Dental24 möter Per Rehnberg

Per Rehnberg har haft en yrkesbana som präglats av förändring och nya riktningar. Från en tandläkarstudent med ingenjörsdrömmar har han rört sig mellan kliniskt arbete, ledande uppdrag, bolagsbyggen och internationella satsningar inom tandvården. Nu är han tillbaka i en ny roll, där fokus ligger på att sudda ut gränsen mellan tandvård och sjukvård med hjälp av teknik och data.

Dental24 möter honom i det nya stål- och glaskomplexet Platinan i Göteborg. Det är en byggnad så pass ny att den inte fått ett Göteborgs-öknamn… Än. Rehnberg får oss snabbt att känna oss välkomna. Han är uppmärksam och utstrålar ett genuint vänligt intryck.

Men så var det tydligen inte alltid, om man får tro honom själv. Han beskriver sig själv som lite stökig som ung. Flyttade hemifrån vid 15. Ville helst bli ingenjör, men kom inte in på sina betyg, påstår han. Var 24 år när han började på ”Käftis”.

– Alla mina polare läste på universitet. Jag kände att jag måste också läsa på universitet. Okej, jag kom inte på Chalmers – tandläkare var det enda som var kvar. Det hade jag ju sett lite av.

Som tandläkarstudent kunde han i varje fall räkna med hjälp från sin far – en tandläkare vid namn Sverker Toreskog.

– Pappa ifrågasatte allt. Han satte en ära i att inte ställa sig i led med andra. Jag har nog fått med mig lite av det, att ifrågasätta befintliga strukturer. Att hela tiden vilja förändra. Det har jag gjort många gånger. Det behöver inte alltid vara bra, det kan gå för fort också. Det har det gjort många gånger. Samtidigt är det bra ibland, för då förändrar man saker.

Cykler av förändring

Yrkeslivet går i tre- till femårscykler, sammanfattar Rehnberg. Gå in, förändra, förhoppningsvis förbättra och gå vidare. Efter en kort sejour hos Folktandvården, hamnade Rehnberg på en stor gruppraktik i Stockholm. Parallellt föreläste han och skrev böcker.

– Vi som byggde klinik på 90-talet arbetade efter reglerade priser. Det var pressat. Då jobbade man några år innan man kunde köpa en panoramaröntgen. Sedan kom digital röntgen. Då fick man jobba ett år extra – jobba över oftare – för att få det att gå ihop. Vi målade toaletterna på mottagningen själva. Idag har vi en annan ekonomi och helt andra tillgångar.

– Det är ju en fördel – vi har bättre teknisk utveckling. Nackdelen är kanske att det är mindre engagemang.

Den misslyckade ingenjören fann snart ett intresse för teknik. När digital röntgen slog igenom på 1990-talet, var han med och skapade Imagebank ett röntgen och bildprogram, Medspace, en kommunikationsplattform som fortfarande används, och DentTool som var ett presentationsprogram för tandläkare som visade animerade filmer och patientutskrifter. Många minns den lilla tjocka vita pärmen med DVD-skivor – det första programmet av sitt slag på svenska.

Rehnberg fortsatte med konsultarbeten för Praktikertjänst. Mest utbildningar i saker som intraoral kamera, digital röntgen, digital kamera och journalsystem.

– Jag skaffade de sakerna från Unident. Det var ingen annan som föreläste om det på den tiden. Unident behövde någon som föreläste om det på deras event så jag började föreläsa om det. Så gled det över i patientkommunikation och hur man säljer tandvård.

Samtidigt som Rehnberg arbetade på sin pappas klinik blev han kontaktad av Praktikertjänst, som undrade om han kunde hoppa in extra på en klinik i Göteborg. Snart fick han ta över hela kliniken och således gå med i Praktikertjänst. Han gick snart med i dåvarande Addera – verksamhetsutvecklingstjänsten.

– Addera var det bästa verksamhetsutvecklingsprogrammet som har funnits. Det var jättestort på den tiden. Halva Praktikertjänst gick igenom det. Nu har Praktikertjänst lagt ned det.

Addera byggde på det amerikanska systemet Pride. Kliniken bör odla ett sammansvetsat team, där alla är samkörda i visioner och tydliga processer. Det var nya tankegångar för en ny tid: Processer, LEAN och stordriftsfördelar.

– Jag tyckte det var lite jobbigt att arbeta på pappas klinik. Visst, det fungerade. Alla trivdes och han var en showman och en fantastisk kliniker. Men han såg liksom inte stordriftsfördelarna. Sterilen var indelad i enskilda delar för varje tandläkare. Jag brukade skoja att det var en gruppraktik, men det enda man egentligen hade gemensamt var julfesten.

