Dental24 möter Przemek Seweryniak

Han blev tandtekniker mest av en slump. Idag har hans företag nått en verklig topposition – i dubbel bemärkelse. Labbet ligger på översta våningen i en högt belägen byggnad i Malmö. Företaget arbetar internationellt och tar gärna på sig utmanande uppdrag. Dental24 har mött Przemek Seweryniak, grundare och ägare av Cosmodent.

– Soluppgången här är spektakulär, intygar tandtekniker Przemek Seweryniak.

Ja, en bättre utsikt över Öresund går inte att få. De kända landmärkena syns som ett pärlband: Öresundsbron, Lommabukten, Barsebäcks kärnkraftverk och den säregna byggnaden Turning Torso. Strax nedanför ligger Hyllie vattentorn, Malmö Arena – hockeylaget Redhawks hemmaarena – och det enorma köpcentrumet Emporia. I fjärran, på andra sidan sundet, syns Köpenhamn breda ut sig.

Vi slår oss ned i labbets mötesrum. Och vi tar allt från början. Många tandtekniker har tandvårdstraditioner inom familjen. Inte Przemek. I hans beskrivning låter yrkesvalet som en slump.

– Jag ville egentligen bli laboratorietekniker. För jag älskade kemi och fysik. Men de la ned laboratorieteknikerutbildningen just när jag skulle välja gymnasium. Och då var den långa vägen istället: fyra år på teknisk linje och sedan fem år till på universitet.

– Så jag tänkte, nej, nio år. Lite för långt. På den tiden var tandteknikerutbildningen en gymnasieutbildning. Man fick åka dit, titta lite, gå på rundvandring. Det verkade intressant, för jag har alltid älskat att pilla med saker. Det var liksom ett pilligt jobb. Jag gillade det.

Ett yrke i omvälvning

Tandteknikeryrket stod då inför en omvälvning. Datorer höll på att komma in och kunde göra alla arbetslösa, trodde somliga. Före digitaliseringen hade många tandtekniker en tuff position. De var underleverantörer till tandläkarna. De hade ett jobb som ofta innebar slitiga uppdrag under stor tidspress. Przemek ville positionera sig annorlunda.

– Jag gick ut -93. Alltså, man gör ju ingenting idag av det man gjorde då. Men du gör fortfarande tänder.

– Jag skall inte säga att vi är lyckligt lottade. Men vi har kanske positionerat oss på en annan nivå. För att vi är en partner till våra kunder, mer än någon som ska göra slitgörat. Vi har verkligen ett väldigt fint samarbete med våra kunder.

Att tandteknikern är partner till kunderna – tandläkarna – är ganska ovanligt i Sverige, förklarar Przemek. Det blir bättre för alla om tandteknikern får vara med i processen på ett tidigt stadium.

– Vi är en del av hela dentalteamet i den interdisciplinära tandvården. Vi är vana vid att samarbeta med flera discipliner. Vi kan ha möten med kirurg, ortodontist, tandläkare, periodontist kanske. Och de involverar oss. ”Vad är bästa lösningen här?” Och sen kan man gemensamt skapa en plan för en patient.
Att som tandtekniker ta plats i ett sådant team går inte över en natt. Det gäller att ha ett stort intresse av att ha patienten i fokus, förklarar Przemek. Kanske även lite ambition och en vilja att ta för sig lite grann – inte hoppas att ”det kommer till en”. Men viktigast av allt är utbildning. Mycket utbildning och hela tiden utbildning.

– Framför allt kanske samma utbildning som våra partners – tandläkarna. För att förstå deras del av arbetet. Det är nog ganska viktigt att man vet varför en kirurg gör det en kirurg gör och varför en tandläkare gör det en tandläkare gör. Då kan vi väva ihop det med hur vi gör. Att vår produkt ska passa i deras händer. Att få förståelse för dem man arbetar med.

Försöker att inte vara ”Early Adopter” på allt

Przemek var tidig med många innovationer som är självklara idag – men inte nödvändigtvis när de kom. När 3D-skannern kom var det en självklarhet att testa den.

– Vi var tidiga på det, vi var tidiga på många saker. Vi försöker göra bra research före och inte hoppa på allting. Vi försöker inte vara early adopters på allt, men vi är early adopters på mycket. Men det är också så: Det finns ju alltid en risk om du är en early adopter.

– Även om investeringarna har tjänat in sig så har det ändå varit en del gånger jag bara svurit över vissa inköp.

– Men det kan också vara bra på ett sätt att vara tidiga, fyller Kate Brantvik i.

Kate är Przemeks partner, både privat och i yrket. Tandteknikern Brantvik började på Cosmodent 2013. Företaget hade inte varit där det är idag utan henne, försäkrar Przemek.

– För då har man möjlighet att hjälpa till och utveckla. Då får man kontakt med folk tidigt i branschen. Man kan liksom säga: ”Det här och det här behövs.” Att kunna påverka hur man själv vill jobba, vilket inte alltid är enkelt annars. Inget kommer av sig själv.

