Olika hantering av coronakrisen inom tandvården – hur påverkar det patienterna?

Debatt

Dental24 följer utvecklingen inom svensk tandvård och kan konstatera att offentlig och privat tandvård agerar olika i dessa Coronatider. Det verkar som att skillnaderna är mer relaterade till verksamhetens regiform och olika systembrister, såsom brist på skyddsutrustningar och avsaknad av testningsmöjligheter för både personal och patienter, än till deras egentliga hälsotillstånd eller vårdbehovet.
Offentlig tandvård stänger på många håll ner planerad tandvård även för friska patienter under 70 år. Medan privat tandvård oroar sig mest för uteblivna tandvårdsbesök i alla åldrar. Motiven till att stänga ner verksamheter eller hålla dem igång verkar olika.

Offentlig tandvård

Inom Folktandvården motiverar man klinikernas nedstängning med brist på skyddsutrustning/material samt omfördelning av utrustning till mer behövande vård.

Det är naturligt att tänka på hur det ska gå med de långa köer som redan finns på många håll inom Folktandvården och, inte minst, på vad som kommer att hända med alla patienter som har tecknat ett Frisktandvårdssavtal hos Folktandvården där man har ett antal behandlingsmöjligheter inkluderade i den fasta avgiften man, månatligt, betalar för att säkerställa en bra balans mellan sin munhälsa och den egna ekonomin.
Kommer patienterna att få någon ersättning, så att de redan inbetalade avgifterna läggs till en pott för framtida användning? Borde de få prioriterade köplatser när klinikerna börjar ta emot sina patienter igen? Eller kan man tänka sig en annan kompensationsform?

Det har tidigare framkommit att många Folktandvårdsmottagningar, inom flera Regioner, har fått större krav på förbättrad effektivitet och ökad lönsamhet. Coronakrisen gör inte saken bättre och man kan ställa sig frågan om vem som kommer att ta notan för allt detta.

Privat tandvård

Dental24 har publicerat ett antal artiklar som visade hur hårt coronakrisen drabbar den svenska tandvården, inte minst de privata aktörerna:

Coronakrisen och svensk tandvård: Uteblivna patienter och nedbantad verksamhet

Praktikertjänst: Värna pensionärerna – förläng tandvårdsstödet

Trots att den privata tandvården i Sverige omsätter cirka 14 miljarder kronor, är den en bransch utpräglad av småföretag, där ungefär hälften omsätter under 3 miljoner kronor per år. Detta innebär att få har tillräcklig ekonomisk uthållighet för att själva klara sig genom denna kris.

Privattandläkarna flaggar för, baserat på statistik från Försäkringskassan, att patientbesöken har minskat, i genomsnitt, med 50-60 %.
Med tanke på att över 80 % av 70-plussare – just den patientgrupp som helt avråds från icke nödvändiga kontakter – går till en privat tandläkare, så blir det inte svårt att förstå den oro som finns kring de sjunkande intäkterna. Har man en patientstock som domineras av äldre patienter så är risken stor för att inte få någon intäkt alls! Hyreskostnader, personalkostnader och de personliga utgifterna försvinner inte för att patienterna har försvunnit.

Oavsett eländet så borde det vara dags att omvärdera verksamhetens sårbarhet. Det är tydligen inte så riskfritt att göra sig beroende av en specifik patientgrupp. Det är lätt att vara efterklok, kan man kanske tro; men krisen är långt ifrån över. Därför är det viktigt att använda denna icke debiterbara tid för självrannsakan och framtidsplanering.
Hur ser du själv på detta?

En ytterligare aspekt som blir kännbar är anställningstryggheten. Hur trygga känner sig medarbetarna när även jättar som Praktikertjänst blir tvungna att korttidspermittera 3200 medarbetare inom tandvården? När varsel om uppsägningar står över ens huvud som ett pendlande svärd. Hur blir det med den egna tryggheten och ersättningar när man är egenföretagare? Är det stabilare att tillhöra en tandvårdskedja där ägarna har goda finansiella förutsättningar för att klara sig tills det att läget har normaliserats?
Har du svaret?