Byråkrati, bonusar och brytning

Efter många ”om och men” fick han jobbet som affärsområdeschef tandvård för Praktikertjänst år 2007. Då hade han först upplevt organisationen som ansluten klinikägare, samt som medlem i tandläkarfackklubben – de anslutnas representant mot styrelsen.

– Praktikertjänst är en väldigt fin idé. Man går ihop en mängd ägare och driver det tillsammans. Jag tycker att det är den bästa idén. Problemet med Praktikertjänst – om man nu skall säga vad som är negativt med Praktikertjänst – är att det styrs för mycket från kontoret.

Rehnberg uppfattade ledning och huvudkontor som byråkratiska och auktoritära. Han var speciellt kritisk till bruket att ta ut bonusar på ledningsnivå, något han fick del av också, men baserade på klinikernas resultat. Det var något som ledningen – enligt Rehnberg – hade väldigt lite att göra med.

– Jag ville mer ha det som att vi är ett kontor som servar de anställda med pensionsförsäkringar, upphandling, kvalitetssystem, bokföring och lite andra saker. Jag visste hur lite klinikerna hade att säga till om. Jag ville göra revolt! Jag tyckte att vi gjorde fel.

Enkäter från medlemmar visade att medlemmar ifrågasatte ledningens höga löner. Rehnberg bad att få ut löneuppgifter för alla på huvudkontoret. Det fick han inte. Det angick inte honom.

– Jag satt alltså och tog koncernledningsbeslut, med fyra andra, om strategi och vart vi ska i bolaget, och ska stå och förklara det för styrelse och ägare– och så har jag inte koll på kontorslönerna.

15 år efter att han lämnade företaget, står det klart att Praktikertjänst inte hängt med, enligt Rehnberg. Riskkapitalister äger idag de flesta av de största välskötta klinikerna som tidigare var anslutna till Praktikertjänst. Affärsområdet tandvård omsätter runt fem miljarder årligen, vilket är ungefär samma som för 15 år sedan. Under samma period har kedjor gått från noll till flera miljarder i omsättning.

– Och då fick man – och kanske får än – bonus hela tiden om man satt i ledningen. Det är fint. På de lönenivåerna som råder i ledningen fick de 30 procent extra insatt till pensionen. Varje 100 000 kr du tjänade, gav 30 000 kr extra till pensionen per månad.

Praktikertjänst vore den bästa modellen om den var rätt styrd, påpekar Rehnberg om och om igen:

– Det började väldigt bra när det bara var en bokföringsbyrå och en pensionsfond. Då var ägarna väldigt starka. Sedan kom begreppet vårdgivare in i tandvården 1999. Det var då de började peka med hela handen och bestämma mer om hur klinikerna skulle bete sig. Man kanske skulle ha hanterat det på ett annat sätt redan då. De har också gjort det mycket svårare att lämna bolaget om man vill fortsätta själv.

Praktikertjänst har själva försökt bygga egna kliniker. Ännu ett misstag, enligt Rehnberg:

– De har försökt bli riskkapitalister. Det kontoret är inte tillsatt för att driva tandvård, de kan ju inte det. De kan bokföring, upphandling och möjligen att förvalta pensioner.

Praktikertjänst har en så pass stor volym, att de kommer att överleva. Men om någon skulle starta ett nytt kooperativ, baserat på samma principer, skulle det gynna svensk tandvård, anser Rehnberg.

– Det är svårt att börja ett sådant koncept. Det vore ett drömscenario; ett kooperativ där huvudkontoret inte hade så mycket makt och helt andra incitament.

Tre- till femårscykeln gjorde sig gällande igen, och Rehnberg lämnade organisationen efter drygt fem år. Hans eftermäle lever kvar i journalsystemet Frenda, som han tog initiativ till.

Mot Schweiz och Abu Dhabi

Rehnberg gick vidare till den privata kedjan Colosseum – senare Colosseum Smile i Sverige – som då var i uppbyggnadsfas. Som koncernchef för Sverige, Norge och Danmark fick Rehnberg snacka siffror med tandläkare och fick snacka professionens realiteter med riskkapitalisterna. Många av de finansiella termer som han kryddar sitt språk med plockade han upp där. Men någon formell ekonomisk utbildning har han inte.

– Man borde ha kunnat lite mer ekonomi. Jag borde åtminstone ha gått en YH-kurs i ekonomi.

Idag arbetar Rehnberg som styrelseledamot i Dentnet, Boneprox och Distriktstandvården. Efter att Colosseum såldes till en ägare i Schweiz, arbetade han en tid i Förenade Arabemiraten. Där var han med om att starta upp ett tandvårds- och hälsokoncept i Abu Dhabi. För att få ta jobbet fick han avbryta sitt Garden Leave-avtal, vilket i praktiken innebar att han inte behövde sitta av sin uppsägningstid utan kunde lämna direkt och börja i sin nya roll. Men det var det värt. Det blev en behaglig tillvaro i Förenade Arabemiraten med många förmåner.

