Tandvården svarar: Så använder vi AI redan idag

Artificiell intelligens har klivit in i tandvårdens vardag. Från röntgendiagnostik och terapiplanering till textbearbetning och chatbotar med medicinsk kunskap förändrar tekniken arbetsflöden, beslut och patientkommunikation. Flera aktörer använder redan AI i både klinik och verksamhetsutveckling. Men vad används och hur långt har det kommit?

Andreas Klette, tandläkare och ansvarig för teknologi- och verksamhetsutveckling vid OC Tannklinikker.

Som tandläkare och IT-tekniker såg Klette tidigt möjligheterna, men också utmaningarna med AI i tandvården.

– Det som präglar min vardag allra mest, det är intraorala scanners. Hur de arbetar i realtid, hur snabbare och mer effektiva de har blivit på att skilja tung, kind, tand, tandväggen, fingrar, färgreflexer i scanningen och filtrera bort det som inte skall vara där. Där har det skett en märkbar utveckling de senaste fem åren.

– Och hur enkelt det är att lägga scans på varandra, och följa och monitorera, exemplevis attritionsskador och andra ändringar över tid. Sedan har du röntgenanalys, samt vid kirurgi vid implantatplanering. Där använder vi det mest.

Privat – men även i yrkesmässigt – använder Andreas ofta språkmodeller som ChatGTP.

– Du får en mycket smartare informationsinhämtning och filtrering. Det är väl egentligen det bästa med dem. Att du slipper allt ónödigt. Att det blir bättre sökningar.

Andreas visste att AI skulle slå för tio år sedan.

– Vi har ju haft bra forskning på röntgendiagnostik länge. Vi har fått väldigt fina resultat. Vi har haft tid att arbeta med det. Det är mycket prat idag om vad AI kommer att kunna göra i framtiden. Men tar tid att utveckla det. Och det är på gott och ont.

– Att utvecklingen tar tid kan vara frustrerande, men det ger oss inom professionen det nödvändiga utrymmet för reflektion. Det handlar inte bara om att ”ta teknologi i bruk”, utan om att göra det med ansvar och förankring.

En intressant frågeställning för tandläkare är vem som äger patientens data, vid exempelvis en scanning.

– När AI-lösningar bygger insikter på kliniska data, förändras också perspektivet på ägarskap. Det förflyttar perspektivet från den traditionella uppfattningen att kliniken förvaltar patientdata på patientens vägnar. Men de som tillverkat AI- tillämpningar vill äga informationen för att träna sina modeller.

Kenth Hanssen, VD Internetodontologi och medgrundare till Tandakademin

Hanssens företag Internetodontologi arbetar med att förse medicinsk och odontologisk specialistkunskap till professionen. De användder AI dagligen.

– Hela vårt bolag använder väldigt mycket AI. Själv är jag helt ”hooked”. Det är affärsrelaterat; alltifrån att ta snabbt ta fram avtal, till att korrigera texter till att arbeta i Excell, och ta fram en formel för att koppla ihop olika sidor och sortera…den kan ju allt…

Internetodontologis eget AI-verktyg Ugglan är ett slags ChatGTP för tandvård. Källorna består av internetmedicins alla faktablad, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, och läkemedelshandboken för odontologi.

– Du kan praktisk prata och resonera med chat-boten. Du kan ställa frågor om olika fynd i munhålan, olika behandlingar och potentiella diagnoser.

Ugglan hämtar inte information utanför det man lagt in. Inga hallucinationer, bara relevanta svar, med källhänvisning, försäkrar Hanssen. Det är ett stort framåt.

– Tanken från början var att förbättra sökningen bland våra faktablad. Men de här AI-språkmodellerna är mycket fascinerande i hur de kan ge svar.

– Det är många som resonerar med våra chatbotar. De ställer frågor som ”hur gör jag en tvåstegsexkavering ?” Då förklarar Ugglan precis hur du gör i en sammanfattande text. Också får du källorna med hänvisning under. Då ser du vem som är författare och vem som är granskare.

Själva stommen i informationen – experternas artiklar – sätts samman på traditionellt sätt.

– Det är väldigt namnkunniga författare och granskare och det är en stor heder i att ha skrivit det själv. Där får läkarna, tandläkarna, professorerna och docenterna skriva för hand. Där är vi noga med att inte gå in och pilla. Inget är AI-genererat, utan det kommer från de duktiga skribenterna.

– På Internetodontologi håller vi just nu på att översätta våra faktablad till engelska, något som efterfrågats av många användare. Med hjälp av AI kan vi snabbt och effektivt översätta våra texter, samtidigt som vi säkerställer hög kvalitet genom att låta originalförfattaren granska och godkänna materialet innan publicering. Det sparar både tid och resurser – utan att kompromissa med innehållets vetenskapliga kvalitet.

Patrik Zachrisson – International Digital Dental Academy, IDDA

Tandläkare Patrik Zachrisson är utbildad i Sverige, men verksam i England. Han driver två kliniker i England. Inriktningen är allmäntandvård med slagsida åt estetik. Har en master i implantologi. Han är medgrundare till IDDA och föreläser om AI och digitala behandlingar.

