Ytbehandling och lagringstid påverkar bindningen till zirkonia
Forskare från NIOM har undersökt hur tiden mellan ytbehandling och cementering påverkar bindningen till zirkoniarestaurationer.
Foto: NIOM
– Dessa resultat visar att tidpunkten är en del av bondingproceduren, inte bara materialen och teknikerna vi väljer, säger tandläkaren och forskaren Mina Aker Sagen vid NIOM.
Vad handlar detta om?
Zirkonia används i stor utsträckning inom restaurativ tandvård, men att uppnå en tillförlitlig bindning till zirkonia är fortsatt en klinisk utmaning. Ytbehandlingar som sandblästring (airborne particle abrasion, APA) eller kemisk etsning används ofta för att förbättra adhesionen före cementering.
I denna studie undersökte forskarna hur tiden mellan ytbehandling och cementering påverkar två centrala faktorer: ytenergi och bindningsstyrka mellan zirkonia och kompositcement.
Vad fann forskarna?
Studien jämförde två ytbehandlingsmetoder: sandblästring (APA) och varm etsning med kaliumvätefluorid. Proverna lagrades under olika tidsintervall efter ytbehandling: omedelbart, 24 timmar, en vecka och en månad.
Resultaten visade att ytenergin minskade över tid för båda behandlingsmetoderna. Kemiskt etsad zirkonia uppvisade generellt högre ytenergi, men denna fördel minskade också vid längre lagring.
Bindningsstyrkan påverkades i viss mån av lagringstiden. För kemiskt etsad zirkonia var bindningsstyrkan högre efter en vecka jämfört med omedelbar testning. Samtidigt var längre lagring kopplad till fler adhesiva brott vid gränsytan.
Vad är de viktigaste resultaten?
Resultaten tyder på att tid spelar en roll för hur väl zirkonia binder till kompositcement. Även om olika ytbehandlingar påverkar ytans egenskaper kan en fördröjning av cementeringen minska behandlingens effektivitet.