Labbet är helt digitalt sedan 2020. Övergången hade skett tidigare om inte covid kommit emellan. Att köra dubbelt var arbetsamt. Att gå från 40–60 till 60–40 var den jobbigaste delen i omställningen, minns Kate.

– Vi var kanske 80–90 procent digitala innan vi gick över helt. Och då var det ändå okej. Men när man kunde släppa var det riktigt bra.

Runt 75 procent av kunderna är utländska. De finns i England, Irland, Norge, Nederländerna, Schweiz, Finland, Danmark, Spanien, Dubai, Kuwait och USA. Kunder utomlands efterfrågar stora rehabiliteringar – framför allt bettrehabiliteringar.

– Vi är ju bra på stora behandlingar. Alltså, det är ju vår nisch. Bettrehabiliteringar och lite estetisk tandvård. Då blir det ju naturligt att folk söker upp oss för det, om de behöver hjälp med det.

Bett är en utmaning

Det förekommer att labb inte vågar ge sig på bettrehabiliteringar. Tandläkare kan ha ett ytterst gott samarbete med sitt labb. Men när det gäller bettrehabiliteringar krävs det annan kompetens.

– Om man inte vet vad man gör ska man inte göra det. Det är helt okej. Vi tar gärna de komplicerade fallen, och vi tar lika gärna övriga arbeten när kliniken vill ha en och samma partner genom hela behandlingen. Det är ett större pussel. Då är det en fördel om samma labb sitter med från början.

– Vi tycker det är roligt. Vi gillar utmaningar på alla sätt. Och jag tror de flesta här gillar också utmaningar på labbet, annars har de nog inte jobbat här. De blir utmanade varje dag. Det är ett större pussel som ska passa ihop helt enkelt.

Ett stort pussel kräver ett gott underlag. En förutsättning för att lyckas med kvalificerade arbeten är goda underlag: väl utförda preparationer, bra bilder, tydliga avtryck och rätt utrymme.

– Vi måste ha bra underlag. Det spelar ingen roll hur bra labbet är. Om de inte ger oss bra underlag så kan vi inte göra något bra. Det är lite som det gamla ”shit in, shit out”. Men däremot försöker vi stoppa det i tid.

Underlaget blir ofta bättre när patienten betalar behandlingen själv, förklarar Przemek.

– Det ser vi på våra utlandskunder. Då är det inte ovanligt att det handlar om betydligt större summor än när kassan bär en stor del. Den som betalar 200 000 kronor ur egen ficka, i stället för 10 000, kräver ett annat resultat — och då blir även foto, skanning och planering viktigare.

– Det är mer kunskap och förståelse för vad patienten faktiskt behöver. Och inte bara: ”Åh, vi fixar det med en krona.” Utan de ser helheten. Vilket är otroligt viktigt. Lappa och laga funkar ju inte alltid.

– Jag tycker det är bra när patienten får äga problemet lite. Att patienten förstår att de haft ett grundproblem innan. Om du går till tandläkaren och inte får reda på vad som pågår i din mun. Vad händer då?

En tand kanske lagas, men går sönder efter ett halvår. Patienten skyller på behandlingen. Men grundproblemet sitter ofta i hela bettet. En enskild lagning håller inte om bettet är kollapsat. Det måste patienten förstå från början, annars kommer samma sak tillbaka.

En annan eftertraktad tjänst är estetiska rehabiliteringar. Przemek tillhörde den grupp svenska tandläkare och tandtekniker som grundade SACD – Swedish Academy of Cosmetic Dentistry – 2002.

– Kunskapen fanns inte i Sverige då. Det var en kund från Danmark som tipsade om AACD-kurser i USA. ”Det här måste ni bara hänga med på”, sa han. Där öppnades ju en helt annan värld.

Alla såg vackra leenden. En del såg Total Makeover och Hollywood Smiles. Przemek såg minimalinvasiva tekniker, keramer och en helt ny relation till patienten.

– Där fick vi upp ögonen för hur tandteknik faktiskt kan förändra människors liv när du skapar ett nytt vackert leende.

– Om man bara gör singelkronor på något labb så ser du aldrig slutresultatet. Men sitter du med estetisk tandvård och bra kommunikation och samarbete med dina partner, så får du oftast se slutresultatet.

När patienter gråter av glädje

Slutresultatet kan vara patienter som tidigare inte vågat le på bild – som gråter av glädje över sitt nya leende. Ett stigma eller ett lyte som försvinner.

– När man blir färdig med en kosmetisk rehabilitering så är patienten en helt annan människa. Och det är sånt som ger … Vad ska man säga? Arbetsglädje.

Kate och Przemek pratar unisont. De har mycket att berätta. Samtalen fortsätter under rundturen i labbet.

– Målet när vi designade var att få lite tech-vibe. Och vi gjorde mycket för arbetsmiljön. Bra luftkvalitet. Bra ljus. Bästa förutsättningarna. Ja, tyst framför allt. Dämpat, säger Przemek med ett leende.

