När framsteg möter precision: Upplevelser från min första 3D-printer
Min resa mot att införskaffa min första 3D-printer var inte bara en väg mot modernisering av min praktik, utan också en öppning mot nya möjligheter inom protetiken. I denna artikel delar jag med mig av mina första intryck av denna fascinerande tandläkaranpassade “chair side”-printer. Jag blev omedelbart förvånad över hur snabbt allt gick, från CAD till färdig produkt, och hur skrivarens smidighet och precision inte bara förbättrade min effektivitet utan också gav mig modet att våga utforska nya restaurationsmetoder.
Philip Bemerre
Efter att ha skapat ett konto hos SprintRay var det bara att koppla printern, tvätten samt cure-enheten till nätverket, sedan var det bara att börja printa. Jag valde SprintRays 3D-printer specifikt för dess anpassning till tandläkarpraktiken snarare än laboratoriemiljön, vilket gör den mycket användarvänlig för mig som tandläkare.
En av de bättre egenskaperna med SprintRays 3D-printer är dess öppna system för resin, vilket ger mig möjlighet att experimentera med olika typer av material. SprintRay erbjuder fantastiska resin-alternativ som har fått mig att omvärdera användningen av material inom tandvården. Trots dessa fördelar finns det dock en nackdel – det tar tid innan deras nya resin blir tillgängliga på den europeiska marknaden, vilket kan vara frustrerande när man vill arbeta med de senaste materialen.
Tidigare var jag en stark förespråkare för monolitiska zirkoniakronor på grund av deras hållbarhet och estetiska kvaliteter. Men min erfarenhet av 3D-skrivarens resinbaserade material har belyst vissa negativa aspekter av zirkonia, särskilt för yngre patienter som lider av tandgnissling. Resinbaserade material, till skillnad från de extremt hårda monolitiska zirkonia-restaureringarna, erbjuder en förmåga att anpassa sig och slitas på ett sätt som liknar naturliga tänder, vilket kan vara mer fördelaktigt i längden.
Hur ser då framtiden ut för dessa typer av 3D-printade restaureringar? Är det möjligt att resinbaserade material, med deras förmåga att bättre efterlikna och harmonisera med de naturliga tändernas egenskaper, kan erbjuda en mer hållbar lösning för speciellt yngre patienter med en tendens att gnissla tänder? Det är en fråga som vi inom den dentala professionen behöver utforska vidare.
Genom att testa och utvärdera nya material, strävar vi efter att inte bara effektivisera våra arbetsprocesser utan också att förbättra de protetiska konstruktionerna och höja livskvaliteten för våra patienter. Framtiden inom dentala material ser lovande ut, med potential att revolutionera såväl metodik som resultat i tandvården.
Tandläkare Philip Bemerre
Tandläkarhuset Spånga
