5 november 2024

Föreslagen tandvårdsreform riskerar att hota dagens tandvård

Sverige erbjuder i dagsläget en av världens mest uppskattade tandvård, men detta kan förändras om den nyligen föreslagna tandvårdsreformen blir verklighet. Reformen innebär stora förändringar som bl.a. kan påverka vårdgivarnas lönsamhet och tillgången till vård, något denna debattartikel belyser.

Regeringen har föreslagit att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor årligen från 2026 för reformen, men det råder osäkerhet om siffrorna.

Dental24: Är 3,4 miljarder en realistisk uppskattning?

Förslaget beräknas kosta staten 1,7 miljarder kronor under andra halvan av 2026, men från 2027 kan kostnaderna stiga till mellan 3,4 och 4,5 miljarder kronor per år. Det är oklart varför man redan i september 2024 inför 2025 i års budget anger 3,4 miljarder för en reform med start först andra halvåret 2026.

Prisregleringens effekter

Införandet av den så kallade tiotandvården för personer från 67 år och uppåt innebär att prisregleringar kan leda till minskad omsättning för vårdgivarna. För en fullt utbyggd reform beräknas omsättningen minska med cirka 1,5 miljarder kronor per år.

Trots förväntad ökad efterfrågan av tandvård bedöms omsättningen bara öka marginellt, med cirka 600 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar en blygsam uppgång i huvudscenariot.

Ökade statliga kostnader och konsekvenser för vårdgivare

Vid full utbyggnad för alla över 20 år kan statens kostnader öka med 7,7–9,9 miljarder kronor årligen, inklusive tillägg för att stödja kommuner på landsbygden. Ersättningen för dessa tillägg beräknas öka vårdgivarnas intäkter med upp till 1,1 miljarder kronor vid full utbyggnad.

Dental24: Kan vårdgivarna fortsätta bedriva lönsam vård med lägre marginaler och enligt nuvarande referenspriser?

I dagsläget tillämpar få vårdgivare referenspriser; istället ligger Folktandvårdens priser runt +13 % och den privata sektorns priser runt +23 % över referensnivån. Minskade intäkter kan påverka sektorns lönsamhet kraftigt och väcka frågor kring möjligheten att erbjuda kvalitetstandvård.

Bemanning och urbaniseringsutmaningar

För att säkra vård i hela landet föreslås ett kommuntypstillägg för patienter utanför storstadskommunerna. Men är pengar det enda problemet, eller är det bristen på tandvårdspersonal?

Dental24: Löser mer pengar problemet, särskilt då det råder brist på personal i hela vårdteamet?

Ålderskriterium eller munhälsoprofil?

Förslaget innebär att personer 67 år och äldre initialt omfattas av reformen, vilket ifrågasatts eftersom ett behovsbaserat urval kan vara mer effektivt. En munhälsoprofil, som Socialstyrelsen nu arbetar med, skulle bättre kunna identifiera de patienter som har störst behov.

Dental24: Borde inte en behovsbaserad profilering införas redan från start?

Implementering i etapper

Reformen föreslås införas stegvis, med löpande utvärdering av tandvårdens kapacitet och effekterna av prisreglering. I och med dagens kapacitetsbrist kan det innebära att reformen skjuts fram.

TLV ska ansvara för att utvärdera reformens effekter på prisutveckling, konsumtion och kapacitet.

Dental24: Hade det inte varit klokt att redan nu säkerställa nuläget och göra historiska analyser?

Denna sammanställning och frågor kring föreslagen tandvårdsutredning utgör bara en del av hela utredningen som är på 661 sidor.

Tandvårdsutredningen diskuterades på Riksstämman i Göteborg den 25 november 2024. Tandvårdsutredningen 2024 – vad händer nu?

Reflektioner

Kan det vara så att politiker i allmänhet tycker att dagens tandvården har för höga marginaler/tjänar för mycket vilket kan få konsekvenser för socioekonomisk svaga personer samt få övriga grupper tycka att tandvård är (för) dyrt?

Utredningen fokuserar på patienters egenkostnad för tandvård men nämner inte några åtgärder för att öka tillgången eller öka vårdgivarnas konkurrens.

Utredningen fokuserar också på kostnader för åtgärder men nämner inget om ökat egenansvar och förebyggande åtgärder/preventiv tandvård.

Det finns studier som region Stockholm har gjort som visar att studier och arbetsmöjligheter är stora orsaker till att framför allt unga vuxna flyttar både in och ut till/från storstaden. Varför nämner/ser man t.ex. inte möjligheten till utbyggnad av en tandläkarhögskola i Jönköping eller ökad status för att bli yrkeslärare?

Det är inte bara Norrland utan Småland, Blekinge, Gotland, östra delarna av Västra Götaland, Värmland och Dalarna som har akut brist på tandvårdspersonal. Det råder brist på tandvårdspersonal i princip hela landet utanför storstadsregionerna.

För mer information och källhänvisningar, se:

Tandvårdsutredningen 2024