Fortsatt goda jobbmöjligheter i tandvården fram till 2031

Arbetsmarknaden för tandvårdens akademiska yrken väntas fortsätta vara stark under de kommande åren. Det framgår av rapporten ”Framtidsutsikter 2026 med sikte på 2031” från Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), där omkring 60 akademiska yrken analyseras. Av yrkena i rapporten bedöms ungefär två tredjedelar ha liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, för tandvårdens del gäller detta både tandhygienister och tandläkare.

Liten konkurrens om jobben för tandhygienister

För tandhygienister bedöms arbetsmarknaden vara stark både i dag och i prognosen fram till 2031, arbetslösheten är låg och det utbildas färre tandhygienister än vad tandvården efterfrågar. I dag finns omkring 5 000 legitimerade och sysselsatta tandhygienister i Sverige, varav drygt 4 300 arbetar inom hälso- och sjukvården.

Behovet väntas dessutom fortsätta öka. Pensionsavgångar, en åldrande befolkning och ett ökat fokus på förebyggande tandvård driver efterfrågan. I en tidigare bedömning från Socialstyrelsen uppgav dessutom 19 av 21 regioner att de redan i dag har brist på tandhygienister. Samtidigt finns tydliga regionala skillnader. I storstäderna kan konkurrensen vara något större, medan möjligheterna ofta är goda i mindre orter och glesbygd.

Stabil arbetsmarknad även för tandläkare

Även för tandläkare pekar prognosen mot fortsatt liten konkurrens om jobben fram till 2031. I Sverige finns omkring 14 900 legitimerade tandläkare, varav knappt 8 500 är yrkesverksamma. Under de kommande åren väntas många gå i pension, vilket bidrar till ett fortsatt behov av ny arbetskraft. Samtidigt påverkas tillgången av utlandsutbildade tandläkare, inklusive svenska studenter som utbildar sig utomlands.

Efterfrågan på tandvård påverkas också av politiska beslut och ekonomiska förutsättningar. Ökade subventioner för äldre patienter har exempelvis bidragit till ett ökat tandvårdsutnyttjande, något som enligt rapporten kan fortsätta påverka efterfrågan under de kommande åren. Precis som för tandhygienister är arbetsmarknaden geografiskt ojämnt fördelad. I storstäderna kan konkurrensen vara större, medan behovet av tandläkare ofta är större i socioekonomiskt svagare områden och i glesbygdsregioner.

Diskussion om fler utbildningsplatser

Frågan om tillgången på tandläkare har varit aktuell i Sverige under senare år. Jönköping University lämnade tidigare in en ansökan om att få utfärda tandläkarexamen, med ambitionen att starta en ny tandläkarutbildning. Ansökan avslogs dock. I en kommentar sommaren 2023 betonade Jane Ydman, regiondirektör i Region Jönköpings län, att behovet av fler tandläkare i landet är stort.

– Det råder stor brist på tandläkare i Sverige och det behövs fler utbildningar för att få en jämlik tandvård och bättre tandhälsa i hela landet. Med en tandläkarutbildning vid JU kan vi möta bristen på kompetens och säkerställa framtidens forskningsbehov. Över hälften av Sveriges regioner står bakom att fortsätta satsningen på en tandläkarutbildning på JU, sade hon då till Dental24.

Sacos rapport omfattar dock inte alla yrken inom tandvården, prognoser saknas därför för tandsköterska och tandtekniker.

Läs mer: Framtidsutsikter – Här finns jobben för akademiker år 2031 >>

Läs mer: Jönköping University ger inte upp en tandläkarutbildning >>