Från plastmuggar till lagade arbetskläder — så ställer tandvården om

Tandvården hör inte till de största miljöbovarna, men det hindrar inte branschen från att ställa om. Runt om i Norden pågår ett konkret hållbarhetsarbete där allt från engångsartiklar till arbetskläder ses över. Engagemanget uppskattas lika mycket av personalen som av patienterna.

Inga fler engångsmuggar av plast hos Colosseum, meddelade kedjan stolt för en tid sedan. Detta är inte någon enskild åtgärd. Det är en del av en medveten långsiktig satsning på hållbarhet och miljö, säger VD Mia Grundstrøm.

– Detta är en del i vårt arbete med hållbarhet. Vi bestämde oss för tre, fyra år sedan att föra upp hållbarhet på agendan på olika sätt, förklarar Mia Grundstrøm, VD för Colosseum.

– Vi började fokusera på vad vi kan ändra i vår värld! Vi har 700 000 patientbesök varje år. Med ganska små grepp kan vi åstadkomma en stor förändring. Vi vet ju att hälsobranschen generellt och inte minst -tandvården – har en hög förbrukning av engångsartiklar som sammanlagt skapar mycket avfall. Det vi gjort nu är att ta bort den välkända plastmuggen som funnits vid alla tandläkarstolar.

Tacksamt arbete

Anneli Skoog är tandläkare, men arbetar med kvalitetsfrågor på koncernen. Hon beskriver arbetet med den nya muggen som inspirerande. Det är enkelt att samlas kring miljöfrågor, menar hon, eftersom både medarbetare och patienter uppfattar miljöarbetet som positivt. Många vill vara med och hjälpa till.

– Vi hittade ett företag i Sverige med ganska häftiga produkter, som är gjorda av restavfall från skogsbruk bland annat. Det i kombination med en innovation som gör att muggen tål vätska utan att ha plasttillägg. Det är ganska vanligt att pappmuggar har plastbeläggning. Denna är helt utan. Det är det som är lite coolt här. Du kan dricka kaffe ur den här muggen och allting.

– För att få detta att fungera var vi tvungna att få med vår distributör. De gick med på att ta in den för oss, och ha dem på lager för oss så att vi kunde köpa dem via vanliga kanaler. Det var många ting som skulle fungera. Men alla var ju positiva och ville samarbeta. Så nu äntligen är de ute på klinikerna.

Plastmuggar är långt ifrån det enda förbrukningsmaterialet av miljöfarlig plast i tandvårdsmottagningen. I behandlingsrummets standarduppsättning – det som dukas fram för varje ny patient – hittades fler miljöfarliga produkter.

– När vi analyserade, fann vi att 40 procent av förbrukningsmaterialet i standarduppsättningen slängdes bort utan att användas. Vi har ändrat rutinen här och lägger fram ett absolut minimum av material. Det som kan behövas finns lättillgängligt i närheten, så får man fylla på om man behöver. Det är en konkret rutin som vi infört, berättar Grundstrøm.

Plasthandskar är en stor miljöbov. De är praktiska och viktiga för arbetet, men svåra att ersätta i dagsläget.

– Bara i Colosseum använder vi varje år mer än 20 ton plasthandskar. Detta kan reduceras. Vi försöker fokusera på att ha handskar när vi behöver det, och inte bara ta på dem av vana. Där har vi också gjort en stor reducering, fortsätter Grundstrøm.

Ett gott hållbarhetstänk går hand i hand med en god personalpolitik, betonar både Skoog och Grundstrøm. Det är viktigt med en arbetsplats som är hållbar även ekonomiskt och yrkesmässigt. Professionalism, etik och trivsel på jobbet är också en del av hållbarhetsarbetet. Det finns ett hållbarhetssamarbete mellan de svenska och de norska mottagningarna i koncernen. Under hösten drog pilotprojektet ”Project Green” igång. Där får ett antal utvalda kliniker förhållningsguider ”How To” inom åtta utvalda områden. Colosseum publicerar varje år ett särskilt magasin om kvalitet och hållbarhet: The Colosseum Way.

– Sverige och Norge är de som har kommit längst i detta arbete i koncernen. Vi har en del nationella projekt och vi har en del skandinaviska projekt.

Miljöambassadörer i patchade kläder

Om du träder in på en Folktandvårdmottagning i Stockholmsregionen kan du mötas av personal med lappade arbetskläder. Det är en del av projektet ”Patch”. Genom att lappa arbetskläder, sparas inte bara pengar. Det är även en miljöbefrämjande åtgärd. Miljö och hållbarhet är något man tar på stort allvar på Folktandvården i Region Stockholm. Deras årliga rapport vittnar om ett konsekvent och ambitiöst arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor.

– Vi har varit miljöcertifierade i 20 år. Och innan det, började man intressera sig för miljö redan på åttiotalet, säger Mia Stenborg, biolog och hållbarhetsstrateg på Folktandvården i Region Stockholm.

