Kameleontkomposit – framtiden eller en övergående trend?

Ett enda kompositmaterial som kan ersätta ett helt färgsortiment. Det är löftet bakom de så kallade one-shade-kompositerna, en växande grupp material som ibland beskrivs som kameleontkompositer. För tandläkaren kan de innebära mindre tid för färgtagning, enklare lagerhållning och ett smidigare arbetsflöde. För vissa är de ett materialalternativ bland många andra. För andra representerar de en utveckling som på sikt kan förändra marknaden för dentala kompositer. Vi har talat med en branschföreträdare och en forskare om möjligheterna, begränsningarna och vad forskningen säger.

One-shades är framtiden inom komposit. Smarta, optiskt adaptiva material som följer patienten genom åren. De sparar tid och material för tandläkaren, säger Patric Bellton, Regional Manager på Ultradent.

– Det är så trendigt nu med one-shade-kompositer. Man ser snabbt att tillverkarna hittar en trend i någonting som verkar lovande. Man såg ju samma sak när bulkkompositerna kom.

Trenden började 2019 med lanseringen av märket Omnichroma från den japanska tillverkaren Tokuyama. Det var en komposit baserad på strukturfärgsteknik och optiska egenskaper. Materialet återgav tandens färg i stället för att efterlikna den med pigment.

– Företagen började tänka: ”Det låter ju ganska förnuftigt att skära ner på antalet färger och få en komposit som blendar in eller smälter in.”

Omnichroma fick flera efterföljare. One-shade, single-shade, universal shade och monochromatic composite är några av de begrepp som används. Ingen har dock kopierat Tokuyamas strukturfärgsteknik rakt av. De flesta konkurrenter använder i stället olika kombinationer av pigmentsystem, translucens och optisk färganpassning för det som kallas kameleonteffekt.

– Plötsligt kan vi bleka tanden efter en restauration, och tanden följer med i färgförändringen. Där tror jag – av estetiska skäl – att en del av framtidens kompositer kommer att ligga.

Kompositer har utvecklats mycket genom åren. Tidigare var det svårt att kombinera hög styrka och god estetik i samma material. Tandläkare använde en typ av komposit i fronten och en annan i tuggområdet – en starkare och en mer estetisk.

– Det har ju gått ihop mer och mer genom åren. I dag har man faktiskt välfungerande kompositer både för tuggområdet och anteriort, som också blir estetiskt snygga. Men UB-färgen kan ju aldrig ersätta dentinet. Kompositen kan spegla tanden den sitter på, men saknar du en halv framtand finns det inget dentin att jobba mot.

– Därför har även one-shade-kompositerna i dag dentinfärger, så att du kan göra en underuppbyggnad med dentin. Sedan kan man lägga på en UB-färg utanpå.

One-shade-kompositer är något dyrare än konventionella kompositer. Fortfarande en relativt ny produkt, dras den med utvecklingskostnader

– I dag är det så mycket upphandlingar när vi tittar på Praktikertjänst och de stora kedjorna. Det är ingen större skillnad längre. De kanske är marginellt dyrare.

One-shades förenklar arbetet för tandläkaren. I stället för att lagerhålla många olika kompositfärger kan antalet material reduceras till ett fåtal. Många konkurrenter valde att svara på Omnichroma – inte med ljusreflekterande material, utan med förenklade färgsystem.

I dag finns två huvudspår inom de kompositer som marknadsförs som one-shade. Å ena sidan Omnichroma och andra ljusreflekterande kompositer. Å andra sidan den nya generationens blendande kompositer, som bygger på färgpigment. Den gemensamma nämnaren är färgreduceringen.

– Det innebär att du sparar lite pengar på kliniken över tid. Annars sitter man där med den där D4-färgen om två år, och så har den passerat utgångsdatum. ”Nu får vi slänga asken.” ”Vi har inte så många patienter i den färgskalan.”

– Det blir ju lättare att lagerföra kompositer för tandläkaren. Det är jäkligt dyrt med komposit.

