Komposit – snyggare, starkare och smartare

De introducerades som en ersättning för amalgam. Genom åren har de utvecklats. Kompositer är idag en av de vanligaste och mest mångsidiga materialen i tandvården.

Sedan 2023 är kompositer med på WHO:s modellista över viktiga läkemedel. Men när de kom möttes de med viss skepsis. En legendarisk svensk, estetiskt inriktad tandläkare, brukade säga ”kompo-skit”. En internationell föreläsare på besök i Stockholm, sa att han undvek komposit, eftersom han ”inte ville gifta sig med patienten”.

De första kompositerna var inte bra, förklarar Cecilia Ömo, tandläkare i Stockholm.

– Det hade dålig fästning, det var skört, det höll inte speciellt bra.

Ömo – känd för att ha skrivit Sveriges första bok om estetisk tandvård – gör ofta estetiska behandlingar med komposit i kombination med tandreglering.

– Det är det alla pratar om. Man pratar inte om porslinsfasader längre. Nu, även i USA – där man gör jättemycket tandreglering – där bygger man upp tänder med komposit utan att behöva borra i en endaste tand.

Ett annat användningsområde är vid erosions-behandlingar. Ett tunt lager komposit på en tand skyddar från syra. Effekten syns tydligt när man jämför digitala avtryck över tid.

– Där jag har täckt tanden med komposit, är tanden intakt och kompositen är kvar. Men tanden bredvid har eroderats.

Komposit mot erosion

Idag finns det studier som pekar på att uppbyggnaden av en eroderad tand bör ske tidigare.

– Det räcker inte med bara bonding. Har du inte förseglat bondingen med komposit så försvinner den. Men man kan inte bara tro att det löser sig själv, om man inte förseglar kompositen. Man måste lägga ett lager som gör att bondingen inte lossnar.

Tandreglering och komposit-bonding i kombination blir en precis och icke-invasiv behandling.

– Ofta kommer det in patienter till mig som vill ha 28 nya tänder. Jag har det ryktet eftersom jag jobbat med estetisk tandvård. Ofta går de ifrån kliniken med några kompositer,  kanske någon porslinsfasad och lite tandreglering.

Robert Fitus arbetar för en av marknadens större leverantörer. Han har följt utvecklingen av kompositer genom åren. Utan tvekan är kompositen framtiden när det gäller direkta lagningar, säger Fitus:

– Det ges extremt mycket utbildning på direkta restaurationer med komposit, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Tiden utvisar vad som är bäst för varje indikation.

Mindre partiklar, starkare lagning

På 1990-talet började kompositer användas till indirekta restaureringar: Kronor, broar och till och med fasader. När nanofillkompositerna kom i början på 2000-talet var det ett stort steg framåt. Dessa kompositer hade partiklar som var flera hundra gånger mindre än partiklarna i sina föregångare.

– Vi fick en snyggare och starkare komposit med bättre polerbarhet.

Någon liknande generationsväxling är inte på gång, tror Fitus. Alla större tillverkare har mer eller mindre samma förutsättningar och bevakar varandra noga.

– Jag tror att det genombrott som ligger närmast i tiden består av direkta material med förbättrad biokompatibilitet.

– Det som jag brinner för är de flytande kompositer med högt fillerinnehåll. Jag tror verkligen de kan göra det kliniska jobbet både enklare och bättre. Flytande materialen har de mer och mer blivit istället för de vanliga fasta kompositerna.

Kompositer för en bättre arbetsmiljö

En möjlig trend är arbetsmiljövänliga kompositer.  Det finns en strävan att ersätta  Bis-GMA, UDMA, HEMA och TEGDMA med mer skonsamma alternativ. Vissa moderna material har en matris som består av en organisk-modifierad keramisk bas istället för en vanlig resinbas. Det innebär att de saknar de oönskade traditionella monomererna.

– Folktandvården, exempelvis, efterfrågar i sina upphandlingar komposit och resiner utan allergener i. Utan UDMA och Bis-GMA och sådant. Idag finns sådana produkter.

Nya material är mer biokompatibla och har lägre allergenrisk. Vissa regioner använder dem flitigt. Men informationen har inte riktigt nått ut fullt överallt.

