Hands-on: Handfast utbildning i teoretiska, digitala tider
Hands-on som vidareutbildning blir allt mer populär i Sverige. Hands-on är inte teoretiska föredrag, digital utbildning eller litteraturstudier. Hands-on är handfast träning på modell, djur eller i vissa fall på människor.
Tandläkare Antoinette Tjäder på Hands-on i Malmö, oktober 2020.
”Jag gillar att jobba med händerna”
Clas Oscarsson, privattandläkare i Stockholm, ger kurser och Hands-ons i Tandläkarförbundets regi. En av hans egna Hands-Ons – Komposit för tandsköterskor, är särskilt populär. Den har anordnats flera gånger. Han arrangerar även Hands-On för SACD där han är medlem sedan flera år.
’- Jag gillar det själv. Jag gillar att jobba med händerna. Och det är alltid populärt. Det finns alltid ett gäng som inte vill gå hem, som sitter kvar när Hand-on är över och vill fortsätta arbeta.
Hands-Ons är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Tandläkarförbundet hade aldrig anordnat några Hands-Ons förrän Oscarsson startade. Utomlands har Hand-On funnits längre. Clas var på sin första på 1990-talet.
– Det är en bra kursform. Själv tar jag varje chans att gå på en. Man tar sig aldrig den tiden som tandläkare. Det är bättre att arbeta på en modell än att experimentera på patienten, inte sant?
Clas Oscarsson, tandläkare och kursgivare
Clas Oscarsson, tandläkare och kursgivare
I en tid då digital utbildning breder ut sig, står Hands-on för något annat: praktiskt arbete och social gemenskap. Man kan möjligen göra delar av en Hands-on på distans. Men själva essensen är att arbeta praktiskt med händerna, samt att lära av gruppen.
– Jag brukar säga på mina Hands-on, att hälften lär ni er på själva Hands-on, hälften lär ni er i baren efteråt – eller fikarummet, tillägger han snabbt.
– Poängen är att man lär sig lika mycket av att träffa kollegor och nätverka och få tips och hjälp.
En orsak till att Hands-ons blivit populära, är att den svenska tandläkarutbildningen blivit allt mer teoretisk, tror Oscarsson.
– Jag märker det på den undervisning man får idag. Så var det inte förr i lika hög grad. Jag minns att när jag pluggade, satt vi minst en gång i veckan och byggde tänder långt in på kvällen.
Hands-on med Dr Didier Dietschi i Göteborg 2019.
”Tandläkeri är ett hantverk till 90 procent”
Antoinette Tjäder, Vetlanda är en rutinerad privattandläkare med över 35 år i yrket. Hon håller regelbundet Hands-on i kompositsystemet Style Italiano.
– Något hårddraget finns det två grupper av tandläkare: De som gillar det praktiska och hade betyg nog att sig in på utbildningen. Och sedan finns det de som föredrar det teoretiska.
– Jag tillhör den praktiskt inriktade förstnämnda kategorin. Jag måste göra något praktiskt för att förstå det, och för att förstå hur jag kan göra det bättre.
Enligt Tjäder är Hands-ons en nödvändig utbildningsform.
– Allmäntandläkare, som jag är, det är en hantverkare. Man har sin grundutbildning, man har sina baskunskaper, man lär sig medicin och man lär sig om allmänsjukdomar. Men det är ändå till 90 procent ett hantverk.
Är man teoretiskt lagd och inte tränar, då gör man ju inte det praktiska lika bra, sammanfattar Antoinette Tjäder.
– Jag själv skulle inte fungera utan fokus på det praktiska. Och jag upplever att jag i min verksamhet ser resultatet av kollegors behandlingar, där man inte tränat.
En krävande behandlingsform
Hands-on är arbetsamma att anordna. De kräver mycket utrustning, och som skall packas upp och packas ned. Att införskaffa utrustningen kräver ofta nära samarbete med en leverantör. Ofta arrangeras de i storstadsregionerna. Med detta följer att de är dyra att arrangera. Inte alla arbetsgivare vill skicka sina anställda på dem. Många tandläkare tycks själva anse att Hands-on är onödiga, har Antoinette Tjäder observerat.
– Jag har själv stått och sålt in Hands-ons i kompositkurser som innefattade en halv dags träning. En del kollegor fnyste på näsan åt det och sa ”Komposit gör vi hela dagarna, det vet vi hur det är”.
– Själv tycker jag att det blir svårare för varje kurs jag går på. Ju fler detaljer du lär dig att observera, ju mer har du att bemästra.
/Dental24
Relaterat:
Alla aspekter av restaurativ, protetisk och parodontal behandling. Att restaurera med flowables.
Dr Douglas A. Terry är en av de verkligt stora inom kosmetisk tandvård. Under många år for han kors och tvärs runt jorden för att berätta om direkt kompositbondning. När han stötte på konceptet injicerbara kompositer spenderade han först tio år på att forska om dem. Därefter skrev han boken Restoring with Flowables, idag en klassiker inom kosmetisk tandvård. Boken har översatts till 22 språk.
Tandläkare har fortfarande inte riktigt insett hur användbara injicerbara kompositer är, menar Terry :
”När jag berättar om injektionstekniker – och jag har föreläst över hela världen – då ser jag snilleblixtar tändas i publikens hjärnor.”
Upplev Terry föreläsa om en ”myriad” av användningsområden för flowables, särskilt vid erosionsskador. Terry kommer också att bemöta flera rykten kring flytande kompositer, såsom att de har mindre hållfasthet än traditionell komposit.
Kurs och Hands-On
På en Hands-on visar Terry en omtalad behandling: Från en wax-up framställs en genomskinlig silikonmatrix. Små hål borras, där flytande komposit spritsas in i matrixens utrymme. Matrixen avlägsnas enkelt och tandläkaren efterbehandlar tanden, som fått en helt ny form och färg.