8 Myter – Vi slår hål på myterna om höghållfasthetskeramer i tandvården
Kronor, broar, delproteser: När det kommer till att ersätta eller laga en individs tänder med hjälp av fast protetik står valet ofta mellan keramer med högre hållfasthet – litiumdisilikat och zirkonia. Förr gjorde den högre estetiska potentialen hos de silikatbaserade keramerna att de var särskilt lämplade för entandsersättningar, medan höghållfasthetsalternativet zirkonia oftast användes för broar och underkonstruktioner. Tack vare den ständiga utvecklingen och förfiningen av dentala keramer och adhesivteknik har saker och ting förändrats. Många av de ursprungliga begränsningarna gäller inte längre och nya möjligheter öppnar sig för användare i dentalbranschen.

I följande text kommer vi att ta itu med några särskilt seglivade föreställningar som ännu lever kvar gällande användningen av zirkonia och litiumdisilikat i tandvården. I detta sammanhang kommer du att få en uppdatering om vad som är möjligt att åstadkomma med materialen nuförtiden samt en vägledning i hur och när de kan användas.
1. ZIRKONIA ÄR ESTETISKT UNDERLÄGSET LITIUMDISILIKAT
Det första zirkoniamaterialet som användes inom tandvården var opakvitt. Därför användes det enbart för underkonstruktioner. För att skapa estetiskt tilltalande ersättningar behövdes ett relativt tjockt ytskikt av porslin. Bland senare generationers zirkonia finns dock varianter med mycket hög translucens och flerskiktad färgstruktur. Dessa varianter möjliggör enklare finisheringstekniker, som mikroskiktning eller påmålning. KATANATM Zirkonia UTML (Kuraray Noritake Dental Inc.) är till exempel ett av de mest translucenta zirkoniamaterialen på marknaden. Beroende på mätmetod har materialet samma, eller bara något lägre, translucens än litiumdisilikat (IPS e.max. CAD LT, Ivoclar Vivadent)1-4. Eftersträvade och naturliga resultat uppnås när ljus når, och reflekteras av den underliggande tandstrukturen. På så sätt kan naturliga ersättningar framställas i ett effektivt och automatiserat arbetsflöde.
SLUTSATS
Beroende på vilken typ av zirkonia respektive litiumdisilikat som används har båda materialen liknande estetiska egenskaper. Det mest högtranslucenta zirkoniamaterialet är dock starkare än det mest hållfasta litiumdisilikatmaterialet som finns att tillgå. Materialvalet ska därför baseras på andra kriterier som till exempel preparationens djup.
2. ZIRKONIABASERADE ERSÄTTNINGAR ÄR SVAGARE ÄN LITIUMDISILIKATBASERADE PÅ GRUND AV ATT DE KRÄVER PORSLINSSKITNING
Det här antagandet stämmer när det gäller den första generationens zirkonia. För modena zirkoniamaterial med hög translucens och flerskiktad färgstruktur ser det annorlunda ut. De senare lämpar sig utmärkt för produktion av monolitiska ersättningar eller för ersättningar med en minimal vestibulär cut-back och mikroskiktning med ytporslin. Med de ocklusala kontakterna i ren (polerad eller glaserad) zirkonia, är dessa ersättningar starkare än monolitiska ersättningar av litiumdisilikat eftersom risken för chipping är minimerad. Faktum är att även den svagaste zirkona har signifikant högre böjhållfasthet än litiumdisilikat (IPS e.max CAD LT, Ivoclar Vivadent)2,3. Tack vare den goda kantstabiliteten efter fräsning blir ersättningarna också väldigt hållbara, en gynnsam egenskap för långvarigt lyckande.
SAMMANFATTNING
Böjhållfastheten för zirkonia är generellt högre än för litiumdisilikat (800 till 1200 Mpa för zirkonia jämfört med 360 till 460 MPa för litiumdisilikat) och tack vare den förbättrade estetiska potentialen för de material som finns på marknaden behövs det inte längre ett heltäckande porslinsskikt. Således är zirkoniaersättningar vanligtvis väldigt starka och hållbara.
