Från Hollywood smile till naturliga leenden
Efterfrågan på kosmetiska behandlingar ökar. Fåfängt och oseriöst för 20 år – idag i var och varannan mottagning. Trenden går mot det som ibland kallas Authentically You. Men om en patient efterfrågar Hollywood-smile och Total Makeover – så skall patienten få det.
Peter Ingemarsson arbetar på Estetisk Tandvård i Göteborg och började redan 1985, med det som kom att kallas estetisk tandvård. Var tidig med skalfasader och komposit. Är premaster i Dental Implantologi vid Frankfurts universitet. Mottagningen på Vasaplatsen i Göteborg heter kort och gott Estetisk Tandvård och tar emot kunder från hela Väst- och Sydsverige.
– Patienterna frågar mig: ”Hur länge håller fasader?”. Jag svarar: I snitt 20 år. Och jag har ju hållit på så länge att jag kan ge den siffran.
Efterfrågan på estetik bara ökar, konstaterar Ingemarsson. Det stora intresset för med sig både bättre och sämre behandlingar.
– Man efterfrågar kompositfasader. Men sådana sätter jag inte mitt namn på. Den kosmetiska hållbarheten kanske bara är fem år på dem. De kostar väldigt mycket och det är mycket jobb med dem.
Peter Ingemarsson
Den kosmetiska hållbarheten eller livslängden – är annorlunda än den fysiska funktionella hållbarheten, förklarar Peter. En sak är att behandlingen inte går sönder. Skalfasader sitter i 25 år om de är riktigt utförda. Det är en annan sak hur länge det ser snyggt ut.
– Kompositfasader är bedrövliga. Det blir snart en skarv efter kanterna på tanden. Patienten vill komma undan billigare. Men det blir ju inte billigare i längden, eftersom man måste göra om dem bara efter några år.
Peter får ofta patienter som vill göra ”rubbet”. En behandling kan innehålla både reglering, en eller flera kronor, ett eller flera implantat, fasader samt blekning. Fasader är en specialbehandling som tar många år att bemästra. På äldre patienter, som ofta har missfärgning – är det svårare att nå det ultimata resultatet.
– ”Kan du backa bandet?” ,”Kan jag få tillbaka mitt gamla?”, ” Kan du bevara allt?”. Den frågan får jag vid varenda skalfasadfall Under de 40 år jag jobbat med fasader har inte en enda patient velat gå tillbaka till det gamla efteråt.
– Skall du göra en snygg fasad så kan det vara för mörk baksida. Då får man göra dem väldigt opaka. Och det är ju inte så snyggt om man skall ljusa upp väldigt många nyanser. Fasader bygger på att de är relativt tunna. Då behövs det tyvärr tjockare material, och det är tyvärr kronor då. För pensionärer.
– Men jag har haft äldre patienter som varit noga med att bleka och vidmakthålla sina vita tänder. Så det finns undantag. Det är ju det som är så härligt med det här arbetet. Det är aldrig två fall som är lika.
Vad kommer att ske om fem – tio år om vi pratar teknik och behandlingar?
– Vi jobbar ju med det vita. Men även det röda – tandköttet – kommer att efterfrågas. Jag jobbar redan med det. När det kommer till retraktioner, så är det en svår teknik. Och i dagsläget får man väl inte göra det. Men det händer att det efterfrågas. Det är inte ofta, men det händer.
Att patienten ser resultatet i förväg tycks bli viktigare. Många spår att teknik för förhandsvisualiseringar blir vanligare.
– Ja, det kommer. När jag var på ADAA-möte 1989 – redan då pratade man om visualiseringar. Och det finns fina program och annat för det idag. Problemet är bara att på datorn går det bra. Sedan skall du ju ha allt i munnen också. Det är inte lika lätt. Jag har inte jobbat mycket med det just på grund av det.
Åter till skalfasader, som är lite av din specialitet: Vad tycker du om No-prep och ultratunna fasader. Är det framtiden?
– Det är mycket bättre att koncentrera sig på att göra något snyggt än att göra det prepless. Jag gör det ibland. Men då skall det vara fall där blir ett snyggt utfall, så att patienten får det den vill ha. Om en tand står ut lite, då styr ju den. Och då blir det inte bra. Så det där ser jag mer som en marknadsföringsgrej.