– Miljöfrågor har varit prioriterade i Stockholm och det är dels för att regionen har haft det som en prioriterad fråga. Det var man redan för 20 år sedan då man beslutade att alla verksamheter, regionägda, skulle miljöcertifieras enligt ISO 14001. Det har ju drivit på arbetet.

Arbetet med hållbarhet är en del av ett större hållbarhetsperspektiv. Där ingår även ekonomisk och social hållbarhet. Hållbarhet är tänkt att genomsyra organisationen på alla nivåer. Alla kliniker får miljöutbildning. Nyanställda välkomnas med en miljöutbildning anpassad för Folktandvården. Alla chefer får särskild utbildning i miljöledning och det finns miljöambassadörer på alla kliniker.

– Vi har verkligen drivit på och under en lång tid. Det är både prioriterat politiskt –  av våra ägare regionen – men också att det funnits jättestort intresse och engagemang från personalen. Man vill jobba med de här frågorna.

Handskar, förkläden och datorer

I den årliga rapporten presenteras framgångar i arbetet och utmaningar som kvarstår. Engångsplastmuggar är helt utfasade. Tre stora ”bovar” är engångshandskar, engångsplastförkläden och elektronik.

– Förbrukningsmaterial, alltså handskar och förkläden, det är de stora utsläppen. Det tillsammans med datorer och medicinteknik. Teknik har väldigt stor påverkan vid tillverkningen.

Folktandvården har deltagit i ett pilotprojekt med flergångshandskar. Handskarna skickas till tvätterier och används på nytt. Handskarna klarar processen rent funktionellt. Det finns några frågetecken kvar, men resultatet är ändå lovande.

– Handskar är bland de största förbrukningarna. Vi arbetar med att inte ha dem i onödan. Smarta arbetssätt, jobba förebyggande.

Plastförkläden återvinns sedan en tid i en särskild anläggning i regionen.

– Man samlar in dem, skickar dem till fabriken där de sorteras, tvättas och smälts ned. Vanliga förkläden tillverkas i Asien med långa leveranskedjor. Det finns många miljörisker i den kedjan som man undviker med ett svensktillverkat förkläde.

Längre än vad lagen kräver

Teknisk utrustning leder till utsläpp, men kan också reducera utsläpp. Elektronik har en stor klimatpåverkan. Det mesta av den – ca 80 procent – äger rum under tillverkningen. Digitaliseringen minskar miljöpåverkan när pappersdokument fasas ut. Tandavtryck – och leveransen av dem – kan ersättas med digitala avtryck. Folktandvården Stockholm har en upphandlad tjänst för återanvändning och återvinning av IT-utrustning som inte längre används på kliniken eller huvudkontoret.

I vissa fall går Folktandvården längre än lagstiftningen. Det gäller vissa dentala material som kan innehålla låga halter av skadliga och miljöfarliga ämnen, men som formellt är godkända att använda. De har fasats ut eller undviks att köpas in när det är möjligt.

– Det är inte förbjudet, men det kanske inte är så kul att ha de ämnena. Vi försöker att fasa ut och gå längre än lagkraven. För det är ju väldigt tekniskt avancerade produkter och de har ofta varit undantagna från sådana här lagkrav.

Tror du att Folktandvården är mer framåt i denna fråga än den privata sektorn?

– Det tror jag att jag vågar säga. Praktikertjänst har ju vi ett samarbete med. De har jobbat liknande som vi har gjort – centralt. Sedan kan ju varje klinik göra som de vill. Hos oss måste de välja det här sortimentet.

– Jag kan till och med söka på ett ämne och se vilken klinik som använder en viss produkt. Vi har väldigt bra uppföljning. Vi har alltid haft detta väldigt prioriterat.

Mindre uppmärksammade miljöfaror

Diklofenak som smärtstillande medel. Ett av få läkemedel med röd miljöklassning i Sverige. Diklofenak bryts ner extremt långsamt, är giftigt för fiskar och vattenlevande organismer även vid mycket låga koncentrationer. Reningsverk kan inte fånga upp det tillräckligt effektivt.

Lustgas. En extremt klimatpåverkande gas med en global uppvärmningspotential ca 273 gånger högre än koldioxid. Den stannar kvar i atmosfären i över 100 år. Lustgas är den största människoskapade ozonnedbrytaren som existerar idag.

Tandborstar. Många innehåller fossilbaserade material. Idag finns nedbrytningsbara material, som bambu eller restmaterial från träindustrin.

Arbetskläder. Har en stor miljöpåverkan. Bör inte kastas bort lättvindigt. Revor och hål kan lagas och lappas. Fläckar kan täckas över med lapp.

Analog röntgen. Idag i princip utbytt mot digitaliserad röntgen. Den analoga röntgentekniken hade farligt avfall, farlig framkallningskemi, samt hög vatten- och energiförbrukning.