3. DET ÄR SVÅRARE ATT FINISHERA ZIRKONIAERSÄTTNINGAR ÄN ATT FINISHERA ERSÄTTNINGAR AV LITIUMDISILIKAT
Vid användning av moderna, estetiska zirkonia- material är finisheringsteknikerna ungefär desamma. Den vanligaste tekniken för både högtranslucent zirkonia och litiumdisilikat är mikroskiktning. Designen bygger på en fullanatomisk design med en cutback, begränsad till det vestibulära området, där ett mikroskiktat porslin (vanligtvis ett porslin speciellt framtaget för mikroskiktning) appliceras.
Med CERABIENTM MiLai från Kuraray Noritake Dental Inc. är standardförfarandet användning av internal stains, applicering av lysterporslin och en slutbränning. Färre skikt och färre bränningar krävs än vid traditionell porslinsuppbyggnad. Estetisk zirkonia kan också användas för framställning av monolitiska ersättningar som karaktäriseras med hjälp av pastafärger och glasering.
SLUTSATS
Modern zirkonia med monolitisk design eller en med minimal cutback är ett alternativ. Att finishera zirkonia är precis lika enkelt som att finishera litiumdisilikat. Tekniken avgörs av vilket resultat man eftersträvar.
4. ZIRKONIABASERADE ERSÄTTNINGAR ÄR MER INVASIVA ÄN DE SOM FRAMSTÄLLS AV LITIUMDISILIKAT
Den här föreställningen bygger på antagandet att zirkonia kräver ett tjockt lager ytporslin för att fungera estetiskt. Så är dock inte fallet; det är möjligt att uppnå fantastiska resultat med monolitisk design eller med mikroskiktning. Zirkonia som restorativt material fungerar utmärkt vid en minimalinvasiv preparationsdesign. Tack vare en jämförelsevis hög hållfasthet även för de högtranslucenta varianterna kan godset hållas tunt (0,4 mm för fasader av KATANATM Zirkonia UTML eller STML och 0,5 mm för posteriora kronor av KATANATM Zirkonia HTML Plus)*. Det ger utrymme för en defektorienterad preparationsteknik.
*Generellt avgörs minsta godstjocklek av slutprodukten och av indikationen.
SLUTSATS
Beroende på vilken sorts zirkonia och vilken finisheringsmetod som används kan zirkonia användas för minimalinvasiva ersättningar.
5. PÅ GRUND AV MATERIALETS HÅRDHET SKADAR MONOLITISK ZIRKONIA ANTAGONERANDE TÄNDER
När tillverkare av zirkonia för dentalt bruk började förespråka användning av monolitisk zirkonia visade in-vitrostuder ganska snart att det inte är materialets hårdhet, utan snarare ytråheten är som är avgörande för hur skadligt materialet är för antagonerande tänder5-8. Dessa studier visade att en välpolerad zirkoniayta behåller sin jämna yta; den är överlägsen andra material, inklusive litiumdisilikat, när det kommer till både eget slitage såväl som slitage på antagonerande tänder från den polerade – tenderar att nötas bort över tid och det är tydligt att en perfekt polerad yta är avgörande för vävnadsvänlighet över tid. Resultaten in-vitro bekräftades också in-vivo9,10. Enligt den senaste paraplystudien i ämnet ger polerad monolitisk zirkonia mindre emaljslitage på antagonerande tänder än testad metallkeramik, fältspatsporslin och litiumdisilikat.
SLUTSATS
Förutsatt att ytan är slät är monolitiska zirkoniumoxidrestaurationer snälla mot den motstående tanden och med tiden kan man förvänta sig att emaljslitaget på den motstående tanden kommer att ligga på en liknande nivå som det gjort naturligt.