– Redan idag använder vi AI på många sätt. För journalsystem, för att få effektivare arbetsflöden och för att optimera behandlingstider.Men också inom CAD-design.

– När man planerar en större behandling, eller när man gör en krona idag, så använder man redan AI-teknologi för att designa kronorna, till exempel med Exocad och Cerek och liknande system.

En av Zachrissons personliga favoriter bland AI-tillämpningar är mjukvaran Exoplan för terapiplanering.

– För implantatkirurgi använder vi det för att identifiera sinus och nervpositioner och sedan så utveckla det för en terapiplan. AI inom befintlig teknologi hjälper att identifiera rätt sorts implantat för rätt sorts ben och rätt sorts läge. Sedan kan man lättare designa en kirurgiguide baserat på det.

– Ett bra exempel på AI i tandvården är intraorala skanners där en bättre och snabbare scan kan skapas med hjälp av AI. Finns också många bra applikationer för att visa olika terapiförslag, exempelvis hur det kan se ut om man har en aligner-behandling. Ett annat exempel är mjukvaran Pearl AI som hjälper oss att tolka röntgenbilder och gör det lätt att visa patienter olika problem och hur djupa exemempelvis kariesangrepp är.

Forskning, tearpiplanering, kirurgi och utbildning är andra områden som utvecklas snabbt de närmaste åren, spår Zachrisson. När Zachrisson själv föreläser inom ramen för IDDA, är det många som är nyfikna på AI-tillämpningar

– Många undrar vad man kan göra utöver ChatGTP, inte minst vad gäller grafisk design och bildtolkning. Det finns många smarta tillämpningar.

– Vi kommer inte kunna undvika AI på gott och ont. Troligen kommer det i alla fall i vår närmaste framtid kunna se många fördelar med effektivare arbetsfälten, bättre mediciner, snabbare forskning och lättare att visa terapi alternativ. Oron är om det leder till att folk blir ersatta av robotar och mjukvara. Vår bransch är rätt så säker eftersom vi har nära relation till patienter, men till exempel receptionister, kontorsjobb, reklam, mycket labbarbete och planerare kan börja ersättas, redan idag.

– Redan 2017 såg vi helt robotiserad implantatbehandling på patient. Vi kan tänka oss att en krona kan framställas helt innan en preparation och sen kan en perfekt prepp göras med en robot så man kan cementera kronan direkt.

Michael Braian, specialisttandläkare och föreläsare.

Alla som läst Braians krönikor här på Dental24, känner till hans grundmurade intresse för teknik och AI.

– Det är nästan lättare att berätta om områden jag inte använder AI till.

Många har ännu inte upptäckt potensen och kapaciteten hos AI-redskapen. En sak som inte många upptäckt är att vanliga AI-modeller har en talfunktion.

– Man kan prata med dem. Då är det väldigt rogivande att under en bilresa, föra en diskussion med AI. Det vara om ett ämne man är intresserad av. Eller en brainstorming om något. Jag brukar fråga om affärsidéer jag har. Man kan ha en konversation. Hela den bilresan blir ju roligare än att lyssna på P1.

AI-redskapen är utmärkta läromästare, fortsätter Braian. AI tipsar om ting, såsom hur man ersätter mjölk i en maträtt som man håller på att laga. Men man kan också lära sig saker på universitetsnivå.

– Jag har alltid velat lära mig elektronik. Jag är duktig på att CAD:a och 3D-printrar och sådant, men jag vet inget om elektronik.

Informationen finns kanske tillgänglig på nätet.  Men det är inte bara att googla eller gå med ett forum – man behöver en läromästare och en läroplan. Man behöver en mentor som vid tillfälle kan förklara på en mer ödmjuk nivå. Några månader tillbaka har Braian använt ChatGTP O3. Den inte bara konverserar, den kan tolka bilder.

– Jag kanske skriver ”Jag skall löda fast den här kabeln till wifi-kopplingen på det här kretskortet”. Jag laddar upp en bild. Jag frågar ”Hur gör jag?” AI svarar. Jag gör det. Sedan när man är klar, tar jag en ny bild och laddar upp. AI svarar: ”Det är fel, den vita sladden skall kopplas till den mellersta lödpunkten” Det är verkligen skithäftigt.

Braian tipsar också om att använda AI i sociala sammanhang. Tillvaron är full av tabubelagda ämnen och diskussioner. Det är inte alltid man är säker över vad man bör säga eller hur. På vilket bästa sätt förklarar man som förälder ämnen som skolmassakern i Skövde för sina minderåriga barn?

– Vad jag fick bra tips på hur jag skulle förmedla det! Det är inte många som tänker på det!

När det gäller tandvård har Braian varit försiktigt. Reglerna kring GDPR och MDR försvårar AI-tillämpningar som involverar patientdata. Tillsammans med kollegor har han byggt en AI-tillämpning för Försäkringskassans ersättningssystem och åtgärdskoder. Den skall kunna svara på vilka åtgärder kan användas, hur man skall tänka, och vilka åtgärder som kan kombineras.

– Vi på SweCad ville ha en sådan för oss själva. Den fungerar sisådär, får jag säga.  Vi har själva tränat den. Men vår modell behöver mer träning innan vi kan lita på den. Den hittar på lite för mycket.