Klinikens dolda kostnadsslukare

Kostnaderna är alltid en aktuell fråga för kliniker. Men finns det en enskild kostnadsslukare som sticker ut, eller ser det olika ut beroende på perspektiv och verksamhet? Dental24 frågade tre personer med olika roller inom tandvården om deras syn på frågan.

Ineffektiva flöden

Ulrika Åkervall-Westin är kommunikationschef på Folktandvården i Region Stockholm. Hon företräder 107 kliniker i Stockholmsområdet. Åkervall-Westin  finner de flesta onödiga kostnaderna i dåligt fungerande flöden.

– Vi skulle inte peka ut ett enskilt ekonomiskt slukhål, men om man ska lyfta fram en faktor är det vikten av effektiva flöden. Tandvård är en verksamhet med höga fasta kostnader för personal, lokaler och utrustning, och den viktigaste ekonomiska faktorn är därför hur väl klinikens samlade kapacitet används.

– Effektiva patientflöden, rätt kompetens på rätt uppgift och ett högt nyttjande av behandlingsrum och utrustning är avgörande för en långsiktigt hållbar ekonomi. Uteblivna patienter, frånvaro eller tekniska störningar kan påverka verksamheten, men det som ytterst avgör den ekonomiska effekten är hur väl kliniken kan upprätthålla effektiva flöden och använda sin kapacitet.

 

 

Onödiga omvägar och bristande kommunikation

Tandläkare Moa Holm arbetar som klinikchef på Aqua Dental i Östersund. Hon är aktuell med en uppmärksammad masteruppsats vid Hälsohögskolan på Jönköpings university. Holm ser ingen enskild faktor, men anser också att det finns mycket att spara genom att förbättra dåligt fungerande flöden.

– För mig handlar det om hur man planerar sina flöden. Att man har bra struktur och inte förlorar en massa tid i onödan. Det är en väldigt personalintensiv verksamhet. Därför måste man se till att personalen har lätt att göra sitt jobb på ett enkelt sätt och inte slösar tid på att det är en massa spring och onödiga omvägar och bristande kommunikation. Jag tror det finns mycket att vinna på  att förbättra flöden.

Ett exempel är behandlingar som kan utföras vid tre besök – eller vid ett enda.

– Det tar mycket mindre tid att laga tre tänder på ett besök än att ha tre besök för att laga tre tänder. För då måste du duka upp, ta bort, skriva tre journalanteckningar, tvätta instrumenten tre gånger och så vidare.

– Gör du det på ett besök så använder du samma instrument. Din uppdukningstid och avplockningstid från rummet är densamma  vid ett besök. Det blir gånger tre om du ska göra tre besök.

– Patienten kanske måste ta ledigt från jobbet, så där har vi en samhällsekonomisk faktor. Inte alla patienter klarar det, men flödesmässigt är det mycket bättre att göra mycket på ett besök.

Så mycket som möjligt bör standardiseras.

– Förberedelsetid är ganska viktigt. Att man kommunicerar vad som ska göras på besöket. Att allting finns på rummet, att man har förberett sig. Så att när man väl jobbar med patienten så flyter det på bra. Man skulle kunna minska varje patientbesök med tio minuter om man bara standardiserar sitt flöde lite. Det blir ganska mycket patienttid på ett år.

 

Dåligt arbetsklimat på kliniken

Erik Svendsrud, tandläkare på Colosseum Tannlege Mølla i Oslo, pekar på tre slukhål: Det första är patienten som inte kommer.

– Någon riktig kostnadsslukare är det kanske inte, men tidigare, innan vi fick möjlighet att skicka sms-påminnelser till patienterna, var uteblivna patientbesök ett stort problem. Det var faktiskt en stor besparing när vi fick automatiska påminnelser som skickas ut en eller två dagar före besöket.

Nummer två är när tandläkaren inte arbetar med sina egentliga arbetsuppgifter.

– Tandläkaren ska ju inte vara tandhygienist. Jag menar att en tandläkare ska arbeta med det som är tandläkarens uppgifter, och en tandhygienist med det som är hennes eller hans uppgifter.

När det blir väldigt många tandläkare på marknaden börjar de ta över tandhygienisternas arbetsuppgifter.

– Jag tänker på delegering, i den meningen att de som har kompetens för en viss arbetsuppgift också bör utföra den. Precis som på ett sjukhus. En kirurg ska ju inte sitta i receptionen och svara i telefon. Även om det kanske skulle vara trevligt!

Det tredje slukhålet – och det kanske djupaste  – är ett dåligt arbetsklimat på kliniken.

– Om man har en dålig arbetsmiljö med konflikter får det också konsekvenser. Det blir mer sjukfrånvaro och fler som stannar hemma. Om man har stor personalomsättning tar det lång tid att lära upp ny personal.

– Att skapa en bra arbetsplats, investera i en god arbetsmiljö och ta hand om sina anställda är en viktig del av att driva en klinik. Om det är mycket sjukfrånvaro har det ofta med arbetsmiljön att göra. Så det är viktigt att ha en stabil personalgrupp omkring sig och en god stämning på kliniken.