Svensk tandteknik i fritt fall – 93 laboratorier försvunna på två år

På bara två år har antalet tandtekniska laboratorier i Sverige minskat från 416 till 323. Det är en utveckling som pekar på en bransch i kris, där småföretagare pressas alltmer av marknadens och myndigheternas krav. Denna dramatiska minskning är inte bara siffror på ett papper – det är arbetsplatser, livsverk och hantverk som går förlorade.

Tandteknik är ett yrke som kräver precision och expertis. Många av de tandtekniker som driver sina egna laboratorier har byggt upp sin kompetens under årtionden, och deras produkter är resultatet av både erfarenhet och ett engagemang för att leverera högkvalitativa lösningar till tandvården. Men trots detta har trycket på branschen ökat avsevärt, med lägre marginaler och en konstant kamp mot billigare alternativ. Större laboratorier, som ofta kan erbjuda lägre priser genom stordriftsfördelar eller outsourcing till länder med lägre produktionskostnader, tränger ut de små, ofta familjedrivna verksamheterna.

Den tekniska utvecklingen har också skapat nya utmaningar. Digitalisering och nya maskiner, som 3D-skrivare och CADCAM-system, kräver stora investeringar. För mindre laboratorier är detta ofta en orimlig kostnad att bära utan att göra avkall på andra delar av verksamheten. Dessutom har branschen tvingats anpassa sig till en allt mer reglerad marknad, där kvalitetskraven är högre än någonsin samtidigt som prispressen från upphandlingar blir allt mer påtaglig. Resultatet? Fler och fler tvingas stänga sina dörrar.

Vi ser här en bransch som håller på att bli alltmer centraliserad, där de stora aktörerna dominerar och småföretagarna har svårt att överleva. På bara två år har 93 laboratorier försvunnit – och med dem en betydande del av den mångfald och kompetens som en gång fanns inom svensk tandteknik. Frågan vi måste ställa oss är: Hur många fler förlorade hantverkare och företag krävs innan vi ser en förändring?

Mvh Nella