Sellman, Forsell och Rehnberg siar om framtiden
Hur ser framtiden ut för professionen och de svenska tandvårdsklinikerna? Dental24 ställde frågan till några av branschens mest erfarna entreprenörer och ledare: Martin Sellman, Marianne Forsell och Per Rehnberg.
Per Rehnberg
Det är helt klart att kedjorna kommer att spela en betydande roll framöver. Teknikutvecklingen och det allt striktare regelverket gör det svårt att vara liten.
– Kedjorna kommer ju att växa så klart. Det vet ju alla, det är inget nytt. Den lilla, lilla kliniken kommer i stort att försvinna.
– Småentreprenörer – kliniker med 10-20 anställda och kanske någon satellitklinik i geografisk närhet kommer att finnas. Men de säljer ju förr eller senare till kedjorna de också. Det finns få privatpersoner som har råd att köpa en sådan klinik.
– Man kan tänka sig personaluppdelning, men det blir ofta väldigt messy. Det är nästan enklare att starta upp en ny klinik från början. Kedjorna behöver hitta nya modeller för medarbetarnöjdhet och gemensam vision. Modellen med enmansföretag under samma tak, som i vissa kedjor, tycks leda till ett sämre arbetsklimat och sämre fokus på den gemensamma affärsmodellen.
– Den modellen är rådande över hela världen, men är svår att genomföra i Sverige av skattetekniska skäl, men vi har varianter som försöker vara ”kreativa” med vårt skattesystem.
Per Rehnberg, leg. tandläkare, tidigare VD för Praktikertjänst Tandvård, koncernchef Colosseum/Smile Norden, styrelseledamot i Distriktstandvården, Boneprox, Dentnet och grundare till LifeTrack.
Mäktiga men instabila kedjor
Många kedjor har osäkra positioner finansiellt. Rehnberg tror att det blir uppköp, ägarbyten och övertaganden, men få rena konkurser. Boom-åren är slut. Kedjorna kommer att betala mindre för kliniker framöver. I takt med att kedjorna växer i volym, får de större makt. Det kommer att påverka arbetsmarknaden.
– Specialisterna t ex behöver ju ha remisser. Om kedjan styr sina remisser, då kan inte en specialist komma och kräva 60 procent av omsättningen som var vanligt förr. Då upphandlar kedjan en annan specialist som vill ha fullt i tidboken. Kedjorna vill ha en effektiv organisation, som matar in operationspatienter, där specialisten bara går in och opererar, och betalas en bra bit under 40 procent av omsättningen, vilket kompenseras med fullt i tidsboken. Ett problem med inhyrda konsulter är dock att det blir svårare att bygga ett homogent varumärke och gemenskapen kan bli lidande, det blir för stort fokus på ekonomin, både konsultens och kedjans.
Tandläkare kommer att byta arbetsplats oftare. För patienter blir det mer sällsynt med ”sin” tandläkare. Folktandvården, slutligen, kommer även fortsättningsvis ha problem med att rekrytera personal, såvida de inte höjer lönerna. Pengar är den i särklass viktigaste faktorn. Per drar en liknelse med klinikköp.
– Jag har mycket sällan sett en affär där inte tandläkarna valde det högsta budet. Och jag har sett många. Men efteråt säger både köpare och säljare att de satte kvalitet främst, och att de hade samma vision och värdegrund.
Martin Sellman är VD och koncernchef för Oral Care.
Martin Sellman
Sellman spår att det blir svårare att driva mindre ett- eller tvårumsmottagningar. Det beror på de allt högre krav som ställs, framför allt inom kvalitet, regelverk och digital utveckling.
– Det behöver inte betyda att alla kliniker skall ingå i en stor gruppering. Men vi ser betydande skalfördelar med större kliniker, oavsett om man ingår i en större grupp eller om man kör självständig
Den omfattande reformen tiotandvården ser ut att bli dyrare än planerat och det får konsekvenser. Det är rimligt att tro på förändringar i ersättningsmodellerna de närmaste åren.
– Vi ser att Tiotandvården har lett till en ökad efterfrågan på vård. Det är förstås positivt att fler människor får vård. Men vi tror att det behövs långsiktiga spelregler i branschen, så att man inte riskerar att hamna i modeller som inte har tillräcklig finansiering för att hålla över flera år.
