Fråga till redaktionen: Får vi snart ett vaccin mot karies?

För några veckor sedan fick redaktionen en fråga från en läsare om vi vet om vi snart kan få se ett vaccin mot karies. Nyfikna på svaret kontaktade vi nordiska experter för att få den senaste uppdateringen.

Det finns vaccin på forskningsstadiet, men inga stora kliniska fas II/III-studier idag. Det finns många hinder på vägen.

Karis framkallas av flera olika bakterier med olika egenskaper. Man behöver i själva verket flera olika vaccin. Den vanligaste kariesframkallande bakterien är Streptococcus mutans. Det är den som forskare hittills försökt bekämpa. Det finns två beståndsdelar i den – och liknande bakterier – som forskarna intresserar sig för: adhesiner (AgI/II) och glukosyltransferaser (GTF). Om de två sattes ur spel så skulle de kariesframkallande bakterierna få svårt att fästa på tandytan.

Forskarna har försökt att använda AgI/II och GTF som antigener. Ett antigen i ett vaccin är en ofarlig version, eller del av bakterien. Vi tillför antigener för att provocera immunförsvaret. När immunförsvaret lär sig känna igen antigenet, reagerar det så småningom på det verkliga hotet.

Men vaccin mot Streptococcus mutans är en dålig idé, Anders Hedenbjörk-Lager universitetslektor, övertandläkare kariologi, odontologiska fakulteten vid Malmö universitet. Vaccin-teorin bygger på gamla idéer om en enskild bakterieart som är ”skurken”.

– Jag tror idén föddes redan på 1950-talet. På den tiden handlade det om antikroppar. Det går inte att ge en injektion, och så skulle det vara bra. Man måste ge kontinuerligt. Hela konceptet bygger på att det finns en specifik bakterie som orsakar karies. Men så är det inte.

Sedan slutet på 1990-talet talar kariologer om den ekologiska plackteorin. Något ger upphov till obalans i munnens ekosystem. Den obalansen i sig ger upphov till karies.

– Det är inte rocket science. Om man äter mer socker än man kan hantera, så bildas det syror. De syrorna fräter på tänderna och det blir hål. Vissa mikroorganismer trivs bättre i en sur miljö. De ser man som mer kariesframkallande.

Munhålan har dåligt minne

De vaccin de flesta känner till – mot smittkoppor, svininfluensa och covid-19 – riktar in sig på blodets immunsystem. Blodet har nämligen minnesfunktioner. Munhålan – som är en slemhinna – försvaras av saliv. Salivet har sämre långtidsminne. Det är därför en enstaka vaccinering inte skulle fungera. Vaccinet skulle behöva ges oftare. En del har föreslagit vaccintuggummi.

Situationen i munnen är speciell. Munhålan är konstant exponerad för mat och alltid full av bakterier – goda som onda. Saliven är tolerant och balanserad. Immunförsvaret kan inte reagera mot och bekämpa alla olika bakterier som kommer in i munnen.

– Man kan ha massor av mutansstreptokocker och inte ha karies, och tvärtom. Senare forskning har visat att det finns många olika varianter av Streptococcus mutans med olika egenskaper, både snällare varianter och styggare varianter, fortsätter Hedenbjörk Lager.

Munnen är en plats där överreaktion vore katastrofal. Immunförsvaret i munnen fokuserar på att stoppa invasion, vävnadsskada och spridning. De kariesframkallande bakterierna invaderar inte vävnad, sprids inte systemiskt – det vill säga genom blodet – och ger ingen klassisk infektion. De producerar syra utan att framkalla infektion.

Kan man stärka salivets immunförsvar mot karies? De kariesframkallande bakterierna är ytliga och långsamt verkande. De håller till i biofilmen – placken – på tänderna och har en låg så kallad immunologisk tydlighet. De försöker aldrig ta sig in i vävnaden. Immunförsvaret får helt enkelt ingen stark alarmsignal.

Forskning i Coca-Colans hemstat

I USA och England finns program för att ta fram vaccin mot karies. I USA på University of Alabama at Birmingham – samma delstat där Coca-Cola uppfanns – samt vid The Forsyth Institute, King’s College i London. I Sverige och övriga Norden finns i princip ingen aktiv forskning riktad mot kariesvaccin.

– Det är en fråga jag får ibland. Både från kollegor och andra, säger Peter Lingström, professor i kariologi vid Göteborgs universitet.

– Det fanns ett forskningsspår i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet. Tekniken finns ju. Då handlade det främst om att ta bort en eller flera bakterier.

Intresset ebbade ut av flera skäl. En tungt vägande faktor: inte bara en bakterie framkallar karies – flera bakterier är syrabildande.

– Vad händer om du börjar vaccinera mot en bakterie? Kan andra bakterier ta över då? Tar man bort en pusselbit, vad händer då med resterande?

Det fanns även en etisk aspekt. Det ansågs inte motiverat att tillskjuta forskningspengar till just den åkomman.

– Karies är inget livshotande tillstånd. Därmed är vaccinering ett väldigt drastiskt sätt att komma till rätta med det.

– Sedan vet vi, att även vid sjukdomar som kan döda, så finns det vaccinmotståndare.

Karies har stadigt gått ned i populationen under flera decennier. Kariesförebyggande strategier har utvecklats. Vi tillåter högre fluorhalt idag. Sötningsmedel i mat och godis har ersatt raffinerat socker. Tandkräm med fluor är standard. Probiotiska bakterier i föda är vanligare.

– Om alla borstade tänderna två gånger om dagen med fluoridtandkräm och höll sig borta från socker, så skulle vi kunna undvika karies, tror jag. Men det gör ju inte alla.

Inte en enskild bakterie, inte en enskild faktor

Alix Young Vik, professor i kariologi och gerodontologi vid Oslo universitet.

– Jag är på samma linje som de andra. Det har varit folk som har arbetat med det förr, men det har aldrig kommit någonvart. Ett vaccin bygger på att det är en enda bakterie som förorsakar karies, och så är det inte. Jag tror inte på kariesvaccin.

Alix Young Vik är medlem i Organisation for Caries Research, som håller årliga konferenser där olika forskningsresultat presenteras. Det har inte presenterats forskning om kariesvaccin på många år.

– Den främsta orsaken att inte lägga ned tid på det, är att karies inte framkallas av en bestämd bakterie. Det är en biofilm i munnen. Man kan inte vaccinera mot en hel biofilm. Det finns bakterier i biofilmen som är en del av den kommensala bakteriefloran som vi inte borde vaccinera oss mot.

Finns det efterfrågan? Vill någon ha ett kariesvaccin?

– Jag tvivlar på det. Det är inte en faktor som framkallar karies. Det handlar om biofilm, det handlar om kosthållning och munhygien. Vissa får karies lättare än andra, det kan bero på kvaliteten på emaljen, på saliven, på ph-värdet i munnen och på andra faktorer. Därför är det orealistiskt att tro att vaccin skall utrota karies.

För att sammanfatta: Det finns inget vaccin mot karies och det lär inte komma något inom den närmaste tiden. Det finns ingen större efterfrågan. Metoderna för prevention är effektiva. Det går att klara sig utan vaccin.
Eliminera sockret, så elimineras karies. Med en sockerfattig kost skulle förmodligen många personer kunna dra ned på sitt fluoridintag.
– Fluorid är bra, men det ökar din slarvmån. Om alla åt en vettigare kost, som inte innehöll så mycket lättnedbrytna kolhydrater, så hade vi inte behövt så mycket fluorid, säger Hedenbjörk- Lager.