Kunskapen om one-shades har ännu inte nått fullt ut till tandläkarna. De flesta har hört talas om konceptet och många arbetar med någon form av one-shade-material.

– Men jag tror inte att man riktigt reder ut skillnaden mellan material med optiska egenskaper och de som är färgpigmenterade och går att blenda in.

Ett klassiskt problem med kompositer är att tanden missfärgas i en annan ton än fyllningen. One-shades är konstruerade för att hantera just det problemet.

– Du får en komposit som följer livets faser. Det är det som jag tycker är spännande. Om du konsumerar mycket kaffe och rödvin får du ett problem. Men om du sedan bleker tänderna blir fyllningen ljusare, och när tanden mörknar följer den med. Jag tycker det är en kul reflektion att materialet följer faserna i livet.

En del tandläkare har upptäckt fördelarna med one-shades vid Invisalign-behandlingar.

– Man sätter ju små kompositattachments på tänderna i samband med behandlingen. Ofta väljer man en lätt opak eller färgad komposit. Men när patienterna går in i slutfasen gör många en tandblekning. Då blir tänderna vita, men så går de runt med gula attachments. De här patienterna är ju väldigt känsliga för sådant.

– Det där tycker jag är en intressant trend, eftersom det görs så mycket tandreglering i dag.

One-shades begränsning är när omgivande tandsubstans saknas eller när den är för mörk. Där kan ljusreflekterande material ge ett sämre resultat eftersom det inte finns någon önskvärd färg att reflektera.

– Med den första generationen var man tvungen att lägga en täckfärg om man hade en pulpanära eller mörk kavitet. Då fick man lägga en ljus liner under. På så sätt undvek man att mörka partier slog igenom.

– De allra första, rent optiska materialen krävde en blockerare. För de blendande materialen rekommenderar man fortfarande ofta en blockerare, även om de blir bättre och bättre. På vår produkt har vi lyckats bygga in den funktionen. På väldigt grunda fyllningar kan man fortfarande behöva lägga en täckfärg, men det handlar om situationer där det bara finns två till tre millimeter djup. Då är det inte tillräckligt med material för att täcka underlaget. Det är egentligen ett generellt problem.

Den nya generationen av ”kameleontiska” kompositer har varit föremål för forskning hos NIOM – Nordisk institutt for odontologiske materialer i Oslo. Materialen färgmatchar något sämre ju mörkare den omgivande substansen är och de tycks mista en del av kapaciteten att återge färg över tid, sammanfattar laboratoriechef Hilde Molvig Kopperud,

– Våra inledande undersökningar visar att några av de mörkare färgerna inte återspeglas lika väl som de ljusare. Men detta är i laboratoriemiljö. De matchar ganska bra på ljusa färger, men inte lika väl på mörkare färger.

Kameleontiska kompositer –One-shade-material påverkas i hög grad av ljusreflektion och ljusspridning från den omgivande och underliggande tandsubstansen. Ju färre färgvariationer eller missfärgningar som finns i tanden, desto bättre blir resultatet.

– Det är väldigt translucenta material. De släpper igenom mycket ljus. Det betyder att ljuset kan gå hela vägen ner till den underliggande substansen och sedan reflekteras tillbaka. Då kan mörka färgtoner från den bakomliggande substansen påverka resultatet.

– Om man har missfärgningar eller ligger nära pulpan får man en mörkare substans i tanden. Vi vet att man använder blockerare för att förhindra genomlysning. På en mörkare tand eller en mörkare substans blir reflektionen från one-shade-kompositen också mörkare.

Ett av argumenten för one-shade-material är att de förenklar tandläkarens arbete.

– Tandläkaren behöver bara förhålla sig till en produkt eller en nyans och slipper sitta med ett stort lager av material. Konventionella kompositer kan finnas i över 16 nyanser. Det är ett bra argument för en tandvårdsklinik som måste lagerhålla många färger, där vissa används ganska sällan och till slut passerar utgångsdatum och måste kastas. Så det är definitivt ett argument.

Ett frågetecken är hur väl materialen behåller sina färgegenskaper över längre tid.