– På mitt förra företag jobbade jag i sju år för att få in en HEMA-fri adhesiv i upphandlingarna. Till slut lyckades jag få in den i en region, vilket visar hur viktigt långsiktigt arbetet kan vara för de mer allergivänliga produkterna.

– Det är inte mycket som skiljer i egenskaper eller i pris, förutom att de inte innehåller allergener.

En annan sak som slagit de senaste åren är hybridkompositer med elasticitet för att ersätta dentinet. Flera ledande tillverkare har tagit fram fina produkter.

– Dagens kompositer har väldigt bra kvalitet. Men du måste ju välja rätt komposit för rätt indikation. Det finns inga kompositer som passar för allt.

Starkare och mer färganpassad komposit

Kompositer kommer att bli starkare och mer färganpassade. Det säger Deyar Mahmood som även han arbetar för en av marknadens större leverantörer av dentalmaterial. Kompositer har blivit starkare och starkare så länge de funnits. Den utvecklingen fortsätter. Det gäller också för flow-kompositer – som många upplever är lättare att arbeta med.

– De första flow-kompositerna var svaga. Idag är de lika starka som vanlig packbar komposit. De kommer nog att fortsätta att utvecklas. De har ju kommit i olika flytbarheter. Det kommer fler och fler sådana.

Kompositer går mot förbättrad färganpassning. Vi kommer att få se kompositer med förbättrad kameleont-effekt.

– Kameleont-effekt betyder egentligen att kompositen tar upp väggens färg, alltså dentinemaljen. Den återskapar tandens färg. Det finns olika teknologier hos olika tillverkare. I vissa fall funkar det, i andra fall funkar det inte.

Dagens kompositer har blivit mer lätt polerade. I framtiden blir de bättre, förmodligen självpolerade. Vi kommer även att få uppleva självbondande kompositer. Det är Deyar övertygad om.

– Jag vet inte var utvecklingen är exakt nu, men jag tror att det är något som många företag tittar på och försöker utveckla.

Självbondande kompositer blir ett verkligt omvälvande steg. Men det är ett steg som inte tas över en natt.

– Man vill alltid ha vetenskapliga belägg, man vill alltid ha studier gjorda – gärna långsiktiga. Jag tror att många kommer att vara skeptiska till en början. Det är helt rätt givetvis. Man behöver utvärdera.

När bonding introducerades, utfördes den i tre steg. Det utvecklades efter hand till tvåstegs-bondning och slutligen enstegs-bonding. Enstegs-bonding var inte fulländad när den kom. De senaste åren har tekniken förbättrats. I dag är ”All-In-One-bonding” i flera fall likvärdig med den mer tidskrävande bondingen i två steg.

– Det kommer nog att bli samma sak med självadhesiva kompositer när de kommer. Det kommer att ta lite tid, men företag kommer att hitta olika sätt att tillverka dem. Jag tror att det är framtiden för kompositer.

Antibakteriella material

Över hela världen efterfrågas snyggare och mer hållfasta kompositer. I framtiden kanske vi får kompositer som kan reparera sig själva och som har antibakteriella funktioner.

Det pågår forskning om komposit på flera platser i Norden, såsom hos Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer – NIOM i Oslo. På NIOM utförs bland annat forskning på kompositer med antibakteriella funktioner. Kompositer kan ha flera olika antibakteriella egenskaper, förklarar Hilde Kopperud, teknisk direktör vid NIOM.

– Kompositer kan ju släppa ifrån sig ämnen med antibakteriella egenskaper. Men något som läcker ut upphör ju så småningom. Du kan också inkorporera ämnen i kompositen som ger en varaktig effekt. Du kan också skapa en yta som förhindrar att bakterierna fäster sig.

Kompositerna blir hela tiden bättre även om den kemiska sammansättningen inte förändrats mycket. Det är samma grundkemi i den organiske delen – polymermatrisen – som för 40 år sedan, förklarar Kopperud. Materialen är etablerade. Det skulle vare väldigt krävande och kostsamt att ändra på dem. 

– Kanske kommer fräsbara kompositer i framtiden att konkurrera med keramer. Fräsbara kompositer – CAD/CAM-block – har bättre biokompatibilitet och bättre styrka än traditionella kompositer för direkta tekniker.