– Det var ett helt oskrivet blad. Jag kunde ingenting. Om kulturen eller marknaden. Jag kände ingen där nere. Det var jävligt kul i början för att få starta nytt. Jag gillar ju att få starta nytt och bygga allting. Så jag byggde ju kliniker, marketing, kvalitet och personal.

Tjänstebostaden var ett permanent rum på hotellet Four Seasons i Abu Dhabi. Tjänstebilen – en Dodge RAM med V8 och 4WD – var mestadels lastad med kitesurfingutrustning på flaket, ifall det blåste bra just den dagen. Han hade en personlig tränare, egen danslärare och åkte in till Dubai när andan föll på. Eftersom företaget samarbetade med lokala flygbolaget Etihad, fick Rehnberg i princip ett frikort. Det var ett frikort som inkluderade även familjemedlemmar vid behov.

– Det var kul att flyga i första klass till New York med dusch, springa New York marathon, och flyga hem igen.

Företaget ändrade inriktning flera gånger under Rehnbergs tid. Till slut hittade företagets sin modell: Mindre enheter med kompetens av högsta kvalitet.

– Jag tröttnade på det där livet. Vi hade drivit upp det. Jag kände ju att ”Det här funkar ju nu”. Det går riktigt bra för dem idag. Jag är bättre på att starta upp saker än på att stanna kvar. Jag vet inte om jag är bra på underhåll, för jag stannar aldrig så länge, säger han med ett skratt. Det var inte så ”sustainable” miljömässigt heller.

Efter Abu Dhabi återvände Rehnberg till Colosseum i Schweiz där han var med koncernledningen och såg bolaget expandera från sex till elva länder under drygt tre år.

Nytt företag, gammalt dilemma

Entreprenören Fredrik Wistrand tittar in under Dental24:s intervju-tillfälle. Wistrand är kanske mest känd som medgrundare av kedjan MyDentist som Aqua Dental köpte under 2024. Wistrand startade också tidigare optikerkedja Smarteyes och var dess VD. Wistrand och Rehnberg arbetar tillsammans i företaget LifeTrack – ett AI-baserat företag för hälsoundersökningar. Det är ett svar på två uråldriga diskussioner inom professionen: Bör vi ha fokus på preventiv, profylaktisk vård eller skall vi ”lappa och laga” när skadan väl uppstår? Samt: Är munnen en del av kroppen?

Företag och privatpersoner skall kunna komma till en klinik och undersöka sig med dagens bästa teknik. Inte bara tandhälsa, utan ett brett spektrum av hälsoundersökningar.

– Det är en gammal tanke jag haft: Att en patient kan gå till någon som är specialist på undersökning. Som inte har ett incitament att hitta något. Att vi låter undersökning bli något väldigt viktigt, säger Rehnberg.

Vården är generellt dålig på att förse patienter med patientinformation, anser Rehnberg. I dag är allt i silos – patientens hälsodata hamnar på olika platser. Många hälsoundersökningar – såsom synundersökningar – är ofta skapade för att sälja en produkt.

– Med den AI vi har, kan vi se förändringar. De flaggar direkt om något förändras. En kronisk låggradig inflammation – som man kan ha i munnen om man har parodontit – kan kopplas till en rad olika systemsjukdomar.

Patienten får all hälsodata i en app. Rehnberg visar en prototyp på sin telefon: Ett lättmanövrerat högupplöst digitalt avtryck, som kan vridas, roteras och skalas. Tekniken som väckte sådan häpnad för ett par år sedan, skall nu distribueras till patienten direkt ut i telefonen, är det tänkt. I samma egenutvecklade app finns även helkroppsscanning.

Den kanske största vinsten är möjligheten att samköra undersökningar. Då kan mönster och risker urskiljas på ett bättre sätt än tidigare, hoppas Rehnberg. Tändernas status kan nu användas bättre för att vägleda läkare.

– Du kanske har blödande tandfickor och får rådet av din att tandläkare använda mellanrumsborstar och så där. Du kanske också har ett förhöjt kolesterolvärde – som är innanför risknivån. Du har dessutom en liten, men mätbar sänkning av hörseln – som du inte ens märkt. Dessa faktorer ensamma kan förklaras som normala åldersförändringar. Men om du tar alla de här diagnoserna ihop, så kan det spela en jättestor roll. Det kan vara tecken på förhöjd risk för systemsjukdomar som hjärtinfarkt och demens.

Efter ett nära tre timmar långt samtal – späckat med roliga stories och otryckbara anekdoter – rycker kompanjon Wistrand i honom. Det finns mycket att göra innan den första kliniken kan öppna. De två skyndar bort i korridoren, på väg mot en ny tre- till femårscykel.