Lönerna är ett hett ämne för alla yrken. Tandvården är lite speciell. Medarbetare kan ha både privata och offentliga arbetsgivare. Det finns både brist och överflöd av personal, beroende på var i landet man bor. De senaste åren har präglats av hög inflation och höga räntor. Dental24 har pejlat löneläget för tandvårdens yrken.

Tandläkare – tillbaka efter sju svåra år

Olika upplägg påverkar tandläkares löner: Hur man är anställd, var man är anställd, hur man jobbar och hur man tar ut lön, förklarar Ulrika Rebhan, tandläkare och ombudsman på Tjänstetandläkarna.

– Regionerna betalar ju lägre löner än vad många av de privata kedjorna gör. Kedjorna betalar överlag bättre. Det man måste ha med sig där, är att vi har inget kollektivavtal på den privata sektorn. Det betyder att de som jobbar inom offentlig sektor har ganska bra pensionsavtal, liksom övertidsersättning och andra förmåner.

– Jobbar man inom privat sektor har man inte alltid övertidsersättning. Många tandläkare har jättebra pensionsavtal, men det är generellt lägre avsättningar i det privata. Det är det arbetsgivarna kompenserar med högre lön.

Privatsektorn har ofta olika produktionsbaserade lösningar eller bonussystem. Den här typen av ersättningar faller utanför grundlönen. De privata lönerna noteras lägre än de offentligas i SCB:s statistik. I Tjänstetandläkarnas statistik är förhållandet omvänt.

– Vi räknar med prestationsersättningen i lönen men inte bonus i vår statistik. Är du duktig och effektiv så kan du ta in mer pengar. Det är väl det som är den stora skillnaden mellan lönerna i privat och offentlig sektor. Det har inte offentlig sektor. Det är inte tillåtet att ha det.

Lönerna har stigit

Statistik för det gångna året är inte färdigställd ännu. Enligt Rebhan har tandläkares löner stigit med i snitt fyra procent under det senaste året.

– Vi tappade ju väldigt mycket under de senaste åren. Det har alla löntagare i Sverige gjort under de här hårda åren med höga räntor. Man räknar ju med sju års tapp. Vi är ju liksom inte tillbaka än, men vi har ju reallöneökningar sedan ett år tillbaka.

– Det vi ser just nu, är att vi är närmare fyra procent upp i snitt. Industrimärket i år – som många följer – ligger ju på 3,4 procent. Så vi ligger ju över det.

Regionala skillnader i lön beror i mångt och mycket på utbud och efterfrågan. Alla vårdyrken är personalintensiva. Där det finns gott om personal, tenderar lönerna att sjunka.

– Vi vet att storstadsregioner drar många tandläkare. Vi ser att det är lägre löner i Stockholm, Göteborg och Skåne. Det är attraktiva områden att jobba i. Det bygger på att våra kollegor tar jobb med lägre lön. Man vill bo i området.

– Norrbotten, Västerbotten – uppåt, det är där vi ser de största löneökningarna i år. Där har man en stor brist och där har politikerna blivit väldigt medvetna om att man inte kan erbjuda tandvård till befolkningen.

Tandtekniker – ett yrke i förändring

Tandtekniker var tidigare ett yrke med stora löneskillnader. Erfarenhet och teknisk kompetens spelade in. Det fanns ett tydligt krav på att producera. Nyexaminerade tandtekniker kunde ha en tuff inkörningsperiod. Men yrket har förändrats, förklarar Patrik Jonson, VD för Sveriges Tandteknikerförbund.

– Lönerna idag är jämnare. Det är fortfarande ingångslöner, men det är enligt avtal. Jag utgår från att ingångslöner är det som gäller.

– Med ny teknik går tandteknikern in i produktionen på ett helt annat sätt. De behöver inte jobba in sig som man gjorde förr i tiden. Man kan gå in och jobba som tandtekniker i stort sett ifrån dag ett. Sedan kanske man har en sex månaders provanställning och sådant. Men det gäller ju alla arbetsplatser i Sverige, oavsett vilket yrke det är.

– Och då har man ju chans att visa att man passar in. Och i och med det blir det säkert lönenivån därefter också. Den stiger ju med år och kunskap, men det är inte specifikt för tandtekniker. Jag hoppas att det är så inom alla yrken.

Ingen produktionsbaserad lön Sverige

Den individuelle tandteknikerns produktionskapacitet är inte direkt kopplad till lönen. I varje fall inte i någon högre grad.

– Jag vet att det har förekommit på vissa håll, men det är ingenting officiellt. Vi jobbar inte på så sätt som det kanske görs i andra länder. Vi har ingen sådan produktion mig veterligt i alla fall.

