Replik på tidigare debattinlägg om Folktandvårdens framtid
Att dränera en abscess kan vara första steget mot tillfrisknande.
Det var en intressant vändning som debatten med Raimo Pälverinne tog. Gudarna ska veta att även jag hade FTV i min själ under de dryga 40 år som jag slet, ofta på barrikaderna, för dess uppbyggnad och försvar. Det är smärtsamt när det man tyckt om beter sig illa.
Raimo är något på spåret då han antyder att debatten om tandvårdens villkor stryps av attityden ”Väck inte den björn som sover, och sitt stilla i båten”.
Galärslavar gnyr inte. De sitter stilla i båten. De ror på tills de dör, om de inte flyr. Skulle de kritisera, detroniseras de med någon av de metoder som NMP nyttjar. Bland dessa återfinns baktalande, lönediskriminering, mobbing i syfte att utmanövrera, trotjänartrakasserier, favorisering följd av gunstlingsslakt.
Detta medför personalförluster, vakanser, felaktig delegering, införande av kölistor, kölisteförbud, absurda revisionsintervall, etikstress, diagnosförsummelser, patientförluster. Paradoxalt uppstår även en dövhet och blindhet för personalens synpunkter och reaktioner som kombineras med ointresse för de tiotusentals medborgare som inte får tillgång till tandvård.
Det är nog riktigt som du skriver Raimo, att tidsandan förklarar mycket. Med New Public Management krattades manegen för ledarskap som inte var otydligt, men väl omoraliskt. Det förklarar, men försvarar inte, avarterna.
Jag håller med dig om att ”debatten om tandvårdens villkor och förutsättningar verkar inte beröra tandläkare alls”. När folktandvårdsledningar tillfrågas om situationen, om ”ledningsfilosofi” etcetera triggas floskelfabrikationen igång. Jag brukar undra på vilken planet deras bunkrar är belägna.
I FTV finns fortfarande engagerade, duktiga kompetenta människor, besjälade av sina yrken, med en lust att hjälpa människor. De sitter fast med viktiga uppdrag som kräver avsevärt mer personal än vad FTV kan locka eller behålla. De har lärt sig att sitta tysta i båten.
Det krävs för att dövheten, blindheten och ointresset hos uppdragsgivarna ska bestå. Personalen är värda ett bättre öde och Sveriges folk förtjänar en Folktandvård som vårdar folk.
Tänk att FTV en gång var en organisation som verkade för god tandvård och god munhälsa med mänsklig respekt för både vårdtagare och behandlare.
Det verkar som om du Raimo också har tappat hoppet ”om inget görs inom FTV nationellt och på den politiska arenan”.
Tror du att det finns hopp med de ”nya tandvårdskedjor som dyker upp, för befolkningens bästa”?
Det vore välgörande om andra än griniga gamla gubbar, med framtiden bakom sig, tog till orda i denna viktiga debatt. Efter några lyckliga ljusa decennier fick jag se mörkret. Finns det någon som ser ljuset?
Börje Vickberg,
leg tandläkare, hybridpensionär
