Ljus privatekonomi 2010

Dina patienter – och även du själv – kan se fram emot en god privatekonomi det närmaste året. Det gäller alla som får behålla jobbet. Nu är rätt läge att föreslå behandlingar utöver det nödvändigaste.

Det finns mycket som talar för förbättrad privatekonomi. Räntorna väntas förbli låga och regeringen fortsätter att sänka skatterna.

– Jag räknar inte med att Riksbanken höjer sin styrränta förrän i september. Jag vet att många bankekonomer förutspår en höjning redan i april, men det är alldeles för tidigt med tanke på konjunkturläget.

Det säger George Ulvelius, placeringschef på Kammarkollegiet. Han är en doldis i sammanhanget, men samtidigt en av landets skickligaste placerare i räntepapper. Det innebär att han är en av dem som är bäst på att förutsäga Riksbankens agerande, vilket i sin tur påverkar de korta boräntorna. Eftersom bostadsräntorna är en av de viktigaste posterna i hushållens ekonomi, har de stor betydelse för privatkonsumtionen.

Även för dem som inte äger sin bostad finns goda nyheter för 2010. Hyrorna höjs med endast 1,5 procent mot 3 procent 2009. Och studenterna får mer att röra sig med. Totalt får de 350 kronor mer per månad 2010 än 2009.

En annan faktor som påverkar privatkonsumtionen är skatterna. Visserligen finns här ett litet orosmoln: flera kommuner höjer sina skatter. Men från årsskiftet sänker regeringen skatterna ytterligare i och med det fjärde steget i jobbskatteavdraget.

Tack vare de tre tidigare stegen och de senaste årens avskaffande av förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten samt fastighetsskatten har en familj boende i villa i 2-miljonersklassen fått sänkta skatter på bortåt 5 000 kronor i månaden sedan den borgerliga regeringen tillträdde.

Samtidigt har det senaste årets kraftiga konjunkturnedgång fört med sig att de flesta instinktivt har dragit ner sin konsumtion och kraftigt ökat sitt sparande. Resultatet: Svenskarna har mer pengar på banken än någonsin. Samtidigt fortsätter de att belåna sina bostäder.

Den som vill dra nytta av sina kunders goda ekonomi gör klokast i att smida medan järnet är varmt. Redan 2011 kan man vänta sig åtstramningar.

Dels stiger räntorna – det måste de, från den här nivån finns bara en väg, och det är uppåt. För närvarande ligger Riksbankens reporänta på 0,25 procent. Om den skulle höjas till 1,25 procent vid nästa årsskifte (vilket bland annat Nordeas ekonomer tror), skulle det innebära att ett rörligt bostadslån på 1 miljon blir cirka 580 kronor dyrare per månad.

Dels är det val 2010, och om Socialdemokraterna vinner med hjälp av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, kan man vänta sig en hel del skattehöjningar.

”Skuggfinansministern” Thomas Östros har redan förutskickat att skatteskillnaden mellan förvärvsarbetande och pensionärer inte kan tolereras. På grund av jobbskatteavdraget betalar en pensionär i dag betalar mer skatt vid samma inkomst än en löntagare.

Eftersom Thomas Östros också har sagt att skatterna inte kan sänkas mer, innebär det i praktiken att han avser att höja skatterna för löntagarna om han blir finansminister. Han har också banat vägen för en återgång till förmögenhetsskatt, om än från en högre nivå än tidigare, och ett återinförande av fastighetsskatten.