En del förutspår biomimetiska material – material som liknar tänder, men också reagerar och slits som naturlig emalj.
– Det kommer säkert. Om vi tar porslinsfasader när det slits, så blir det ganska grovt. Det blir som sandpapper, och kan slita på antagonisten i tandraden. Porslinet sliter mer på granntanden, än granntanden sliter på porslinet. Och om man då hitta ett material som påminner om emalj, så sliter det ju mindre tänker jag.
Peter är bekant med begreppet ”Naturlig Estetik” – även kallat ”No one can tell” eller ”Authentically You” i motsats till det tidiga 2000-talets ”Hollywood Smile”.
– När det är estetik så är det så här: Det är inte jag – tandläkaren – som skall ha tänderna, det är patienten. Där kanske jag sticker ut hakan lite gentemot mina kollegor. För jag använder de här väldigt mycket, säger Peter och pekar mot sina öron.
– Jag tänker kanske inte ”Vad skall kollegorna tycka”. Det viktiga är vad patienten tycker. Och då finns det dom, som jag tycker vill ha lite för mycket, lite för ljust och så där. Men då får de väl få det då. Det är väl deras val.
Det är tre saker som är viktiga när det gäller estetik och tandvård, förklarar Peter. För det första: nöjd patient. För det andra: nöjd patient. För det tredje: nöjd patient.
– Det vanligaste önskemålet är ju ”naturligt-men-snyggt”. Ett bra resultat – brukar jag säga till mina patienter – är när deras omgivning tycker att de ser piggare och fräschare ut, utan att förstå varför. Då har man kommit bra, kan jag tycka.
– Det går alldeles utmärkt att göra sådana fasader. Men det är klart att färgvalet , om man jämför med för 20 år sedan, är ljusare idag. Det blir ett litet snäpp ljusare för varje år.
– Jag har patienter som är artister. Skall du synas 100 meter ut i publiken så är det klart att de måste ta i lite mer. Det är ju ett arbetsredskap för dem. Men de som jobbar i en hotellreception vill ju inte ha sånt. De vill ha det naturliga. Men låt patienterna bestämma det.
Ingrid Fjærvik driver klinik i eget namn i Oslo. Hennes intresse för det estetiska kom gradvis. Hon behandlade patienter med tandläkarskräck som ofta krävde mycket restaurering. Hon satsar mycket på utbildning och var tidigt ute med osynlig tandreglering.
– När man börjar tänka restorativ tandbehandling, då börjar man också tänka estetiskt, i den bemärkelsen att man vill framhäva det naturliga. Och för mig är det estetik. Om du kan skapa något så vackert som möjligt, ta vara på det naturliga så mycket som möjligt, då är det för mig både estetiskt och kosmetiskt.
Osynlig tandreglering var en gamechanger. Fler personer – som tidigare har tvekat starkt inför tandbehandling – kunde nu tandreglera. Den gav ett alternativ till att slipa ner dem för att få snyggare tänder.
– Och när jag blev väldigt duktig på detta, så blev det naturligtvis fler och fler patienter som kom till mig och önskade vävnadsbevarande estetisk behandling.
– Så det var aldrig så att målet var att bara göra snygga tänder. Det har aldrig varit ett mål för mig att vara en kosmetisk tandläkare. Målet har varit att vara en etisk, vävnadsbevarande tandläkare som skapar tänder på tändernas villkor. Det har varit viktigt för mig.
Synen på det estetiska har förändrats under Ingrids dryga 22 år i yrket. Fler människor vill lägga pengar på att få snygga tänder. På behandlingssidan är minimalt invasiv tandvård en förändring till det bättre.
– Fler och fler människor vill ha ett vackert leende. Och det är naturligt, eftersom vi arbetar mer och mer online. Det finns mer och mer sociala medier, där man måste visa upp sig. Då blir naturligtvis utseendet viktigare.
– Människor har blivit mer medvetna om att bevara det man har, och fokus på detta har ökat. Och det är precis det jag älskar – att kunna reparera, bygga upp igen och rekonstruera den vävnad som har försvunnit på tänderna. Utan att slipa sönder tänderna. Och när jag förklarar detta för patienterna, så är det som en aha-upplevelse. Då vågar de sätta i gång med behandling.
