När den lilla kliniken till slut ger upp
Det är här jag själv börjar ifrågasätta vart den här politiken egentligen är på väg. Jag tror att regeringen i praktiken är på väg mot en utveckling där de små, självständiga privata tandvårdsklinikerna försvinner.
Till höger: Vlora Osmani
Den nya tandvårdsreformen presenterades som en stor satsning på patienterna. För personer som är 67 år och äldre har det införts ett förstärkt högkostnadsskydd – den så kallade tiotandvården – där patienten betalar 10 procent av referenspriset för behandlingar som omfattas av reformen.
Att människor ska ha råd med nödvändig tandvård är naturligtvis något positivt.
Men frågan är: vem får egentligen betala priset för reformen?
För bakom den billigare tandvården för patienten finns en ekonomisk verklighet som slår betydligt hårdare mot privata tandvårdskliniker än mot Folktandvården.
Privata kliniker får mindre betalt
Regeringens egen proposition är mycket tydlig.
De privata vårdgivarna påverkas mer av reformen eftersom deras priser i genomsnitt ligger högre än Folktandvårdens. Regeringen beräknar att de privata vårdgivarnas omsättning minskar med omkring 900 miljoner kronor under 2026 när det föreslagna kommuntypstillägget räknas med. Utan detta tillägg beräknades minskningen till omkring 1,4 miljarder kronor.
Samtidigt bedöms Folktandvården påverkas betydligt mindre ekonomiskt.
Det här är ingen spekulation.
Det är regeringens egna siffror.
Och det är viktigt att förstå vilka de privata vårdgivarna faktiskt är. IVO beskriver att privata tandvårdsvårdgivare kan vara allt från stora koncerner till fåmansföretag och enskilda firmor. Faktum är att omkring 81 procent av tandvårdsföretagen hade 0–4 anställda år 2022, enligt regeringens proposition.
Det handlar alltså i stor utsträckning om de små klinikerna.
Samtidigt kommer fler krav
Som om den ekonomiska pressen inte vore tillräcklig infördes från den 1 januari 2026 också tillståndsplikt för privata tandvårdsvårdgivare.
Alla privata tandvårdsvårdgivare måste numera ha tillstånd från IVO för att bedriva verksamheten. Cirka 2 850 befintliga verksamheter omfattades när de nya reglerna började gälla.
Kontroll av oseriösa aktörer och krav på kvalitet är naturligtvis viktigt. Ingen vill ha en tandvård där patienter riskerar att utsättas för oseriösa verksamheter.
Men även här är det regeringen själv som erkänner problemet.
I juni 2026 skrev regeringen att de nya reglerna innebär ”stora krav, särskilt på mindre tandvårdgivare” och att vissa haft svårt att anpassa sig till regelverket. Regeringen har därför behövt föreslå övergångslösningar och ytterligare åtgärder.
Det borde få oss att stanna upp.
För vad händer med den lilla kliniken när intäkterna pressas samtidigt som kraven och administrationen ökar?
När den lilla kliniken till slut ger upp
Det är här jag själv börjar ifrågasätta vart den här politiken egentligen är på väg.
Jag tror att regeringen i praktiken är på väg mot en utveckling där de små, självständiga privata tandvårdsklinikerna försvinner.
Jag påstår inte att regeringen öppet har sagt:
”Vi vill avskaffa små privata tandläkarkliniker.”
Det har den inte.
Men ibland behöver man inte säga något rakt ut för att se vart en utveckling leder.
Om en liten klinik får lägre intäkter på en stor patientgrupp, samtidigt som regelverket blir mer omfattande och administrationen ökar, blir det helt enkelt svårare att få verksamheten att gå runt.
Till slut kan alternativen bli ganska få:
Sälja – eller lägga ner.
Och vem har då möjlighet att köpa?
Större tandvårdsföretag och kedjor får ett helt annat ekonomiskt utrymme att hantera administration, regelverk och förändrade ersättningssystem.
Vi ser redan en utveckling där mindre kliniker köps upp av större bolag. Sveriges Radio rapporterade nyligen att allt fler mindre tandläkarkliniker köps upp av större bolag och att större aktörer fortsätter att växa.
Samtidigt rapporterar Sveriges Radio om privata tandläkare som är kritiska till den nya fasta prissättningen inom tiotandvården och anser att referenspriserna är för låga.
Är det verkligen den utvecklingen vi vill ha?
Jag tycker att det är en fråga som måste våga ställas.
För när den lilla tandläkaren försvinner försvinner inte bara ett företag.
Det kan också innebära att patienten förlorar sin möjlighet att välja mellan olika mindre, lokalt förankrade kliniker.
En privat tandläkare som under många år byggt upp en verksamhet, känner sina patienter och har personal som känner patienterna, kan till slut hamna i en situation där det ekonomiskt och administrativt inte längre är möjligt att fortsätta på egen hand.
Och då säljer man.
Eller stänger.
Det är min oro: att vi långsamt får en tandvård där de små självständiga klinikerna trängs undan och där marknaden i stället koncentreras till större aktörer och Folktandvården.
Man behöver inte förbjuda de små privata klinikerna för att få dem att försvinna.
Det kan räcka med att göra det tillräckligt svårt att driva dem.
Reformen måste också värna dem som utför vården
Jag tycker därför att debatten om tandvårdsreformen måste handla om mer än hur mycket patienten ska betala.
Vi måste också prata om vem som ska finnas kvar och utföra tandvården.
Det är bra att fler människor får råd att gå till tandläkaren.
Men om reformen samtidigt gör det svårare för små privata kliniker att överleva, måste det diskuteras öppet.
För valfrihet är inte bara möjligheten att välja tandläkare på papperet.
Valfrihet kräver att det faktiskt finns olika tandläkare att välja mellan.
Och om utvecklingen fortsätter mot färre små kliniker och större koncentration till stora aktörer, då måste vi våga fråga:
Är det verkligen en starkare och mer valfri tandvård vi håller på att skapa?
Eller håller vi på att bygga ett system där de små först får allt svårare att överleva – tills de till slut säljer eller försvinner?
Det är en utveckling jag tycker att vi måste börja prata om innan det är för sent.
Vlora Osmani
Tandsköterskor
Källor
- Sveriges riksdag – Proposition 2025/26:27, Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Här finns regeringens beräkningar av effekterna på privata vårdgivare respektive Folktandvården, samt uppgiften att 81 procent av tandvårdsföretagen hade 0–4 anställda 2022. Läs propositionen hos riksdagen
- Regeringen – Propositionen om det förstärkta högkostnadsskyddet. Regeringens egna beräkningar och resonemang om varför privata vårdgivare påverkas mer än Folktandvården. Läs regeringens proposition
- IVO – Tillstånd för privat tandvård. Information om den nya tillståndsplikten från 1 januari 2026 och att cirka 2 850 befintliga verksamheter omfattades. Läs IVO:s information
- Regeringen – Fler åtgärder för tryggare tandvård, 16 juni 2026. Här erkänner regeringen uttryckligen att de nya reglerna innebär stora krav, särskilt för mindre tandvårdgivare. Läs regeringens pressmeddelande
- Sveriges Radio – ”Privata tandläkare kritiska mot nya tandvårdsreformen”. Rapportering om privata tandläkares kritik mot den fasta prissättningen inom tiotandvården. Läs Sveriges Radios artikel
- Sveriges Radio – ”De mindre tandvårdsklinikerna blir färre och de större växer”. Rapportering om den pågående utvecklingen där mindre kliniker köps upp av större bolag. Läs Sveriges Radios artikel
