Teamtandvård värd namnet
De olika organisationerna inom svensk tandvård verkar för närvarande har svårt för att samverka. Detta gäller såväl olika förbund och föreningar som offentlig och privat verksamhet. Inte ens på den årliga Odontologiska Rikstämman är alla yrkeskategorier inom tandvården samordnade.
”Vikten av att arbeta över gränserna” var något professor Per-Ingvar Brånemark, en av Sveriges mest framgångsrika forskare inom odontologi, betonade på ett historiskt symposium i Göteborg nyligen. Detta borde väl inte minst gälla internt inom den odontologiska professionen också?
Varför har allmänpraktiserande tandläkare, olika specialister t.ex. parodontologer, protetiker (SFOP/Tylösandsdagarna undantaget), kirurger, ortodontister, tandhygienister, tandsköterskor och tandtekniker så svårt för att samverka? Beror det på prestige? Hur skall det då gå att samverka med övriga vårdgivare eller kunniga personer inom respektive område? Det är ju dit samhället i övrigt är på väg!
I Sverige har vi snart lika många tandhygienister som tandläkare. Redan nu går patienterna inte ”till tandläkaren” utan som det kanske borde heta ”till tandvården” eller kanske ännu bättre ”till frisk- och hälsovården”? Sätt patienten i centrum!
Borde det inte finnas ett överordnat Tandvårdsförbund där man ser förbi de olika yrkesrollernas särintressen och där alla som arbetar med tandvård är välkomna som medlemmar? Att samverka och tänka över olika traditionella gränser ligger i tiden.
Dental24
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