– Det jag har läst och förstått är att de här materialen fungerar bra när man gör en visuell bedömning. Men de studier som finns är gjorda över relativt kort tid, alltså ett eller två år.

– De är väldigt vita när man ser dem utanför tanden. Det finns en möjlighet att de drar åt sig missfärgningar som kan förändra färgupplevelsen över tid.

Det som i dag ofta kallas kameleontkomposit eller one-shades syftar vanligtvis på produkten Omnichroma från den japanska tillverkaren Tokuyama, som lanserades 2019. Omnichroma använder strukturfärg snarare än traditionella färgpigment för att smälta in i omgivande tandsubstans.

En studie som publicerades i British Dental Journal 2025 visade att Omnichroma uppvisade tecken på försämrad färgstabilitet efter 9–12 månader jämfört med en konventionell nanohybridkompositer. Ingen missfärgning i marginalerna upptäcktes vare sig för Omnichroma eller för den konventionella kompositen. Forskarna betonade att Omnichroma fungerade mycket väl kliniskt, att den färganpassande tekniken fungerade som avsett, men att materialet uppvisade en viss försämring av färgmatchningen över tid.

– Jag har läst den här studien där man hade lagt fyllningar på patienter. Efter ett år såg man maximal Alpha-score för det traditionella materialet och 80 procent Alpha-score för one-shade-materialet när det gällde färganpassning till omgivande tandvävnad. Det innebär sämre färganpassning. Men forskarna säger samtidigt att resultatet fortfarande är mycket bra. Båda materialen bedömdes som kliniskt acceptabla efter ett år, även om one-shade-materialet fick något lägre poäng.

– Om de ska hålla i fem, sex, sju eller åtta år kan man tänka sig att färgstabiliteten över tid inte är lika god. Materialet bygger inte på traditionella färgpigment.

Andra studier visar på liknande resultat. One-shades fungerar mycket väl för det blotta ögat. De flesta människor ser ingen skillnad. Mätningar i laboratoriemiljö visar däremot att materialen inte alltid är riktigt lika färgstabila som vissa traditionella kompositer.

– Några studier visar att den allra bästa estetiken får man genom att använda ett traditionellt material i exakt rätt färg. Vid många tillfällen är kanske one-shade tillräckligt bra.

– Man behöver inte lägga tid på att göra ett färgval när man använder en one-shade-komposit. Men vissa studier visar att om man strävar efter optimal estetik på högsta nivå kan det fortfarande vara värt att lägga tid på färgvalet. Det är ett kliniskt val som tandläkaren måste göra i varje enskilt fall

Vissa situationer är mindre lämpade för one-shades. De ger generellt bättre resultat vid mindre fyllningar.

– Då har man mycket omkringliggande tandsubstans som materialet kan hämta färg ifrån, och då fungerar det väl. Men om man får väldigt stora eller djupa fyllningar, kommer mörka strukturer i botten att påverka ljusreflektionen, och materialet kommer att visa en mörkare färg än önskat.

Det finns fortfarande mycket att utforska inom området. Många laboratoriestudier är genomförda på ett relativt enkelt sätt, menar Kopperud. NIOM:s forskning på kompositer bygger på simuleringsstudier i laboratoriemiljö. En av utmaningarna är att hitta en metodik som gör analyser och mätningar så realistiska som möjligt.

– I verkligheten applicerar man kompositen på en tand som den skall efterlikna färgen från. Att testa på en extraherad tand är problematiskt det inte motsvarar förhållandena i patientens mun. Därför undersöker vi också vilka ersättningsmaterial som kan användas för att skapa en metodik som gör att man kan studera detta på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.

 

FAKTARUTA

Omnichroma, som lanserades 2019, blev det första kommersiellt framgångsrika one-shade-materialet. Tekniken bygger på strukturfärg och hög translucens snarare än traditionella färgpigment. Ljus från den omgivande tanden bidrar till att materialet uppfattas som färganpassat.

I dag finns ett stort antal efterföljare. Produkterna marknadsförs under namn som one-shade, single-shade, universal shade, color-adaptive och chameleon composites.