Dental24 besöker en djurtandvårdsmottagning

Djursjukvården har sett en fantastisk utveckling under de 35 år veterinär Lena Myrenius varit i yrket. Tekniken har blivit bättre, modernare och säkrare. Myrenius arbetar på BlåStjärnan i Mölndal utanför Göteborg. Hon är specialiserad på tandvård. Patienterna är främst katter och hundar.

Lenas patient är tryggt installerad på behandlingsbordet. Det finns en mjuk dyna och ett varmt täcke för att hålla värmen. Patientens namn är skyddat – det finns patientsekretess även inom djurtandvården. Det rör sig om en tax­tik med några år på nacken.

– Hon har fått premedicinering med lite lugnande medel och smärtlindring, så att det inte ska påverka hjärtat. Hon har en lindrig hjärtsjukdom, så vi anpassar medicineringen efter ett protokoll.

Nedsövningen har fått ta tid. En djurskötare håller patienten sällskap under förberedelserna. Det är väldigt viktigt att patienten är trygg. Djurskötaren har anestesikompetens. Hon är med under behandlingen för att övervaka narkosen och för att assistera. Kommunikation mellan djurvårdare, djurskötare och patient inför en behandling är mycket viktig, förklarar Lena.

– Det sitter i ryggraden. Man försöker hitta en bekväm ställning. Man är försiktig med ljud. Om en hund hör illa och samtidigt har linsgrumling, kan den bli stressad av att komma in hit till behandlingsrummet.

Behandlingen inleds som sig bör med att ta röntgen. På en skärm i behandlingsrummet läses resultatet i realtid. Upplösningen på skärmen är utmärkt, men det som skärmen visar är mindre uppmuntrande. Djupa tandfickor med resorption av käkben framstår som mörka fläckar på röntgenbilden.

Det logiska beslutet är att extrahera. Men det är en avvägning. Extraktion tar tid. Det är riskabelt att låta en så pass gammal patient ligga nedsövd. Lena äger själv en tax. Hon vet av vana att taxars tänder har djupa rötter och kan vara svåra att få loss.

– Desto längre nedsövning, desto större risk för komplikationer.

En konventionell tandläkare för människor hade känt igen sig. Djurtandläkarna använder samma redskap och samma tekniker som kollegorna i den ordinarie tandvården. Lenas strategi är att avlägsna tänderna genom att klyva kronan och dra ut tanden rot för rot.

– Men det är en liten utmaning. Det är så pass sammanväxt. Roten och käkbenet ser väldigt lika ut på röntgenbilden.

Det blir ett ganska mödosamt arbete. Arbetsutrymmet i munhålan på småväxta hundraser är mycket mindre än hos en människa. Patienten kan heller inte förflyttas till positioner som är gynnsamma för tandläkarens arbetsställning.

– Många kollegor vill faktiskt inte hålla på med tandvård, därför att arbetsställningarna är så obekväma, förklarar Lena, halvt på skämt.

Behandlingen avslutas med att Lena försiktigt provocerar en liten blödning i alveolen för att stimulera bildningen av kollagen. Det innehåller komponenter som gynnar läkningen.

– Munhålan är tacksam att jobba med. Den är mindre mottaglig för infektioner än flera andra organ i kroppen. Vi har kommit fram till att vi inte behöver antibiotika vid de flesta tandoperationerna.

Det var en patient vars allmänna tandhälsa hade sett bättre dagar. Efter en sista titt på röntgen kan Lena i alla fall konstatera:

– Nu har jag åtgärdat allt som gör ont.

När behandlingen är över ringer Lena matte och stämmer av. Medan patienten är nedsövd rengörs öronen. Hon blir också kammad och tvättad innan hon flyttas till uppvaket.

Tandvård för husdjur låter i mångt och mycket ungefär som tandvård för människor – eller humantandvård, som det kallas i veterinärjargong.

– Tandvården har fått fler möjligheter att bota. Men viktigast är att förebygga, att lära folk borsta tänderna på sina djur en gång om dagen. Det är det mest effektiva sättet att förebygga.

Detta är lättare sagt än gjort. En hund kanske, men inte många katter går med på det. Att människor bör borsta tänderna varje dag är faktiskt en slutsats som dragits efter försök på djur – precis som mycket av forskningen kring implantat, påpekar Lena.

– Inte alla klarar det. En del individer vill helt enkelt inte borsta tänderna. Och då är det inget man kan göra åt det.

Katter och hundar har ett liknande behandlingspanorama: traumatiska skador, tandlossning samt bettfel. Det kan handla om att mjölktänderna inte släpper, eller att en permanent tand inte kommer fram.

– Skillnaden ligger i när vi ska åtgärda. Vi kan ju inte be våra patienter att sitta stilla, gapa och öppna munnen. Men jag tycker ändå att våra patienter är väldigt snälla.

– En sak som kan tyckas ganska ofarlig är när en valp slår av en mjölktand. Slår den av en krona så att pulpan blir öppen rakt ner till käkbenet, och hunden sedan är ute och bökar i jorden, ja då är det inte riskfritt att den drabbas av stelkramp. Det är en obehaglig sjukdom, och vi har sett tillräckligt många fall de senaste tio åren för att varna för det.

