Tandvård i norr: från Karesuando till Svalbard
Svenskar och norrmän bor i Norden, och vi är stolta över att kallas nordbor. I verkligheten bor de flesta av oss i de södra delarna av våra länder, men tandvården är lika viktig överallt. Dental24 har pejlat Sveriges – och kanske världens – mest nordliga tandläkarmottagningar.
Karesuando räknas som Sveriges nordligaste kyrkby, med Sverige nordligaste skola och Sveriges nordligaste Folktandvård. Här slutar E45:an. På andra sidan Muonioälven ligger det finska systersamhället Karesuvanto. Avståndet till Malmö, Göteborg och Stockholm är åt andra hållet ungefär som till i tur och ordning Barcelona, Belgrad och Budapest.
Folktandvården i Karesuando huserar tillsammans med sjukvården.
Karesuando är ett annex, förklarar den nytillträdda klinikchefen. Huvudkliniken ligger i Vittangi. Två tandsköterskor bor i Karesuando. De arbetar i Karesuando men växlar mellan tjänstgöring i Vittangi och Gällivare. Från Karesuando till Vittangi är det tio mil, till Pajala drygt 20.
Foto: Folktandvården Karesuando
”Vi delar två timmar här, två timmar där. Alla är över allt. Utan personalen rullar inte det här”.
Tandläkare utifrån
När Dental24 kontaktar Karesuando-kliniken, har de haft tandläkare under två veckor under hela 2025. En tandläkare kom upp från Tyskland tjänstgjorde några dagar i slutet av augusti. Han fortsatte med två veckor i Gällivare, en vecka i Pajala och skulle fortsätta med en vecka i Karesuando.
”Vi får ju kalla vissa patientgrupper. Det fanns inte så mycket att hitta på den korta tiden. Han åkte hem efter tre dagar.”
Tidigare i år kom en tandläkare upp från Luleå – 40 mils avstånd – och tog hand om barnen under några intensiva dagar. Hur det blir resten av året var inte klart, då Dental24 ringde.
”Kanske blir det ingen tandläkare alls. I Vittangi har vi haft tandläkare sex dagar i år.”
Klinikchefen prisar personal som verkligen ställer upp och är flexibel inför de utmaningar som arbetet i Karesuando ställer. Det är toppen att arbeta i Norrbotten och vi ser gärna att fler söker hit, avslutar hon.
Longyearbyen på Svalbard. Norges– och kanske världens – mest nordliga tandläkarmottagning
Foto: UNN
Även i andra delar av Norden ser verkligheten delvis annorlunda ut i de norra delarna än i de södra, här handlar vardagen om långa vintrar, isolering och helt andra förutsättningar för tandvården. Den lilla ögruppen Svalbard ligger ungefär mitt mellan Norge och Nordpolen. 60 procent av ögruppen täcks av glaciärer. Den som vill bo och leva här, får vänja sig vid minusgrader dygnet runt, oktober till maj. Under 60 dagar på vintern går solen aldrig upp. Midnattssolen börjar redan i maj och håller i sig augusti ut.
Solveig Anna Thorvaldsdottir arbetar som tandläkare på Svalbard och uppskattar den storslagna naturen.
Men tandvården utförs på samma sätt här, som i övriga Norge försäkrar tandläkare Solveig Anna Thorvaldsdottir. Hon är ensam tandläkare på Svalbards norska del. Hon kommer ursprungligen från Island och har tidigare arbetat i Tromsø.
– Det är en vanlig tandklinik. Jag gör allt detsamma som jag gjort på andra tandkliniker. Men jag gör inget som kan innebära risk. Och om man kan förvänta sig komplikationer remitterar jag till fastlandet.
Det är ingen brist på jobb. Det finns både studenter, lokalbor, turister och gästarbetare. Så det är egentligen ganska mycket av allt. Det finns inga lediga tider heller.
– Det är alltid fulltecknat. Och en del övertid.
Snöskoter, sjömän och gästarbetare
Hur skiljer sig tandvården? Man tänker sig att det är mycket akut och kanske trauma?
– Ja, det är mycket akut. Inte så mycket trauma egentligen, men lite. Man kunde förvänta sig mer trauma kopplat till snöskoter, trodde jag i början. Men det är inte så mycket. Som tur är. Det är mycket infektioner. Infektioner, svullnader, abscesser. Infektioner som gått för långt därför att man har väntat för länge.
– Många som är ute på sjön i flera veckor i sträck. Jag har sett väldigt mycket av det, men ofta är det veckopendlarna som kommer in för att få hjälp. Servicefolk på båtarna är också ofta här.
På Svalbard försvinner solen i oktober och återkommer i februari. Men tandtrollen härjar hela året.
Svalbard är en ekonomisk frizon. Man behöver inget visum för att komma hit och jobba. Hälften av invånarna är norrmän, resten är utlänningar. Över 50 nationaliteter bor och verkar där. Många är från Thailand och Filippinerna. Det finns runt 400 barn som går på regelbundna kontroller.
Du måste kunna lite fler språk, gissar jag?
– Nej, vi försöker klara oss på engelska. Men det betyder att det också blir ganska mycket annorlunda samarbete än det vi är vana vid i de nordiska länderna.
– De jobbar ju lite annorlunda i Asien eller i Ryssland än vi gör i Norge eller Sverige, till exempel.
Vintrar med permanent mörker
Är det någon efterfrågan på kosmetisk tandvård?
– Ja, ja, ja. Det finns lite kosmetisk tandvård här. Det vill folk ha, ja.Precis som på fastlandet. Folk vill ha vita tänder.
Har det varit någon sorts kris någon gång? Snöstorm så att du inte kommit till jobbet och sådant?
– Nej, nu bor jag så nära jobbet. Det är bara runt 600 meter att gå. Det är inte så farligt. Men vi har haft strömavbrott tidigare på grund av oväder. Det var länge sedan också. Om det är väldigt dåligt väder, ställer vi in. Men det händer inte ofta.
Tandvårdskliniken är belägen i sjukhuset. Om det skulle uppstå en akut kris av typen naturkatastrof, då blir Solveig en del av sjukvårdsberedskapen.
– Då går jag ner och hjälper till med första hjälpen, organisering och akuthantering på ett annat sätt. För vi är så få, så jag är en del av krisberedskapen. Det är ju ett äventyr att vara här. Men jobbet är detsamma.
– Men vi ser kanske lite större infektioner än vi ser på fastlandet, för folk har kanske väntat längre med att få det undersökt. Många har väldigt långt till vård.
Solveig personligen gillar vintrar och friluftsliv i kyliga, arktiska miljöer. Dras alltid lite norrut, erkänner hon. Och hon har sett en isbjörn. Inte från tandkliniken, men ute på tur. När Dental24 ringer Solveig är det becksvart ute klockan 13.00 på dagen. Solveig tycker inte det är påfrestande.
– Men att se solen igen i februari – det är alltid väldigt magiskt. Det är en väldigt god känsla.
Sentrum, Longyearbyen. Foto: Felicia Øystå, Longyearbyen lokalstyre