Så påverkar stress tandvårdens framtid

Inom tandvården, där kraven på kvalitet och noggrannhet är höga och där patienternas välmående alltid står i centrum, är stress och utbrändhet allt för vanliga problem. Trots att dessa utmaningar kanske inte alltid är synliga på ytan, kan de få allvarliga konsekvenser för både personalens hälsa och branschens övergripande funktion.

 

Stress och utbrändhet påverkar inte bara den enskilda tandvårdspersonalen, utan kan också ha långtgående effekter på hela arbetsmiljön. När tandvårdspersonal kämpar med höga stressnivåer, påverkar det deras förmåga att utföra sitt arbete på bästa sätt. Detta kan leda till minskad koncentration, fler misstag och svårigheter att hantera komplexa situationer – faktorer som kan få stora konsekvenser i ett yrke där precision är avgörande.

Konsekvenserna av stressen är inte bara personliga; de påverkar direkt vårdkvaliteten. En stressad personal kan leda till sämre behandlingsresultat och ökad risk för fel, vilket kan undergräva patienternas förtroende för tandvården. Detta kan resultera i minskade patientbesök och ekonomiska problem för tandvårdskliniker, vilket påverkar hela branschen. Utöver de omedelbara effekterna på vården, har långvarig stress också allvarliga konsekvenser för personalens hälsa. Ständig press kan leda till fysiska och psykiska hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, depression och ångest. Detta kan även öka sjukfrånvaron och personalomsättningen, vilket ytterligare belastar de kvarvarande medarbetarna och förvärrar situationen.

För att tackla dessa utmaningar är det viktigt att skapa en arbetsmiljö som verkligen främjar hälsa och välbefinnande. Detta innebär att investera i resurser och program som hjälper personalen att hantera stress och förhindra utbrändhet. Det är också avgörande att adressera de organisatoriska faktorer som bidrar till stress, såsom överbelastning och brist på stöd från ledningen. Genom att ta ett helhetsgrepp på problemet kan tandvården skapa en arbetsmiljö där personalen inte bara mår bra utan också kan ge den bästa möjliga vården till sina patienter. Det handlar inte bara om att hantera symptomen av stress och utbrändhet, utan om att arbeta med de grundläggande orsakerna för att bygga en hållbar och framgångsrik framtid för branschen.

För att fördjupa vår förståelse av dessa frågor har vi pratat med Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation och verksam vid Centrum för Tillämpad Arbetslivsforskning och Utvärdering (CTA) vid Malmö Universitet. Hennes insikter ger oss en djupare inblick i hur vi kan möta och hantera stress och utbrändhet inom tandvården på ett effektivt sätt.

Hur påverkar stress bland tandvårdspersonal kvaliteten på den vård som erbjuds patienter?

– Det finns ganska lite forskning på området, så det är inte möjligt att dra slutsatser på just hur stress inom tandvården påverkar kvaliteten. Men vi vet från studier i olika delar av vårdsektorn, inklusive tandvården, att det finns samband mellan exempelvis engagemang, jobbtillfredsställelse, konflikter i arbetsmiljön mm och vårdkvalitet. 

Vad är de långsiktiga effekterna av långvarig stress på tandvårdspersonalens hälsa och välbefinnande?

– Här gäller samma som inom andra yrken. En påfrestande arbetsmiljö med stress till följd kan på sikt leda till psykiska problem och utmattningsdiagnoser, ändrade hälsobeteenden och olika metabola sjukdomar, som övervikt, typ 2-diabetes, samt kardiovaskulära sjukdomar. Medarbetare som ofta upplever arbetsrelaterad stress förlorar fler arbetsdagar, har ökad sjukfrånvaro, lösare anknytning till arbetsmarknaden och stress kan även leda till tidig pension.

Vilka strategier eller insatser har visat sig vara effektiva för att minska stress och förebygga utbrändhet inom tandvården?

– Det är en bra fråga – och definitivt också ett område där det behövs mycket mer forskning. I tandvården finns nog i likhet med på arbetsmarknaden generellt en tendens till att åtgärda problem framför att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande med stressproblematiken – och dessutom att ha mer fokus på individ-inriktade strategier än organisatoriska. Men man behöver i högre grad fokusera på rotorsakerna som kan finnas i arbetsmiljön och som det faktiskt går att ändra på.

Vilka konsekvenser kan uppstå för tandvårdspraktiker och branschen i stort om stress och utbrändhet inte hanteras på ett adekvat sätt?

– Stress och utbrändhet har betydelse för om personalen kan och vill stanna kvar i jobbet och även i yrket och har på det viset betydelse för att säkra framtidens kompetensförsörjning. Samtidigt kan en ökad sjukfrånvaro och personalomsättning innebära utmaningar med avlysningar av patienter, längre väntelistor och en ökad ekonomisk börda på klinikerna, samtidigt som at det kan bidra till en ökad belastning av de medarbetare som är kvar. 

Hur kan tandvården bättre stödja sin personal för att säkerställa en balans mellan arbetskrav och personligt välbefinnande?

– Frågan är egentligen lite fel – balansen är snarare mellan kraven i arbetet och de möjligheter man har för att balansera dessa. Inom arbetsmiljöliteraturen talar man om ”resurser i arbetet”. Det kan exempelvis vara inflytande i hur arbetet läggs upp, möjligheter att utvecklas professionellt, bra samarbetsklimat och naturligtvis en chef som är ett bollplank och ger bra stöd i arbetet. Man kan också tänka på att minska kraven i arbetet – kanske man inte kan påverka mängden av arbetet, men hur man lägger det upp.