Och Dental24:s utsände kan bara intyga. Det påminner inte om en industriell produktionsverkstad. Labbet är tyst och känns mer som ett arkitektkontor eller en studio för spelutveckling. 

Som tekniskt intresserad var Przemek tidig med AI men också tidig med att se teknikens begränsningar. AI-tillämpningar kommer starkt inom tandtekniken och kommer att ta sig in överallt. Men AI är inte särskilt kreativ, påpekar Przemek.

– AI är bra på att göra tråkigt arbete. Framför allt snabbt. Alltså att bygga en modell. Varför ska någon tekniker bygga en modell när du kan trycka på en knapp så kommer det ut en modell?

– Jag skulle tippa att det finns många labb som behöver göra billiga kronor som tekniskt sett bara kommer att vara AI-kronor. För att det är ju enkelt. Framför allt om du inte kan designa. Du skickar upp det till en AI så får du ut någonting.

– Tandläkare som vill skippa labbet och printa billiga kronor kommer också att använda det. Det funkar. Det kanske fyller en funktion. Det kanske fyller en lucka. Jag menar, du kan ju köpa skor på Skopunkten för hundra kronor, och du kan köpa skor på Versace för tiotusen kronor. Så det är ju så.

Cosmodent använder AI i flera delar av produktionen. Det är meningslöst att en tandtekniker lägger ner 30 minuter på saker som datorn gör på tre minuter.

– Men det är ju inte samma sak när du ska göra en helkäkesrehabilitering, till exempel. Där du måste ha med muskler. Du måste ha käkleden på rätt position. Du måste ha en tuggfunktion. Du ska ha kontaktpunkter på rätt position. Du ska ha anterior guidance. Allting som har med tuggsystemet att göra. Det kan inte AI idag. Det kan AI om fem år, kanske redan om ett halvår. Det vet inte jag. Men det kan inte det idag. Och då måste det finnas en människa som faktiskt utformar det.

Artificiell intelligens ger average resultat

– Där finns AI-bottar som skulle kunna göra dig 28 tänder som du kan skicka upp. Du får 28 tänder. Ser hyggligt ut. Men det är inte anpassat till ansiktet. Du vet inte hur patienten kommer att se ut när den ler. Och du har absolut ingen aning om det fungerar i funktionen.

– Det som kanske är skillnaden när det finns AI är ju kunskapen, fyller Kate i. Alltså kunskapen blir ännu viktigare. Alla kan använda AI i stort sett nu. Men alla har inte kunskapen om att göra det lite bättre. Så att det blir mer naturligt. Den har ju inte AI. Och har inte du den som person så blir du average, säger Kate.

– Och du ser inte problemet. AI ger average. Men alla vill ju ha bättre. Vi lägger till bättre. Vi lägger till den mänskliga touchen egentligen.

Enligt rykte är Przemek känd för höga krav på material och leverantörer. Det är naturligt att fråga om material och framtiden för dem.
– Just nu är det 3D-printing som utvecklas absolut snabbast. Jag menar, det finns ju redan 3D-printad zirkonia.

– Just nu handlar det egentligen mer om att de ska få materialet att se lika bra ut som det material vi har i fräst form. Och att de ska kunna bränna bort bindningen från 3D-printningen ganska snabbt. Ja, jag skulle säga att om fem–tio år kommer vi att 3D-printa i zirkonia. Det är jag ganska säker på.

Desto större är antagonismen mot kompositmaterial – i alla dess former. Nya sammansättningar dyker upp, försvinner och byter namn. Det saknas seriösa långtidsuppföljningar.

– De presenterar en uppföljning av en komposit på 30 år. Men den kompositen du hade för 30 år sedan finns ju inte idag. Gör vi en fältspatsfasad så är det i stort sett samma material som du gjorde för 20 år sedan. Eller zirkonia för den delen. De har ändrats lite grann, men det är fortfarande en grupp som är ganska likvärdig.

Przemek har varit på mässor både en och två gånger och bemött producenter som lanserat nya sensationella kompositmaterial. Han har en egen testmetod.

– De säger att de har bra produkter. ”Okej”, säger jag. ”Får jag lov att slänga den i väggen?” ”Absolut”, säger de. Så slänger man den i väggen och den bara splittras.

Bortsett från att kasta produkter i väggen: Finns det fler tips du vill ge till en aspirerande tandtekniker?

– Det bästa tips jag skulle kunna ge till både tandläkare och tandtekniker, det är att fotografera sina egna resultat. Och titta på dem. Och inte titta på dem bara en gång. Titta på dem hela tiden efterhand.

– Det är egentligen enda sättet att bli bättre och för att se vilket håll man går åt. Det är att se vad man själv gör. Framför allt för de nya som inte har börjat fotografera och kanske tror: ”Fy fan, vad jag är bra på det här.” När man väl börjar ta bilder och slänga upp dem på TV:n hemma eller vart som helst där man ser storformat – ja, då ser man.