När det gäller hundar har aveln framkallat problem. Man har försökt få fram hundar med kortare nosar. I vissa fall har rasutvecklingen till och med eliminerat tandanlag.

– Alla hundar föds med 42 tänder, oavsett om de har lång eller kort nos. Det gör att tänderna inte riktigt får plats, och då kommer man kanske inte åt med tandborstningen.

– Då får de parodontit mycket oftare. Det är ganska vanligt med parodontit. Ju äldre djuren blir, desto mer plack, tandsten och parodontit utvecklar de.

Rotfyllningar på hundar är mindre vanligt, av flera skäl. Behandlingen kan framkalla smärta. Den är kostsam. Det finns risker, eftersom veterinärer måste söva sina patienter, och narkosen medför alltid en viss risk. Dessutom finns det etiska invändningar.

– Man ska rotfylla för att hunden ska ha nytta av det. Det har du om du är tjänstehund och tränas i att bita i en skyddsärm – så att du kan bita bovarna i hasorna så att de stannar. Men när vi rotfyller kapar vi en del av kronan. Då finns det inte samma intresse av att göra det. Ägarna vill ha kronan kvar. Då skulle de egentligen behöva metallkronor som ersättning. Men det har vi valt att inte ha på repertoaren på vårt djursjukhus.

Estetisk tandvård för hundar? Ja, det efterfrågas. Vissa hundägare vill göra sina hundar finare inför utställning. Man vill tandreglera med avancerad teknik, till exempel genom att göra bryggor.

– Det anses inte helt etiskt. Vi har tekniken, men vi väljer att inte utföra sådana behandlingar. Vi arbetar för att åtgärda bettfel som stör hundens välbefinnande. I första hand väljer vi att extrahera tänder.

– Däremot, om en hunds tand är lite sned, kan man som hundägare själv påverka den genom att trycka lite på den. Det gör vi ibland. Då handlar det om några millimeter.

Katter är särskilt drabbade av TR – Tooth Resorption. TR är en störning i kroppens nedbrytningsprocess som gör att friska permanenta tänder bryts ned. Rötterna under tandköttet resorberas, och tanden kan förstöras och gå av. Mellan 30 och 70 procent av huskatter får TR i någon grad. TR är mycket smärtsamt, och den enda behandlingen är extraktion. TR kan vara en förklaring till att en katt ändrar sitt matbeteende eller verkar ledsen eller arg.

– Vi har bättre diagnostiska hjälpmedel idag, som röntgen. Därför upptäcker vi fler fall. Den syns väldigt lite på kronan, och därför kan den vara svår att upptäcka innan den bryter fram i tandköttsranden.

Att söva patienten är en viktig del av veterinärsjukvården. Det nyöppnade djursjukhuset har fler och bättre resurser på detta område än kanske något annat i Sverige. Alla större ingrepp sker under narkos. Veterinärerna använder både anestesi, analgesi och lokalanestesi på patienterna. I samband med uppvaknandet får individen NSAID-preparat.

– Mindre kliniker har inte samma resurser. De har inte en IVA-avdelning som vi har, eller specialiserad övervakningsutrustning som vi har. Vi har lika avancerad narkosutrustning på vår tandavdelning som vi har för våra övriga patienter.

En Chihuahua kan väga så lite som 1,5 kilo, vilket gör det svårare att dosera rätt. Äldre djur kan ha blåsljud eller andra kardiovaskulära diagnoser. Då görs hjärtultraljud. Man gör en funktionsbedömning och en riskbedömning av hjärtat.

– Det finns många olika strategier med olika medicinska protokoll när man söver dem. Det är väldigt standardiserat, och vi är noga med att det inte ska göra ont.

Fakta: Djurens sjukhus

Blå Stjärnan öppnade redan 1933. Anläggningen i Mölndal invigdes 2025 och är förmodligen Sveriges mest resursstarka djursjukhus. Djursjukhuset har 230 anställda och är utrustat med laboratorier, IVA-avdelning, modern narkosutrustning, ultraljudsmaskiner för hjärta och buk samt MR- och CT-röntgen. Det finns akutmottagning dygnet runt och en särskild avdelning för hudskador. Sjukhuset erbjuder även rehabilitering och träning och har flera rastplatser i lugn miljö.

Fakta: Djurens tandläkare

En legitimerad veterinär får utföra grundläggande tandvård på djur. Veterinärer kan även erhålla officiell specialistkompetens i odontologi efter att ha specialiserat sig på en viss djurart. Många veterinärer väljer att specialisera sig utan officiell specialistkompetens genom att förkovra sig via kurser och handledning.

En tandläkare för människor får inte utföra tandvård på djur utan särskilt tillstånd. Många tandläkare, som Björn Klinge, har ett intresse för djurtandvård. Klinge har dessutom skrivit en bok om tandvård för hundar.

Veterinärer med intresse för odontologi samarbetar i Svenska Sällskapet för Djurtandvård.