Vital svensk tandteknik under Tiotandvården: Försiktig optimism

När reformen presenterades var många tandtekniker mycket kritiska. Efter nyår träder den i kraft. Vad tror Sveriges tandtekniker om den nya verkligheten. Är det sista spiken i kistan, ett stålbad eller rent utav en möjlighet? Dental24 har pratat med två personer i tandteknikbranschen som är försiktigt optimistiska.

Magnus Martinsson är VD för Forstec Dental AB, ett produktionscentra som även bedriver depåverksamhet i Malmö, Deje och Stockholm. Martinsson är bekymrad över konkurrens från låglöneländer. Tidigare en motståndare till skyddstullar, ser Martinsson idag behovet av dem.

– Det finns ju länder som stöder sin export. Det blir en oschysst konkurrens. Det går inte att konkurrera emot. Det är som att en motståndare är dopad. Det är svårt att hantera.

– Jag har aldrig tänkt så mycket på tullar förut. Jag börjar mer och mer svänga till att vissa tullar behövs, absolut. För att skydda Europa. Vi har högre arbetskraftskostnader och vi har motparter som får stöd av sin stat. Det handlar inte om tandteknik, det är generellt. Problemet är större än tandteknik. Det är ett problem för hela industrin i Europa.

Tiotandvården kommer att skaka om branschen. Det blir förmodligen mer att göra. Det blir förmodligen också krav på lägre priser. Svenska tandläkare kommer även i framtiden att anlita svenska tandtekniker.

– Tiotandvården kommer helt klart att öka volymerna. Frågan är vem som kommer att producera volymerna. Om man sätter sig in i tandläkarnas situation, så kommer det att vara jättelätt att sälja in behandlingar till patienterna.

– Jag tror det kommer att bli en prispress på labben från tandläkarna. Det är inte alla som har höga kostnader. Vissa tandläkare i storstäderna har ju högst kostnader. Det lite bakvänt att glesbygden skall få extra betalt. Men det är ju dom som har lägst kostnader. Den tanken förstår jag inte riktigt.

– Referenspriset för kliniker i storstäder kommer att bli en utmaning. Och då kommer de ju att söka billigare lösningar.

– Men jag tror att majoriteten av svenska tandläkare vill skicka beställningar till ett svenskt labb där de har kontroll och kontakt.

Det kommer att finnas in house-lab på kliniker och teknikintresserade tandläkare som vill kunna producera själva. Men detta kommer bara att bli lönsamt upp till en viss nivå, tror Martinsson.

– Vissa kliniker kommer att tycka ett det är en bra lösning. Det är ju bara en viss del av protetiken. Det kan vara svårt att producera allt. De kommer ju ändå att få lägga ut en viss del av protetiken.

– Det behövs några fräsmaskiner och printmaskiner, för att kunna vara effektiv, för att kunna konkurrera med leveranstiden och för att kunna ha en tillräckligt låg produktionskostnad.

Tandteknikerna kommer att behöva ta fram alternativ med lägre kostnader. Printade tänder för permanent bruk kan få ett uppsving, såvida det nu godkänns som åtgärd inom nya reformen.

– Det finns ett antal varianter där fabrikanterna lovar att de skall fungera för permanent bruk. Jag tänker mig att det blir en tiotandvårdslösning, för att möta behovet från klinikerna att få billigare protetik. Det finns ju en risk att klinikerna printar dem själv.

Generellt sett är priserna på tandteknik i Sverige för låga. Kostnadsläget på ett svenskt tandtekniskt lab 2025 är mycket högre än för tio år sedan. Priserna är de samma, eller lägre än för tio år sedan.

– Det är faktiskt importen som bidragit till det. Och där kan jag tycka att när det är en sådan drastisk prisskillnad – vad det nu beror på – att man bör ha vissa tullar.

– Man kan ju inte låta en inhemsk industri gå under, för att ett annat land kan tillverka billigare. Det landet kommer snart att komma i kapp i prisläge, och då har vi samma priser, men då finns ingen egen industri kvar.

Över lag håller de svenska tandtekniska labben hög kvalitet. De har hög teknisk nivå och använder godkända och säkra material.

– Jag tror inte att blir så illa som många tror. Jag tror att volymerna kommer att öka. Vissa produkter kommer vi att få sämre betalt för. Lönsamheten kommer att gå ned något, kanske. Men det totala bidraget kommer nog att gå upp då man producerar så mycket. Så jag tror inte att det kommer att bli en katastrof.

Sveriges tandläkare som anlitar svenska lab får en mycket enklare dialog. På svenska dessutom. De får snabbare leverans och kan mycket enklare korrigera misstag.

– När det är individanpassad protetik så behöver man ibland ha en dialog. De som importerar från utlandet har ju säkert löst det på olika sätt. Men det är en större utmaning i alla fall.

