Forskning om peri-implantit sätter nytt ljus på användningen av antibiotika

Periimplantit

Caroline Riben Grundström forskar kring användningen av antibiotika i samband med kirurgisk behandling av peri-implantit, d.v.s. inflammation kring tandimplantat. Resultatet kan komma att påverka förskrivningen av antibiotika inom tandvården i framtiden. Just nu söker Caroline fler studiepatienter för att kunna slutföra sin forskning.

Caroline Riben Grundström

Caroline är övertandläkare i parodontologi d.v.s. tandlossning samt ämnesföreträdare vid Folktandvården Specialisttandvården Kaniken. Sedan 2018 är hon registrerad som doktorand på halvtid vid Karolinska Institutet.

– Efter en tid på Tandvårdshögskolan i Malmö sökte jag till ST-utbildningen på Odontologiska Institutionen i Jönköping, där jag hade en experimentell och innovativ handledare som inspirerade till lärande och nyfikenhet. Han uppmuntrade till forskning under utbildningen och det ledde till att jag publicerade en forskningsartikel efter ST-utbildningens slut, berättar Caroline.

År 2013 sökte hon sig till Kaniken i Uppsala och arbetade parallellt på Specialisttandvården Skanstull och sedermera Eastmaninstitutet i Stockholm.
– Det är nyttigt att arbeta på flera kliniker under ett yrkesliv. Specialisttandvården på Kaniken har en lugn atmosfär och bred kompetens men också stor potential att ytterligare utvecklas, menar Caroline.

Caroline påbörjade sitt forskningsprojekt för snart sex år sedan. En klinisk läkemedelsprövning, godkänd av Läkemedelsverket och noggrant granskad av en monitorerare från Karolinska Trial Alliance.

Avhandlingen består av tre delarbeten. I delarbete ett och två är syftet att undersöka effekten av kirurgisk behandling på peri-implantit med eller utan systemiskt antibiotikatillägg över tid. En andel av patienterna lämnar saliv-och avföringsprov i syfte att undersöka hur antibiotikan påverkar bakterieflorans sammansättning och resistensutveckling över olika tidsperioder.

– I medicinska studier kan man se att mikrofloran inte alltid återgår till den ursprungliga efter en antibiotikakur men vad det har för konsekvenser i framtiden vet vi inte säkert, berättar Caroline. De grupper av antibiotika som undersöks i studien är amoxicillin, metronidazol och fenoxymetylpenicillin. Ett tredje delarbete ska undersöka förekomsten av peri-implantit kring implantat som installerats i benuppbyggda käkar.

Det finns många riskfaktorer för att utveckla peri-implantit. Tidigare tandlossning, långvarig tobakskonsumtion, sjukdomar och mediciner som påverkar immunförsvar och sårläkning negativt. Även plack, kvalitet och kvantitet på bentillgången samt operationstillfället är några faktorer som behöver beaktas vid implantatplanering. Vidtas åtgärder tidigt för att minska dessa riskfaktorer kan detta påverka implantatens prognos. När implantatet väl är på plats är det viktigt att den protetiska konstruktionen har korrekt utformning och att patienten klarar av att hålla rent i munnen.

-Glipor mellan implantat och implantatkrona, trånga mellanrum och ogynnsam belastning bäddar för en tråkig framtid för implantatet, oavsett om förhållandena före implantatinstallationen var gynnsamma, säger Caroline.

Peri-implantit är svårbehandlat, bara hälften av behandlingarna lyckas. Studier visar dock att kirurgisk behandling bromsar sjukdomsförloppet jämfört med icke-kirurgisk behandling och regelbunden stödbehandling förhindrar återfall efter kirurgi.
– Man behöver kontrollera implantatet regelbundet med röntgen för att upptäcka eventuell bennedbrytning och hur den förändras över tid. Slemhinnan runt implantaten utvärderas genom att palpera nedifrån och upp längs med implantatet för att bedöma förekomst av pus, det vill säga var. Fickdjupsmätning är inte alls lika tillförlitligt men gör man upprepade mätningar över tid är det en bra metod för att utvärdera implantatets fortsatta prognos, förklarar Caroline.
– Enligt min bedömning är förekomst av var vid sondering en mycket starkare markör än blödning vid sondering för att utvärdera sjukdomens svårighetsgrad, säger Caroline.

När patienten efter avslutad specialistbehandling återgår till allmäntandvården rekommenderas att de följer intervallerna hos tandhygienisten samt att patienterna kan komma att behöva prioriteras avseende stödbehandling.

Projektet är komplext men Caroline har duktiga och positiva handledare.
– Det saknas liknande studier att luta sig mot, berättar Caroline. Studien kan komma att visa hur och om vi ska använda antibiotika överhuvudtaget och även vilka förändringar man kan förvänta sig i den egna mikrofloran vid användning av de kombinationer som är rekommenderade inom tandvården. Amoxicillin används mycket i Europa, men användningen av fenoxymetylpenicillin (ex. Kåvepenin), som vi använder mer av i Skandinavien, har mindre resistensutveckling.

Sedan 2012 års Nationella riktlinjer inom tandvården har förskrivningarna av antibiotika minskat.
-Jag hoppas att studien kan bidra till att vägleda tandvårdsteamet till en fungerande behandling och att den samtidigt adderar till den vetenskapliga evidensen kring kirurgisk behandling av peri-implantit och utveckling av antibiotikaresistens, säger Caroline.

 

Källa: Folktandvården

 

 

 

Taggar
Periimplantit