Christian Coachman inspirerade på Nordic Dental Summit

Det skulle kräva något extra för att lyfta den mulna, regniga dagen utanför Göteborg. Och något extra blev det! Christian Coachman, internationellt känd tandtekniker och tandläkare från Brasilien lyste upp Nordic Dental Summit med nya hoppfulla tankebanor.

Coachmans föreläsningar fokuserar ofta på Digital Smile Design, men på Nordic Dental Summit tog han även upp aspekter av affärsutveckling. Han är övertygad om att tandtekniken har en stark framtid, och att tandtekniker och tandläkare tillsammans kan åstadkomma fantastiska resultat.

– Det finns ett beslut som vi alla måste ta. Om vi bestämmer oss för att leverera medelmåttiga saker, då är det bara att lägga ut jobben utomlands. Men om ditt fokus är high-end-produkter, vård eller tjänster – så kräver det en lokal marknad.

– Det finns alltid plats. Det gäller för Michelin-trestjärniga restauranger, såväl som för trestjärniga tandläkare och trestjärniga labb.

Borta bra, hemma bäst

Kvalitetseffektivitet, kvalitetskontroll och kommunikationssystem – samt en rad andra faktorer – är svåra att genomföra effektivt när motparten sitter i ett annat land, i en annan tidszon.

– Kommunikationen fram och tillbaka är nuförtiden helt digital. Den blir svårare om labbet är långt bort. Jag menar att kvalitativ tandvård kräver ett väldigt pålitligt och kompetent labb, som åtminstone ligger i samma tidszon. Det är därför jag har ett labb i Europa och känner mig inte hotad av labb i Kina.

Under föreläsningen förklarade Coachman utförligt sin Apple Store-teori. En patient bör träda in på mottagningen och få ungefär samma känsla som i en Apple Store. Med det menas en fysisk plats där kunden känner sig trygg och inspirerad nog att betala ett ganska högt pris. Patienten tar inte sitt beslut på annons eller hörsägen. Avgörandet sker under det första eller andra introduktionsmötet. Det är då tandläkaren bör ”ta hem affären” genom att göra rätt intryck, samt genom att förmedla och ta in rätt information. Patienten blir sedd och hörd i en mottagningsmiljö som överträffar förväntningarna.

Kvalitetskontroll och felutvärdering

Två nyckelbegrepp i Coachmans föreläsning var kvalitetskontroll och felutvärdering.

– Vi lär oss inte tillräckligt om kvalitetskontroll inom tandvården. Kvalitetskontrollsystem, checklistor för kvalitetskontroll, kvalitetskontrollmoment. Vem gör kvalitetskontroll av vad och när?

– När resultatet avviker från det idealiska, så behöver vi göra mer än att fixa till problemet. Vi behöver lära oss varför problemet ägde rum, så vi kan undvika det och minimera chanserna att det uppkommer igen.

Coachman syftade på den typen av missar som enbart tandläkare registrerar. ”Nu är jag petig”, erkände Coachman, när han visade hur en minimal defekt hade kunnat undvikas genom protokoll och rutiner vid varje enskilt led i behandlingsprocessen, hela vägen tillbaka till första behandlingstillfället. Alla gör vi sådana fel, påpekade Coachman.

– Felutvärdering och kvalitetskontroll är två saker som vi vanligen inte gör på labb. Men om vi lär oss det, kommer det ändra hela arbetsflödet och reducera den stress vi upplever. Och vi kommer att leverera högkvalitativa saker.

Under föreläsningen fyllde deltagarna sina smartphones med bilder av Coachmans bildspel. Efteråt stod många på kö för att ta en selfie med Coachman. Själv var han nöjd med gensvaret från publiken.

– Jag tror att jag nådde ut till dem. Gruppen var väldigt fokuserad, med många smarta och bra tandläkare. De fattade totalt.

Coachman har varit i Sverige flera gånger tidigare och föreläst. Kvaliteten hos tandläkare är god, vid internationell jämförelse.

– Det är tandläkare som tänker högkvalitativt. Sådana tandläkare är ganska lika över hela världen. Var jag än kommer gör högkvalitativa tandläkare väldigt likadana saker, och stöter på samma utmaningar.

– Vi är alla inne i en övergångsperiod med avancerad dental teknik, att förstå AI och att förbättra arbetsflödet med labbet. Så jag ser att det är ett stort intresse kring de här sakerna, avslutade Coachman.

Tidigare på dagen lyssnade deltagarna på specialisttandläkare Marcus Dagnelid, som pratade Tiotandvård. Dagnelid berörde dilemmat att reformen förväntas ge privata tandläkare lägre marginal per behandling, men högre patientvolym. Liksom många andra ser Marcus effektiviseringar som en god strategi. När priserna på åtgärder och material blir reglerade, kan tandläkare i viss mån påverka tidsaspekten.

