Tandhälsa inom elitfotbollen: Ett underskattat problem
Fotbolls-VM trollband en hel värld under sommaren och miljarder tittare följde turneringen. I samband med mästerskapet blev också frågan om elitidrottens koppling till munhälsa aktuell igen, ett område som den brittiske parodontologen professor Ian Needleman länge har forskat kring. Hans studier visar att elitfotbollsspelare kan ha sämre tandhälsa än befolkningen i övrigt. Hård träning, sportdrycker och ett pressat schema är några faktorer som kan bidra till ökad risk för munhälsoproblem.
Karies, tandköttssjukdomar och erosiva tandskador tycks förekomma högre grad hos professionella fotbollspelare. Det visade Needleman och en grupp andra forskare i en uppmärksammad studie från 2016.
Det finns flera förklaringar. Idrottare använder ofta sportdrycker, energigeler, energibars och kolhydrattillskott som ökar sockerexponeringen och syraattackerna mot tänderna. Den hårda träningen kan bidra till uttorkning och förändrad salivsammansättning. Men påpekar studien – de välbetalda professionella spelarna i studien hade tillgång till medicinska team och resurser. Problemet kan alltså inte enbart förklaras av ekonomi eller tillgång till vård.
Dålig hälsomedvetenhet inte hela förklaringen
Needleman antyder att elitidrottare inte nödvändigtvis saknar kunskap om riskerna för munhälsan. Snarare verkar prestationskraven göra att vissa risker accepteras som en del av vägen mot bästa möjliga prestationer. Därför menar forskarna att traditionell information om risker ofta behöver kompletteras med strategier för riskminimering och beteendeförändring.
En undersökning från Portugal, publicerad 2025, gav liknande resultat. Elitidrottarna i studien – de flesta fotbollspelare – uppvisade höga nivåer av parodontal sjukdom, gingivit och kariesskador. Hela 55,1 procent av urvalet hade någon form av parodontal diagnos.
Men få deltagare i studien att deras munhälsorelaterade livskvalitet försämrats. Lite sämre gaddar var inget man oroade sig över. Forskarna tolkade det som att många elitidrottare helt enkelt inte uppfattar eller prioriterar problemen trots att de finns.
Göteborg arrangerar varje sommar Gothia Cup – världens största ungdomsturnering i fotboll. I somras deltog spelare från omkring 80 länder i turneringen. På Gothia Cup finns en lång tradition av att uppmärksamma och lyfta olika hälsorelaterade frågor hos de gästande deltagarna. Gothia har tidigare samarbetat med Folktandvården i regionen och erbjudit gratis tandvård åt de gästande lagen. I årets upplaga ligger fokus på åtgärder mot menstruation, ett annat gobalt hälsorelaterat ämne, förklarar Fredrik Beckman, pressansvarig på Gothia Cup.
– Det med tandhälsa var intressant. Det var inget vi kände till, eftersom undersökningarna är såpass nya. Det är ett problem som vi jättegärna skulle arbeta med i framtiden.
En växande kunskap om idrott och munhälsa
Randi Krog Eftedal
Randi Krog Eftedal är tandläkare, forskare vid Kompetansesenteret Tannhelse Midt Trøndelag FKF med särskilt fokus på sambandet mellan idrott och munhälsa och skribent på Dental24 Norge. Hon har under flera år forskat på hur träningsvanor, kosthållning och prestationskrav påverkar tandhälsan hos både elitidrottare och unga idrottsutövare.
Överraskar det dig att elitfotbollsspelare har sämre tandhälsa än befolkningen i övrigt?
– Jag är egentligen varken överraskad eller inte överraskad, och jag är inte heller säker på att vi utifrån dessa studier kan slå fast att elitfotbollsspelare generellt har sämre munhälsa än befolkningen i övrigt. Studierna som det hänvisas till är genomförda i England och Portugal, två traditionellt stora fotbollsnationer som lockar spelare från hela världen. Det innebär en mycket heterogen spelargrupp med stora variationer i munhälsa och uppväxtförhållanden.
– Därför är det osäkert i vilken utsträckning resultaten direkt kan överföras till nordiska förhållanden. Det finns också betydande skillnader i hur tandvården är organiserad internationellt jämfört med hos oss i Norden där barn och ungdomar följs upp systematiskt genom den offentliga tandvården.