Om fem år, är intresset fortfarande stort för osynlig tandreglering, tror Ingrid. Yngre människor är fortfarande måna om vackra tänder. Naturligt utseende har ersatt bländvita tänder med konstgjort utseende.
– Det har ju exploderat i Skandinavien. Folk vill ha tandställning, och det är ett väldigt bra sätt att flytta tänderna på plats.
– Vi kommer också att se mer och mer att man gör fasader och bygger upp tänder så att man får allt snyggare tänder. Eftersom det blir allt viktigare för människor i relation till sociala medier. Jag tror att det är sociala medier som har skapat den här revolutionen inom kosmetisk och estetisk tandbehandling.
– Yngre människor är mycket mer medvetna om att slippa slipa ner tänderna. Jag har inte så många patienter som vill åka till Turkiet och göra tänderna där.
– Det har blivit en hype för många att göra det så billigt som möjligt utomlands. Då får de här konstgjort vita tänderna. Jag skulle inte kalla det estetiskt eller kosmetiskt. För mig är det helt enkelt ganska vulgärt.
– Det första man ser när personen kommer in är de konstgjorda tänderna. Men det är en trend att människor gillar ett mer och mer artificiellt utseende. De gillar större läppar, konstgjorda ögonfransar, hud som är så sminkad att man inte ser rynkor eller ojämnheter. Man ser mer och mer… Botox är nu vanligt redan i tonåren. Det är en utveckling som inte kommer att stanna.
– Det är viktigt att vi som tandläkare och medicinare vägleder dessa patienter till beslut som inte skadar – att man inte gör irreversibla ingrepp på tänderna.
För tandläkare Ingrid Fjærvik i Oslo är scannerna mer än ett avläsningsredskap. Det redskapet som möjliggör visuell förhandsprognos.
Finns det någon annan trend du kan nämna?
– Jag ser ett ökat intresse för blekning, och ett ökat intresse för att tandläkare ska sätta botox och ta fullt ansvar för det kosmetiska i mellanansiktet. Jag får allt fler frågor från patienter om jag kan sätta botox eller göra fillers. Det är en trend som är mycket vanlig bland tandläkare i USA, men betydligt mer omdiskuterad i Norge.
Ingrids klinik satsar på fortbildning och åker ofta på kurs utomlands. Själv försöker hon ta till sig det senaste och bästa inom digital tandvård.
– Ju mer vi kan göra digitalt, desto färre felkällor får vi, och desto säkrare blir den behandling vi utför. Det är något vi tydligt ser. Det är nästan ofattbart för oss tandläkare att någon i dag inte har en scanner.
– Det finns fortfarande de som tror att det bara är en avtrycksmaskin. Men den är mycket mer än så. En digital scanner är ett diagnostiskt verktyg, ett kommunikationsverktyg och dessutom en avtrycksmaskin.
– Jag använder den för att visa hur patienten kommer att se ut både efter tandreglering och efter att de har fått sina nya tänder. På under fem minuter kan jag kombinera foton och filmer med skanningen, så att patienten kan se exakt hur den kommer att se ut när den pratar och ler efter avslutad reglering och behandling. Det är ganska fascinerande.
Tekniska trender
- Teknik för förhandsvisualiseringar
- No-prep eller ultra-tunna fasader
- Biomimetiska material. (Material som inte bara ser ut som tänder utan också reagerar och slits som naturlig emalj)
- 3D-teknik och same-day-restaureringar
- Eco-vänliga och biokompatibla material
- 3D-printade ”try-ins
Estetiska trender
- Naturligare estetik framför No one can tell”. Även kallad Authentically You framför ”Hollywood Smile” , med perfekta vita tänder , skämtsamt kallat Gustavsbergs-tänder
- Integrering med ansiktsestetik
- Holistiskt fokus på hälsa
- Tandreglering + blekning kombinerat
Lästips:
Läs mer: Institute of Digital Dentistry >>
Läs mer: NewBeauty – ”6 Smile Trends We’ll See Everywhere in 2026 >>
Läs mer: AMN Healthcare – ”Top Dentistry Trends to Watch in 2026” >>´