Prevention för god munhälsa i befolkningen
År 1974 kom den första tandvårdsförsäkringen som premierade förebyggande behandling, prevention, med en ersättningsnivå på 75% för vuxna patienter.
Detta, tillsammans med att fluoridtandkräm introducerades på svenska marknaden och att samtliga barn i Sverige fick ta del av regelbundna fluoridsköljningar i skolan, medförde en stark förbättring av munhälsan i befolkningen. Samtidigt satsade tandvården på utbildning av tandsköterskor till profylaxtandsköterskor att självständigt arbeta med prevention och en utökning av tandhygienistutbildningen, allt för ett långsiktigt hälsofrämjande arbete till gagn för individens munhälsa.
Vi två, Dowen Birkhed och Ulla Moberg Sköld, har varit drivande inom denna utveckling från tidigt 1970-tal med hälsoinriktat arbete inom kariologi och tandhälsovård och vi är idag seniora forskare som professor emeritus respektive docent inom kariologi vid Göteborgs universitet. Vi är aktiva med att skriva vetenskapliga översiktsartiklar, skriva faktablad om fluoridprevention på InternetOdontologi och medverka i poddar som Parkinsonpodden och Blodad tand.
Det är med stor oro vi ser på den utveckling som nu sker dryga 50 år senare då regeringen satsar på reparation istället för prevention och att åldern får styra istället för behovet. Det kan tyckas behjärtansvärt att erbjuda betydligt billigare fyllningar och kronor till en grupp som kanske inte ansetts sig ha råd med regelbundna tandvårdsbesök. Erfarenheten visar att reparativ vård föder ny reparativ vård om inte preventionsinsatser sätts in före den konservativa behandlingen och följs upp i efterhand. Individens dagliga egenvård med god måltidsordning, regelbunden munhygien och adekvat fluoridprevention är nyckeln till ett positivt resultat. Prevention har som primärt mål att behålla det friska friskt. Dessutom kan kariesskador i emaljen stanna inom emaljen och inte utvecklas så en fyllning måste göras och slutligen kan ny karies vid fyllnings- och kronskarvar undvikas.
Tandvårdens preventiva insatser under den skattesubventionerade barn- och ungdomstandvården från 0 till och med 19 år har som mål att behålla det friska friskt och möjliggör för många ungdomar att kunna gå ut i vuxenlivet vid 20 års ålder med god munhälsa och med god beredskap att själva ta ett aktivt ansvar genom god egenvård. De kan då också ansluta sig till abonnemangstandvård till en låg kostnad. Tandvårdens allmänna uppfattning är att inte utöka barn- och ungdomstandvården upp i högre åldrar vilket stöds av oss.
Vi vill också belysa den starka koppling som finns att god munhälsa i hög utsträckning bidrar till god allmänhälsa och till allmänt välbefinnande. Man kan med rätta säga att munnen är kroppens spegel. Detta har de senaste åren tydligt uppmärksammats av Världshälsoorganisationen som anser att munhälsan har negligerats och därför i ”Agenda för global hälsa 2030” betonar vikten av att se munhålan som en del av allmänhälsan.
Det är också viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt munhälsa vid kroniska sjukdomar. I fyra vetenskapliga översiktsstudier publicerade i Tandläkartidningen under de senaste åren har vi visat på kopplingen mellan munhälsan och kroniska sjukdomar som reumatoid artrit, Sjögrens syndrom, astma, diabetes och Parkinson sjukdom och hur prevention och regelbundna besök hos tandvården kan förhindra i första hand karies men även parodontit.
Socialstyrelsen har också uppmärksammat detta i sin utredning ”Personer med kronisk sjukdom behöver uppföljningar–Följsamheten till nationella riktlinjer” (artikelnummer 2025-4-9539 och publicerad 2025 04 14) där man slår fast att brister föreligger i vården vid kronisk sjukdom och av betydelsen att gå regelbundet till tandvården då kroniska sjukdomar kan påverka munhälsan. Utvärderingen visade att hela 30 % inte hade besökt tandvården under den undersökta femårsperioden varav en betydande del bor i socioekonomiskt svaga områden. Resultaten bör tas på allvar liksom de resultat vi fann i våra vetenskapliga översiktsartiklar.
Dowen Birkhed, prof emeritus
Ulla Moberg Sköld, docent kariologi GU
Bilagor
Läs mer: Reumatoid artrit och Sjögrens syndrom. Så kan patienterna minska risken för karies. >>
Läs mer: Diabetes och karies. >>
Läs mer: Astma hos barn och ungdom – preventionsstrategier för karies och dental erosion. >>
Läs mer: Parkinsons sjukdom – så säkerställs en god munhälsa. >>