– Sammantaget kan skillnader i bakgrund, organisering av hälsotjänster och idrottens prioriteringar bidra till att förklara resultaten. Framöver vill vi också undersöka norska förhållanden närmare, och det blir intressant att se hur munhälsan hos norska fotbollsspelare ser ut jämfört med andra länder, med tanke på den relativt goda och systematiska tandvårdsuppföljningen i befolkningen generellt.
– Samtidigt kan resultaten ha flera möjliga förklaringar. Elitspelare har ofta ett intensivt matchprogram med mycket resande och varierande dygnsrytm, vilket kan göra regelbunden tandvårdsuppföljning mer utmanande. Kosten spelar också en roll, med frekvent intag av kolhydratrika mellanmål, sportdrycker och återhämtningsprodukter som kan öka risken för både karies och erosionsskador.
Needleman har lyft fram att sportdrycker bland annat bidrar till sämre munhälsa. Varför tror du att just sportdrycker har blivit så starkt förknippade med idrott, även på elitnivå där kunskapen om riskerna borde vara större?
– Det beror sannolikt på en kombination av verkliga prestationsfördelar och mycket effektiv marknadsföring. För elitidrottare, särskilt inom uthållighetsidrotter, kan sportdrycker och energigeler ha en dokumenterad och subjektivt märkbar effekt på både prestation och återhämtning. Problemet är att detta ofta överförs till motionärer, ambitiösa motionärer och barn och ungdomar, även i idrotter och på aktivitetsnivåer där effekten är liten eller helt saknas. När elitidrottare använder sportdrycker är det lätt att tro att de är nödvändiga för alla som tränar, trots att vatten i de flesta fall är tillräckligt.
– Samtidigt har marknadsföringen en stor påverkan. Coca-Cola har varit kopplat till fotbolls-VM sedan 1950, och företagets Powerade är officiell sportdryck för VM. Genom sponsring kopplas produkterna till värden som prestation, hälsa, laganda och gemenskap. När barn och unga ser elitidrott och profilerade utövare omgivna av sportdrycker skapas lätt en bild av att detta är en naturlig del av idrotten. Dessutom uppfattas sportdrycker ofta som ”hälsosamma” eftersom de förknippas med träning, trots att många innehåller stora mängder socker och syra.
– Därför är också goda förebilder viktiga. Cristiano Ronaldo fick stor uppmärksamhet när han tog bort Coca-Cola-flaskor från en presskonferens och uppmanade till att dricka vatten. Sådana signaler kan bidra till att normalisera vatten som förstahandsval för de flesta som tränar och tävlar.
– Sportdrycker har absolut en plats inom idrotten, men den är betydligt smalare än vad marknadsföringen ger intryck av. För de flesta barn, ungdomar och motionärer är vatten det bästa valet, både för kroppen och för tänderna.
Needleman lyfter även fram att ett stressigt schema kan bidra till sämre munhälsa. Vad tänker du om det?
– Det är en viktig aspekt, och jag håller med om att ett stressigt och intensivt upplägg kan bidra till sämre munhälsa. När idrottare har ett omfattande tränings- och reseschema finns det ofta mindre tid och energi över till goda rutiner för kost, munhygien och regelbundna besök hos tandvården. Samtidigt kan frekvent småätande och användning av sportdrycker öka risken för både erosionsskador och karies.
– Det är inte heller förvånande om munhälsan ibland prioriteras ned. Många elitidrottare är vana vid att mycket kring träning, kost, återhämtning och medicinsk uppföljning organiseras av klubben och stödapparaten. När så mycket annat är strukturerat kan den egna uppföljningen av munhälsan lätt glömmas bort.
– Samtidigt ser vi att munhälsa i allt större utsträckning erkänns som en del av prestationsbilden inom idrotten. FC Barcelona har bland annat uttalat att ”oral health can make or break an athlete’s performance”, och flera toppklubbar inkluderar nu munhälsa i sitt stödteam. En stor del av utvecklingen kan kopplas till just Needleman, som har varit central i att lyfta området genom forskning och kunskapsspridning.