Marcus Dagnelid delade även med sig av egna erfarenheter kring myndighetskontakter och betonade vikten av att förstå hur ersättningsbegäran bör utformas. Försäkringskassan ogillar höga debiteringar på en enstaka eller kombinerad åtgärdskod. Tandläkarna måste därför ibland noga överväga vilka koder och tillstånd som krävs för att nå ett korrekt resultat, samt dokumentera allt noggrant med foto och modeller. Tyvärr händer det att vissa tandläkare behandlar patienten först och först i efterhand upptäcker brister i dokumentationen vid en kontroll, menade Dagnelid.

Mötet fortsatte med en paneldiskussion om relationen mellan tandläkare och tandtekniker. Moderator var Per Rehnberg, entreprenör och tandläkare, med bred bakgrund från olika tandvårdskedjor. Panelen bestod av nämnda Marcus Dagnelid, Richard Galambos, vd för Dental Syd, Niklas Virta, vd Aqua Dental samt Maik Peters, vd Aqua Dental Labs. Publiken var med på noterna och det blev ett stimulerande samtal, med tacklingar och passningar fram och tillbaka. Somliga var tandtekniker, andra var tandläkare. Någon satt i styrelse för endera kedja, någon annan satt i styrelse för en annan.

Så vad kom panelen fram till? Jo, att tandvård måste få kosta. Det går inte att sänka pris utan att sänka kvalitet. Vi borde alla undvika hysterin kring reformen och se var vi landar i den. Kanske kan vi nu göra det som verkligen bör göras på patienterna, nu när patienterna har råd! Att sänka på priset på materialet är ett feltänk. Jobba med processen i stället! Finns det något land i världen som har ett heltäckande försäkringssystem, där både vårdgivare och patienter tycker att det är bra, frågade en paneldeltagare retoriskt.

Frågvisa deltagare och aktuella ämnen

En deltagare i publiken noterade att kollegor remitterar mer sällan idag, och att tandläkare idag tenderar vilja göra jobben själva. Kanske lite övermodigt ibland. Kan vi finna ett AI-system för att förenkla allt det formella? Har Tiotandvården blivit så sträng och så hårt reglerad därför samhällets erfarenheter från utförsäljningen av skola, vård och omsorg är så pass negativa? Och på tal om negativt, media har dragit i gång en opinion mot tandläkare. Många mindre bemedlade patienter tror att tandläkarna inte vill ta emot dem. Här borde det göras lite opinionsarbete.

Är det mindre eller större vårdenheter som gynnas av reformen? Panelen trodde på större enheter. Det gäller såväl kedjor som labb. Och Aqua Dental ville avskaffa köerna. Det finns erfarenheter från industrin att ta lärdom av. Lean-processerna och effektivisering betyder inte stressigare jobb, utan bättre förutsättningar för att göra ett jobb som det borde göras. Effektivisering kommer att underlättas om flödet mellan tandläkare och tandtekniker harmoniseras.

Sköterskan kan

Tandsköterskan, slutligen, har en underskattad roll. Hellre en tandsköterska för mycket än en tandsköterska för lite. Det är dumt att spara bort sig. I alla kriser finns det två positiva saker: Gemenskapen ökar och den innovativa förmågan ökar, sammanfattade en deltagare.

– Temperaturen i rummet är positiv, fastslog moderator Rehnberg när mötet bröts för lunch.

Kris eller inte, gemenskapen var det i alla fall inget fel på. Det fanns mycket att diskutera. En av fördelarna med helgkurser är att eftersnacket fortsätter så länge det behöver. Det var ömsom skratt, ömsom diskussioner under middagen. En deltagare med stor erfarenhet av veckokurser sade – mot löfte om anonymitet: Man lär sig lika mycket i baren som på föreläsningen.

Dagen därpå fortsatte mötet på samma tema. De italienska bröderna Dr Andrea Mastrorosa Agnini och Dr Alessandro Agnini pratade om den senaste utvecklingen inom digital teknik. Utgångspunkten var specialkompetenser inom tandvård som arbetar integrerat, inte parallellt, med gemensamma digitala verktyg och beslutsprocesser.

Ett möte nästa år igen

När deltagarna lämnade Hjortvikens Country Club stod det klart att Nordic Dental Summit inte bara handlade om teknik, reformer eller affärsmodeller, utan om något större. Om samarbete, kvalitet och modet att hålla fast vid det som gör tandvården bra, även när förutsättningarna förändras. I en tid av osäkerhet, reformer och snabb teknikutveckling blev mötet en påminnelse om att utveckling inte sker i isolering, utan i dialog. Mellan tandläkare och tandtekniker, mellan klinik och labb, och mellan erfarenhet och nyfikenhet. Det är i de samtalen som framtidens tandvård tar form.

Redan under de efterföljande dagarna kunde man läsa att arrangörerna Knowyn påbörjat arbetet med nästa års Nordic Dental Summit, något som utan tvekan blir spännande att följa.