Hur ser läget ut?

Utvecklingen inom svensk tandvård har stagnerat och vi upplever för närvarande i stort sett ingen tillväxt alls. Vi befinner oss dessutom i en lågkonjunktur, även om tandvården vanligtvis är relativt motståndskraftig mot konjunktursvängningar.

Ett bra sätt att mäta tandvårdens utveckling är genom att granska antalet rapporterade åtgärder till Försäkringskassan, särskilt labbframställda kronor (800 och 801), hängande led vid tandstödd protetik (804), implantatförankrade kronor (850 och 852), samt implantatförankrade broar (861, 862 och 863). År 2023 jämfört med 2022 (efter Covid-19-pandemin) har antalet åtgärder förändrats med -6%, -2%, +3% respektive +/- 0. Det vi observerar är alltså i stort sett ingen tillväxt, utan snarare en nedgång i tandvårdsproduktionen. Notera att denna statistik inte omfattar antalet undersökningar utan protetiska åtgärder.

En annan metod för att mäta utvecklingen är att granska försäljningsomsättningen, den påverkas dock av bland annat av prishöjningar (inflation).

Det mest avgörande är att ha koll på det slutgiltiga resultatet efter avdrag för kostnader. Personalomkostnader, inklusive avgifter (skatter), utgör den största utgiftsposten (ungefär 70%) för de flesta verksamheter. Ökningar i lönekostnader påverkar således resultatet direkt.

Om du är intresserad av att veta hur det går för just er verksamhet, kan du jämföra er utveckling med den generella utvecklingen.

Jag hoppas att denna lilla genomgång i företagsekonomi har ökat din förståelse för den aktuella utvecklingen.