Efter nyår införs tiotandvården. Tandteknikerna var tidigt kritiska till reformen. Det är oklart hur tandteknikernas situation kommer att påverkas.

–  Vi spekulerar inte i det. Det är en osäker situation.  Däremot, tandteknikeryrket, tack vare vår MDR, våra medicinska direktiv vi har, som vi lever efter, känner jag ju verkligen att tandteknikeryrken kommer att stå starka på den dentala marknaden framöver. Tack vare de lagar och förordningar som vi har. Och förhoppningsvis, får vi implementera dem ännu mer och efterleva dem ännu bättre i Sverige också.

 Tandsköterska – yrket som aldrig kommer i fatt

Linda Karlsson är tandsköterska och förtroendevald. Hon älskar sitt jobb, men är missnöjd med lönen. ”Vi kommer ju aldrig i fatt”, säger hon om tandsköterskors löner.

Som förtroendevald har Linda förhandlat med arbetsgivaren Region Värmland. Hon beskriver regionen som en reko och rättvis förhandlingspartner. Men politikerna har liten förståelse för tandsköterskornas krav, tror Linda.

– Vi har ju suttit ned och fört samtal med politiken. Och vi försöker lyfta fram vår situation. En tandsköterska i dag – som är ensamstående – klarar ju sig inte på sin lön.

– Politikerna bestämmer vilket löneutrymme som finns, vilka skatter de tar och hur de prioriterar. Tyvärr är inte vi prioriterade där. Förra året fick vi ett ganska bra lönepåslag. Men vi kommer ju aldrig i fatt. Det finns alltid andra grupper som också är i behov av bättre löner.

Arbetsmiljö är den andra stora frågan. Enligt en rapport från Vision är tandsköterskor den yrkesgrupp som måste ha uppmärksamhet och koncentration under störst del av arbetsdagen.

– Vi har väldigt höga sjukskrivningstal. Det är en arbetsmiljö som kanske påtalar det. Man måste ha uppmärksamhet och stor koncentration. Men vi har väldigt liten påverkan på hur och när arbetet skall utföras.

Samma situation över allt

Som medlem i Visions nationella nätverk för tandsköterskor möter Linda kollegor från hela landet. Det är samma situation över allt. Man behöver ha en bättre lön för att kunna klara sig och för att få fler sökande till de tjänster som ligger ute.

– Det är många som väljer att lämna yrket. Man älskar yrket. Man tycker det är jättebra, men på grund av lön och kanske lite på grund av arbetsmiljön, så väljer man söka sig någon annanstans.

Färre och färre söker till tjänsterna. Alltför få stannar i yrket efter att de utbildat sig. Personalbrist uppstår som leder till stressig och påfrestande arbetsmiljö.

– Man tjänar bättre på ett lager eller något annat som inte kräver någon utbildning alls. Man behöver att ekonomin går ihop.

– Det blir väldigt krävande arbetsmiljömässigt. Det är väldigt viktigt för våra medlemmar, att man får bukt på arbetsmiljön.

En skyddad yrkestitel är viktigt, förklarar Linda. Idag finns tandsköterskor med formell utbildning, men även tandsköterskor som mer eller mindre blivit upplärda på sin arbetsplats.

– Jag tycker det är tråkigt att man väljer att ta in andra yrkesgrupper när vi tandsköterskor blivit en bristvara. De säger: ”Det är ingen skyddad titel. Vi får anställa vem vi vill”. Det förekommer i olika utsträckning i Sverige.

Den skyddade titeln behövs för att stärka yrkets ställning och för att ge medlemmarna yrkesstolthet. Men ytterst handlar det om patientsäkerhet.

– Det är en eftergymnasial utbildning. Och vi skulle behöva ligga högre. Vi har också kanske tagit lån för att utbilda oss. Det är ganska mycket att läsa. Det är inte bara att gå in och arbeta.

Tandhygienister – god löneutveckling men mycket återstår

Tandhygienisternas löner fastställs i lokala processer, förklarar Sverker Jutvik, förhandlare för SRAT, förbundet som organiserar flest tandhygienister i Sverige. Hur ser behovet ut? Hur ser utbudet ut? Hur bemöter arbetsgivaren behov och utbud? Det är dessa frågeställningar som präglar de lokala förhandlingarna.

–  Ponera att det finns en viss demografisk situation som kanske föranleder ett större behov, som gör att man behöver ha fler tandhygienister där. Ja, det driver ju upp priset på tandhygienisttjänster där. Finns det exempelvis en stor privat marknad som konkurrerar med Folktandvården, ja då tar vi ju fäste på det.