Stöd till tandvården – och tandvårdsstöd

När man tittar på skillnaderna mellan de olika sorters stöd tandvården kan få, blir det något enklare att förstå skillnaderna i krishantering hos verksamheterna.

Folktandvården, som också kraftigt påverkats, kommer troligen att även kunna dra nytta av Regeringens miljardstöd till Regionerna. Privata tandläkare blir dock enbart hänvisade till de allmänna åtgärderna som riktas mot näringslivet i övrigt, såsom nedsatta arbetsgivaravgifter, korttidspermittering och förbättrade lånemöjligheter.

Lika viktigt som att rädda verksamheterna, borde vara att säkerställa att Regeringen genomför en omedelbar lagändring som möjliggör att ersättningsperioden kan förlängas. Annars finns det stora risker för att patienter som påbörjade en behandling innan Folkhälsomyndighetens rekommendationer om social distansering, och som blev tvungna att avbryta den, kommer att förlora sitt högkostnadsskydd.

Frågan har uppmärksammats av Praktikertjänst, men borde egentligen drivas av alla tandvårdsrepresentanter, eftersom det kan bli extremt kostsamt för patienterna med större behov, inte minst de äldre.
Det skulle dessutom vara väldigt olyckligt för hela tandvården om patienterna skulle avstå sina behandlingar, även i fortsättningen, men då på grund av ekonomiska skäl.

Hur tar vi hand om smittade patienter i dag och på sikt?

Coronaviruset kan komma att finnas i samhället under en mycket lång tid innan vi har uppnått gruppimmunitet eller fått fram ett lämpligt vaccin. Därför är det nödvändigt med effektiva rutiner för behandling av misstänkt smittade patienter, och även av de sjuka patienter som inte kräver sjukhusinläggningar, under säkra förutsättningar.

I dag är det bara Folktandvården som har inrättade coronamottagningar: Där är man rustad för att ta emot både misstänkta och bekräftade fall av Covid-19 patienter. Ett exempel är Folktandvårdens klinik i Limhamn, Skåne, som är helt dedikerat till att ta emot dessa patienter och genomföra akuta behandlingar. Kliniken är öppen sedan den 20 mars 2020. I skrivande stund har de enbart haft cirka 8-9 patienter med misstänkt smitta. Patienterna hade haft coronasymtom men i avsaknad av testmöjligheter, kunde inte smittan bekräftas.

Även Folktandvården Stockholm, genom sin mobila enhet, har börjat ge akut tandvård till personer som är eller kan vara smittade av Covid-19, omfattas av nödvändig tandvård och bor på äldreboende eller i eget boende.

Till vår kännedom, finns det inte i dagsläget, någon privattandvårds mottagning som tydligt erbjuder tandvård till misstänkt/sjuka coronapatienter. Klinikerna hålls öppna för friska patienter och de flesta informerar att de följer sina basala hygienrutiner och följer folkhälsomyndighetens rekommendationer för att undvika smittspridning.

Tandvårdskedjan Oral Care erbjuder, redan i dag, dedikerade tandläkartider och kostnadsfri biltransport för patienter som tillhör en riskgrupp. Det låter som en mycket bra tjänst till de behövande patienterna, och en smart manöver för att kompensera för de övriga patienternas frånvaro.

Finns det andra sådana lösningar där ute? Eller ska coronapatienternas tandvård vänta tills de är helt friska?

Tandvårdsbehov kvarstår!

En sak kan vi vara säkra på: behovet av tandvård kommer inte att minska; tvärtom kan många tillstånd försämras ju längre tiden går. Vad kommer att hända när faran är över, restriktionerna borttagna och alla isolerade 70 plussare frisläpps?

Tandvården måste förhålla sig till en ny verklighet. För att kunna klara av trycket kommer tandvården att behöva nya kreativa lösningar: speciella kliniker som bara hjälper de äldre patienterna, dedikerade riskgrupptider, hemtandvård, mobiltandvård och coronakliniker kan vara några alternativ. Men hur tandvården kommer att klara även denna omställning, återstår att se. Vad tror du? Har du några lösningsförslag? Dela gärna med dig av dem, tack!

/Dental24

Mejla gärna till info@dental24.se

Taggar
Debatt