Därför har inte Sverige obligatorisk fortbildning

I många europeiska länder kan rätten att utöva yrket dras in för tandläkare som inte fortbildar sig. I Norden råder en annan tradition, där fortbildning ses som ett professionsansvar snarare än ett lagkrav, och där direkta sanktioner saknas.

Fortbildning är något som många tandläkare vill ha.

Sveriges Tandläkarförbund är förmodligen Sveriges största fortbildare, med ett stort kursutbud. Förbundets linje är att rekommendera 20 timmar fortbildning per år. Innan någon form av obligatorisk fortbildning införs måste vissa grundläggande frågor besvaras, säger ordförande Chaim Zlotnik.

– Den svåra utmaningen är: Vem ska bestämma vad man ska lära sig på en fortbildning? Och vem ska finansiera den? Det har vi ju också pratat och diskuterat om när vi diskuterat om vi ska driva frågan om obligatorisk fortbildning.

SOU 2025:63 med titeln – ”Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens – utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov” – föreslår obligatorisk fortbildning före 2028. 

– Ja, men vilken typ av utbildning kan man få då? Och i vilket ämne? Det är ju någonstans här det blir problem. Är det bara att man ska gå? Vem ska utöva tillsyn över den utbildningen så att man inte bara har gått, utan har lärt sig det man förväntas lära sig?

Många av de stora länderna i Europa – Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien – alla de har någon form av obligatorisk fortbildning. Många tycks ha enats om att det är bra?

Ordförande Chaim Zlotnik. Sveriges tandläkarförbund. Foto: Knut C Pedersen

– Men återigen. Jag ställer mig frågan så här: Vad ska den syfta till? Vad är det som den ska innehålla? Och hur följer man upp fortbildningen? Vem finansierar den?

Vem borde då säkerställa att det finns bra kurser, där rätt deltagare hamnar och att det finns god uppföljning? 

– Ja, det är ju det här som är vårt stora dilemma. Vi hade svårt att landa i om det ska vara Socialstyrelsen som säkerställer eller vem det nu ska vara. Framför allt finansieringsdelen.

– Vi har ingen bra myndighet eller institution som säger att ”det är det här som har hänt under det här ämnet och då är det här ni ska lära er”. Vi har inte den typen av struktur i vår organisation.

– Det är ju en sak för de som har sina egna verksamheter. De bestämmer ju själva över sina arbetstider och om de vill gå kurs. För de som är anställda – vilket majoriteten av svenska tandläkare är – handlar det om möjligheten att kunna få gå kurs. Jag skulle nog vilja säga att viljan är större än utfallet. Det kan jag konstatera.

– I dag ligger det på de enskilda vårdgivarna. Och jag känner till många tandläkare som går kurs på egen bekostnad just för att de vill. De tycker att det är stimulerande och de är intresserade av yrket.

Patientssäkerheten upprätthålls

Det svenska systemet har andra mekanismer som fångar upp riskabla beteenden, påpekar Zlotnik. Majoriteten av de svenska tandläkarna arbetar som anställda. Vårdgivare eller verksamhetsansvariga ska säkerställa att man tillhandahåller den standard som förväntas av patientsäkerhetslagen.

– I dag finns det skrivningar i patientsäkerhetslagen att de anställda ska ha de kunskaper som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det finns i en annan kontext ett krav på att man ska jobba på ett bra sätt.

Kent Hanssen driver ett utbildningsföretag inom medicin och odontologi. Hanssen anser att det svenska fortbildningssystemet för tandläkare har allvarliga.

Kenth Hanssen, VD Internetodontologi

luckor. En tandläkare kan gå hela sin yrkeskarriär utan fortbildning. En tandläkare kan till och med lämna yrket i 10-15 år och sedan gå tillbaka.

– Läkare har krav på sig att vidareutbilda sig, tandläkare har inte det. Jag tror att det är en miss i systemet och en tidsfråga innan Sverige också inser värdet av att ha obligatorisk fortbildning. Det har varit på gång i fem–sex år och fortfarande händer ingenting. Regeringen är där och nosar men skjuter ändå på det. Jag har väldigt svårt att förstå varför man inte bara sätter i gång.

– En av anledningarna till att vi började med undervisning för tandvården var att vi trodde att det på sikt skulle bli obligatorisk fortbildning. Det finns så mycket som händer inom vården och inom tandvården. Det borde hela tiden ställas krav att visa att man certifierat sig inom det senaste.

När det gäller offentlig tandvård finns det olika hållning. Folktandvårdsföreningarna i Sverige har olika organisationer och olika policys. Hanssen tror inte att det blir någon fart på vidareutbildning för tandläkare förrän det blir lagkrav.

– Jag förstår att det dyrt och krävande för en klinik att skicka tandläkare på kurs. Men hade det varit krav, så hade de löst det.

Det finns 1000-tals olika inriktningar som är viktiga. Någon kunnig myndighet borde kunna sätta upp minimikrav i vad man borde fortbilda sig i. Ett litet exempel är hygien. Varför – frågar sig Hanssen – ställs det exempelvis inte krav på en obligatorisk hygienkurs?

– Det är en banal kurs egentligen, men den är så viktig. Vi har passerat en pandemi. Tandvården är ju en källa för smittspridning. Jag har förstått att det är väldigt varierande kunskap hos de olika klinikerna när det gäller hygien i grunden. Varför har man inte det som en grundläggande fortbildningskurs? 

FAKTA: FORTBILDNING I EUROPA

I stora delar av Europa är fortbildning ett villkor för att få arbeta som tandläkare. I Norden är fortbildning ett professionsansvar utan direkta sanktioner. Termen som ofta används är CPD (Continuing Professional Development). CPD avser den samlade och fortlöpande utvecklingen av yrkeskompetens, inklusive utbildning, klinisk erfarenhet, kvalitetssäkring och reflektion.

Obligatorisk fortbildning (CPD) för tandläkare i Europa (2025)

Dental Continuing Professional Development – Part I (2022)

Läs mer: Vetenskaplig översik >>

Summary of European CPD regulations by country

Läs mer: Sammanställning >>

CED – Continuing professional development of dentists in the EU (2019)

Läs mer: Policy och yrkesramverk om CPD >>

UK: Continuing Professional Development för tandläkare

Läs mer: Yrkeskrav UK >>

GDC: Recommended topics for CPD

Läs mer: Rekommenderade ämnen och upplägg inom GDC:s system >>

Modernising minimum training requirements (EU)

Läs mer: Info från EU-kommissionen om miniminivåer i Professional Qualifications Directive – relevant för kontext (utbildning, inte CPD) >>