Smärtor i ryggen

Tandläkarstudenter lär sig att jobba i fel arbetsställning redan under utbildningen. Många får besvär med rygg och nacke redan i unga år.

I takt med modern teknik och att vi blivit mindre fysiskt aktiva, både på jobbet och på fritiden, har dålig hållning blivit ett välfärdsproblem.

Det finns en mängd olika studier som visar att risken för att yrkesverksamma tandläkare och tandläkarstudenter drabbas av smärta och värk från nacke och skuldror är högre än för många andra yrkesgrupper.
Ju mer man böjer på nacken, desto tyngre blir huvudet och belastningen på nacken och ryggraden. Den som sitter med nacken i 15 graders vinkel har tolv kilos tryck på ryggraden, 45 grader ger 22 kilos tryck, 60 graders vinkel på nacken – som är en vanlig position över mobiltelefonen – medför 27 kilos tryck.
En felaktig arbetsställning är en djupt rotad vana och en sådan är som bekant svår att ändra på.
Studier visar att runt 70 procent av de som arbetar med tandvård har problem med värk, framför allt i axlar och nacke. Tandhygienister är värst drabbade, enligt en australiensisk studie hade 85 procent symptom i nacken.
Trots det finns inget större fokus på ergonomi eller användandet av prismaglasögon på tandläkarhögskolorna. Tandläkarstudenter lär sig helt enkelt att jobba i fel arbetsställning redan under utbildningen och många får därmed besvär redan i unga år.

Dentalarbete innebär som regel mycket sittande. Har man en stol som inte tillåter ett aktivt sittande kopplas ryggens hållningsmuskulatur bort och ländryggskotorna belastas på en mindre del av ledytorna. Belastningen på kotorna blir högre och man hänger därmed i ligamenten.
Ingen annan led i kroppen kan röras lika mycket som axeln. Muskler, senor och ledband samspelar för att hålla axeln i rörelse – och på plats.
Jobbar man i en hopsjunken ställning med huvudet hängande framåt/nedåt får alla strukturer i axeln mindre plats. Det blir trångt vilket leder till minskat blodflöde, vilket i sin tur leder till statisk belastning och överbelastning.
Det blir svårt att lyfta armen högt. Det kan göra ont vid beröring. Smärtorna kan vara huggande, molande, ömmande. Man upplever kraftlöshet eller stelhet.

Anspänning i musklerna uppkommer även vid stress, när kroppens system går igång för att kunna hantera en svår situation eller utföra en prestation. Vid akut stress reagerar hjärnan instinktivt med att sätta fart på utsöndringen av signalsubstanser och frisättning av hormoner för att öka kroppens fysiska förmåga. Adrenalinkicken sätter in. Vi antingen flyr eller står kvar och kämpar.
Det är lätt att ”missbruka” överlevnadssystemen. Vi slår inte av, eller kan inte slå av, den stressbelastning som vi utsätts för. Blir belastningen långvarig utan återhämtning är risken stor att bli sjuk av stress. Både fysiskt och psykiskt.

Studenter drabbades av TMD
I en studie som Högskolan i Gävle gjort på svenska tandläkarstudenter i Umeå – 20 män och 34 kvinnor med en medianålder på 24 år – visade det sig att 30 procent drabbades av smärta i ansiktsregionen, så kallad Temporomandibulär dysfunktion (TMD), framför allt myalgia, muskelsmärta.
Vanligaste symptom på TMD är smärta i käkar, tinningar, öron samt huvudvärk och gap- och tuggsvårigheter. Antalet drabbade bland den totala befolkningen är 9–15 procent.
Varför satsas det så lite på ergonomiundervisning på tandläkarhögskolorna när problemen är så väl kända?

Källa: Merident