 

Anders Linderoth, VD för Tandtekniska Laboratoriet i Ystad, är tredje generationen tandtekniker. Han ser positivt på framtidsutsikterna och tycker att vi lever i en tid med spännande utveckling.

– Tandteknikeryrket är inte på väg bort. Det har jag svårt att se. Sedan det började komma 3D-printning och fräsning, så har man ju fått anställa ännu mer folk. Men att det har förändrats, det är ju uppenbart.

Tiotandvården är inte någon bra idé. Den bygger på prisreglering, som hämmar fria marknadskrafter.

– Det är ju så med politiska beslut. Man kan tycka vad man vill. Sedan skall man bara förhålla sig till dem. Jag har valt att se positivt på reformen. Det kommer att bli väldigt mycket gjort, det är min gissning.

– Jag är ju för fri prissättning. Jag tror ju att när fria marknadskrafter råder, så fungerar marknaden ändå. I min värld skulle det inte behövas någon subvention alls. Det hade löst sig ändå på något vis.

För 15 år sedan – 2010 – tog företaget 1500 kr för en tandstödd krona. Idag tar man 1300. Kostnadseffektiviseringarna som TL och andra företag gjort under många år träder in i sin fulla kraft just nu, påpekar Linderoth.

– Jag är glad att vi hängt med i den nya tekniken. Det hade varit mycket hemskare om det hade kommit en sådan här grej och all produktion var analog. Hur kan man sänka priset på 15 år? När lönerna går upp, när hyrorna går upp, när allt blir dyrare? Det är ju tack vare den nya tekniken

TLV har lyckats ta fram relativt rättvisa nya referenspriser. Åtminstone för de tandtekniska åtgärderna. Det är bra man synliggjort vad tandtekniker kostar, anser Lindroth. Att det slår olika är naturligtvis en tråkig konsekvens.

– Du har en mottagning i en storstad, med höga hyror och löner. Jämför den med en mottagning i en småstad! Att ge dem samma prislista är naturligtvis inte rätt. Det är min uppfattning. Sedan har jag inget svar på hur det skulle göras annorlunda.

Tekniken kommer alltid att utvecklas. AI kommer kanske att korta in designtider. Det kanske kommer en intraoral scanner som kunde se igenom mjukvävnad. Nya material kommer att dyka upp.

– Jag är intresserad av material. Nya kommer, men många är inte kliniskt prövade. Det går väldigt fort idag. Vi skall inte glömma av det vi lärt oss om evidensbaserad tandvård på våra universitet.

Det finns många profetior om hur tandtekniken skall organiseras i framtiden. Kommer tekniken bli så avancerad och enkel att tandläkarna själva gör sina saker? Kommer man att gå över till kliniknära tandtekniker?

– Det finns fortfarande en stor löneskillnad mellan tandtekniker och tandläkare. Det faller på sin orimlighet att tandläkare skall göra det vi gör. Så lätt är det inte. Det har ju alltid varit mer lönsamt att sända arbetet till labbet.

– Det finns alltid de tandläkare som tycker det är roligt. Men rent ekonomiskt är det bättre att behandla ännu en patient i stället.

Kliniknära tekniker – in house lab – har funnits tidigare. Det kommer inte att ersätta de större labben, tror Linderoth.

– Den tanken är inte dum alls. När man jobbar så nära teamet och kan se patienten live. Jag tror också att det aldrig kommer att bli lika lönsamt eller produktivt som att anlita ett lab, som har en produktion som kan fräsa ut 100 led. En liten fräs på en klinik kanske bara fräser tio led. Labb på en klinik tenderar att bli lite dyra. Jag tror absolut att det blir väldigt bra vård, men inte det mest lönsamma. Du måste ha tryck på labbet.

Tandtekniker som inte följt med i den nya tekniken får det litet tufft.

– När det blir digitalt så sjunker det ofta i pris. Och det blir helt omöjligt att komma med något analogt. De få som inte ställt om, de är väl 60+ och känner väl liksom att det är egalt.

Det är också viktigt att behålla kunskapen i Sverige. Ny teknik är effektiv och lättanvänd. Resultatet blir ännu bättre när rutinerade tandtekniker, med bakgrund i den analoga eran – använder den.

– Bara för att du är duktig på det digitala, så behöver det inte betyda att du är jätteduktig på anatomi och bettrörelser. Vi kombinerar både gammal och ung hos oss, om man säger så. Det är en fantastisk mångfald som ger ett bra resultat.

– Vi har en del äldre analogt skolade tandtekniker som ställt om till digitalt. Det har blivit en succé. När du har 30 års erfarenhet och kan omvandla det till det som görs på skärm… då uppstår ljuv musik.