6. DET ÄR OMÖJLIGT ATT ADHESIVCEMENTERA ZIRKONIA
När oxidkeramik som zirkonia bearbetas och förbehandlas på samma sätt som kiselbaserade keramer t.ex. litiumdisilikat, blir den erhållna bindningsstyrkan lägre. Genom att använda rätt protokoll för förbehandlingen är det dock möjligt
att etablera en stark och hållbar kemisk bindning mellan tand och zirkonia. Annars hade det till exempel inte varit möjligt att cementera entandsstödda resinbondade Marylandbroar av höghållfasthetszirkonia (3T-TZP). Designen på dessa broar är i hög grad ickeretinerande varför kvaliteten på bindingen är helt avgörande. En sådan bindningsstyrka skapas genom att cementeringsytan på zirkoniavingen blästras med aluminiumoxid (50 μm) och lågt tryck (ungefär 2 till 2,5 bar) efter inprovning 11,12, följt av rengöring i ultraljudsbad, användning av primer innehållande 10-MDP13 och användning av ett högkvalitativt resincement som PANAVIATM V5 (Kuraray Noritake Dental Inc.)14. Genom att använda det här protokollet tillsammans med nyss nämnda resincement har man uppnått tioårig överlevnad och över 90-procentig lyckandefrekvens15. Protokollet ovan är överenstämmande med APC-konceptet som rekommenderas av Dr. Markus Blatz: (A) blästring med luftburna partiklar (P) zirkoniaprimer och (C) användning av adhesivt resinkompositcement16.
SLUTSATS
Genom att använda ett lämpligt protokoll bestånde av blästring med liten kornstorlek efter inprovning och ett högkvalitativt adhesivt cement med MDP-primers kan man etablera en stark och hållbar kemisk bindning.
7. ZIRKONIA ÄR INTE ETT LÄMPLIGT MATERIAL ATT ANVÄNDA NÄR MAN HAR BRÅTTOM EFTERSOM ERSÄTTNINGEN MÅSTE SINTRAS EFTER FRÄSNING
Genom att använda zirkoniavarianter som lämpar sig för snabbsintring kan mindre ersättningar produceras på mycket kort tid. Entandsersättningar och små broar (upp till tre led) som framställts av till exempel KATANATM Zirkonia Multi-Layered kan snabbsintras på 54 minuter, förutsatt att rätt sintringsugn används. Det kortar ner produktionstiden avsevärt och är ett utmärkt alternativ när det är bråttom. Om arbetet ska göras chairside och samma dag är KATANATM Zirkonia Block ett utmärkt val. Materialet har samma optiska och mekaniska egenskaper som KATANATM Zirconia STML och har en sintringstid på endast 18 minuter.
SLUTSATS
Genom att använda lämpliga zirkoniamaterial och för zirkoniaersättningar inte längre ett hinder om du har bråttom.
8. ALLA HÖGHÅLLFASTHETSKERAMER HAR LIKNANDE ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Faktum är att indikationerna vaierar beroende på materialens böjhållfasthet och brottseghet. Medan användningen av litiumdisilikat är begränsat till framställning av singelersättningar och små broar kan zirkonia användas för fler indikationer, där de höghållfasta varianterna till och med kan användas för framställning av långa brospann. De mest mångsidiga varianterna av zirkonia är de som har en flexibel styrkegradient – som KATANATM Zirkonia YML. Det är ett material som har mycket translucens i emaljskiktet och hög hållfasthet i dentinskikten. Därför är materialet mycket väl lämpat för framställning av både entandsersättningar såväl som komplexa strukturer som broar med långa spann – beroende på var i disken ersättningen placeras.
SLUTSATS
Zirkonia har ett bredare användningsområde än litiumdisilikat. Genom att välja de varianter som har flerskiktad struktur med gradient för böjhållfasthet är det fullt möjligt att använda zirkonia vid – i princip – alla indikationer. Andra typer av zirkonia lämpar sig bättre för specifika behov (för estetiskt krävande fall används de mest translucenta varianterna och för komplexa konstruktioner med långa spann används de sorter som har högst hållfasthet).
Texten är skriven av författarna och åsikter, fakta och slutsatser som uttrycks i innehållet är författarnas egna och delas inte nödvändigtvis av Dental24 som publikation.





