sammanhanget genom stabila och trygga relationer och när det gäller att etablera hälsosamma rutiner under barndomen som regelbundna matvanor och god munhygien. Dessutom bidrar föräldrars fortsatta stöd och vägledning under tonåren till att unga vuxna utvecklar egna hälsostrategier och tar ansvar för sin munhälsa under livet.
Ett stöttande socialt nätverk i form av vänner, grannar och exempelvis föreningsliv bidrar också till ett mer hälsosamt beteende, bättre egen munvård och hantering av motgångar. Detta kan då handla om bland annat stöd och uppmuntran som bidrar till ökad motivation och självtillit. Därutöver kan exempelvis lärare, dietister och tandvårdspersonal ha en betydelsefull roll när det gäller hälsokommunikation och att främja goda hälsovanor.
– Vi behöver bedriva hälsofrämjande arbete i olika sammanhang utanför tandvården för att nå fler grupper. Det för att kunna minska hälsoklyftan och bidra till att fler individer i samhället får en god munhälsa.
– Det kan exempelvis handla om tidiga insatser för att stärka föräldrar i deras föräldraskapsroll och att ge barn jämlika förutsättningar för god munhälsa, säger Marie Nordström.