Trots att marknaden ser olika ut på olika platser är tandhygienister en eftertraktad yrkesgrupp. Det är många verksamheter som vill ha tandhygienister.

–  Mitt intryck är att det gått bra för tandhygienisterna den senaste åren. Att man ligger stabilt över märket.

Tandhygienister är ofta en lönsam grupp att ha i sin verksamhet. Det driver ju på löneutvecklingen rätt rejält.

Från fackligt håll arbetar man för att höja lönerna, öka lönespridningen, förbättra möjligheterna till lönekarriär samt ytterst att få fler personer att välja tandhygienistyrket.

– De behöver ha mer i lön – helt klart -för att göra tandhygienistyrket mer attraktivt. Då behöver arbetsgivare jobba mycket mer med karriärvägar.

– Det är nog en utmaning man delar med många legitimationsyrken inom vården.

Osäker beräkning av snittlöner

Att beräkna snittlöner för en yrkesgrupp är ett komplicerat kapitel. Ta exemplet tandläkare. Privata och offentligt anställda tandläkare får ut sina pengar på olika sätt. Tandläkare, som äger egen klinik kan sänka sin lön, och kompensera med aktieutdelning. En på pappret lägre lön kan kompenseras med en förmånlig pensionsförsäkring. Det är därför lönerna är högre för offentliga tandläkare i SCB:s statistik, kommenterar Ulrika Rebhan.

– Vår statistik visar inte lägre löner i privat sektor. Hur SCB räknar fram sin lönestatistik vet jag inte. Kanske de räknar grundlöner utan eventuell prestationsersättning? Allaloner.se vet jag inget om, eller hur de tar fram sin statistik, säger Ulrika Rebhan, tandläkare och ombudsman på Tjänstetandläkarna.

– Vår medlemskår består av ca 65 procent de anställda tandläkarna. Vår statistik grundar sig på dem och utifrån det har vi omfattande statistik. Och löneutvecklingen är inte 0,4% hos oss. Så det tyder väl på att det lönar sig att vara med i facket i så fall.

Det finns fler statistiska fällor. Om många unga tandläkare går ut i arbetslivet under ett år, samtidigt som många äldre pensioneras, så sänks den genomsnittliga lönen, statistiskt sett. Lönerna varierar mellan olika regioner. Region Skåne har lägst löner både för tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Det beror – enligt somliga – på att Skåne har tandläkarhögskola och överskott av tandläkare.

Det finns olika lönepolitik lokalt. Vissa kommuner satsar mer på vissa yrken.Där det är brist på personal tenderar lönerna att vara högre. Många kommuner i glesbygden betalar ut högre löner för att locka personal. Likaså, stiger lönerna där det finns konkurrens om anställda. Så är fallet för tandsköterskor i storstäderna.

 

Lönekoll 2025

Statistiska Centralbyrån. 2024 års löner finns i en särskild databas.

Tandläkare

SCB rikssnitt: 54 100 kronor
SCB offentlig: 55 800 kr
SCB privat: 53 100 kr

Löneutveckling det senaste året: 0,4 procent.

Specialisttandläkare

SCB: ingen uppgift

Enligt sajten allaloner.se ligger snittet på 76 482 kr. Enligt andra uppskattningar betydligt högre. TLV – med stöd av Konjunkturinstitutets prognoser för 2025 och 2026 uppskattar snittlönen till 87 981 kr år 2026.

Tandtekniker

SCB rikssnitt: 38 900 kr
SCB offentligt: 40 900 kr
SCB privat: 37 300 kr

Löneutveckling det senaste året: 3.2 procent.

Tandhygienist

SCB rikssnitt: 40 700 kr
SCB offentligt: 37 500 kr
SCB privat: 42 500 kr

Löneutveckling de senaste året: 6.2 procent

Tandsköterska

SCB rikssnitt :33 200 kr
SCB offentligt: 30 800 kr
SCB privat: 34 500 kr

Löneutveckling det senaste året: 7,4 procent

Källa löneutveckling: allaloner.se

Så blir lönerna 2026:

Allmäntandläkare 58 566 kr.
Specialisttandläkare 87 981 kr
Tandhygienist: 42 443 kr
Tandsköterska: 33 506 kr.

Uppgifterna kommer från TLV:s prognos som publicerades i PM om Tandvårdsenkät 2025. Löner är ett nyckeltal när TLV fastslår tandvårdens referenspriser. Inför 2026 har TLV utgått från 2024 års löner. Nivåerna har justerats med Konjunkturinstitutets prognoser för 2025 och 2026.