– Oral Care har funnits sedan 1989 och har sett många reformer och förändringar i branschen komma och gå. Vi är väldigt långsiktiga i alla beslut vi fattar, och vi planerar för att vara i den här branschen många år. Då hade man önskat att ersättningsmodellerna också tar samma långsiktiga perspektiv.
AI kommer att påverka branschen, men tandvårdens stora AI-genombrott saknas än så länge, påpekar Sellman.
– Vi har ännu inte fått det AI-genombrott inom tandvården som driver jättestora effektiviseringar eller förenklar på våra kliniker. Vi har testat AI inom flera områden på våra kliniker, och fortsätter löpande att utvärdera de AI-verktyg som finns på marknaden. Tekniken kan effektivisera mycket, men vi anser att kärnan i god tandvård är patientrelationen.
– Det handlar återigen om det lokala ledarskapets vilja att implementera lösningarna men också att våga testa många olika lösningar. Jag tror inte att vi idag på marknaden har de lösningarna som kommer att bli vinnarna i framtiden. Utan att det kan se annorlunda ut. Delegering och preventiv vård är framtiden. Det är en trend som syns både i Sverige och i andra länder.
– Jag tror absolut att det kommer fortsätta vara en utveckling mot att man arbetar på toppen av sin kompetens – att delegeringen kommer öka.
Jag tror och hoppas att preventivvård kommer bli ännu viktigare. Och att det kommer ske en förskjutning mot att patienten även kommer att uppskatta preventivvård ännu mer.
Fler tjänster och mer valfrihet åt patienter
Sellman tror att tandvården kommer att presentera fler tjänster som kommer att öka patientens valfrihet.
– Jag både tror och hoppas att vi kanske över tid tar ner kunskapsbarriären mellan patienter och tandläkare. Både i takt med att patienterna blir mer informerade. Men också i takt med att tandvården jobbar för att bygga lösningar som gör att patienterna kan skaffa sig information om sin munhälsa – på ett mer digitalt sätt.
Folktandvårdens andel av marknaden kommer att vara ungefär lika stor som idag om tio år, tror Sellman.
– Jag tycker att Folktandvården är väldigt duktiga och är en otroligt viktig del av tandvårdssverige. Och ser att de gör många saker för att bli ännu mer konkurrenskraftiga.
Bristen på kompetent personal fortsätter att vara en utmaning för alla arbetsgivare inom tandvården. Att bibehålla de bästa talangerna är det som i grunden krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård, anser Sellman.
– Vi tror fortsatt mycket på det lokala ledarskapet på våra kliniker. Vi fortsätter att utbilda och investera i våra klinikledare och bara under det senaste året har över hälften av våra ledare gått en skräddarsydd ledarskapsutbildning. Vi ser samma trender och utvecklingar i alla länder. Det blir otroligt viktigt för att behålla de bästa talangerna på klinikerna.
Marianne Forsell, leg. tandläkare, grundare av Oral Care och tidigare cheftandläkare på Dentalum.
Marianne Forsell
De närmaste åren blir osäkra, tror Forsell. Det har varit stora omvälvningar med konsolideringen från mindre kliniker till kedjor. Lägg därtill en omfattande tandvårdsreform och flera tydliga uppstramningar i regelverken.
– Sverige står inför ökade vårdbehov med åldrande befolkning, och det är redan i dag en påtaglig brist på tandläkare och tandhygienister.
Forsell ser en utveckling med mer ökad statlig styrning och mindre professionell autonomi för tandläkare. Det kommer att göra tandläkaryrket mindre attraktivt och förvärra rekryteringsproblemen.
– Trots att vi redan har ett omfattande regelverk, har vi inte lyckats minska sjukdomsbördan avseende karies och parodontit i den utsträckning som hade varit önskvärd. Det är fortfarande våra stora folksjukdomar. Sambandet mellan munhälsa och allmänhälsa blir också allt tydligare.
– Jag tycker att det skall vara en styrning som gagnar människors livskvalitet och tandhälsa, inte en styrning som egentligen skapar problem för att kunna utöva yrket.
Strängare regler som försämrar
Det allt strängare regelverket för etablering kommer att ha en dämpande effekt på mindre, oberoende privata kliniker. Om utvecklingen tillåts fortsätta kommer det i slutändan att påverka allmänhälsan.
– Det blir väldigt illa om vi inte får en tillväxt av nya privattandläkare. Att vi får ett scenario som det var förr, när många tandläkare flydde landet. Yrket måste vara attraktivt och tandläkaren måste få förtroendet att ställa diagnos och arbeta med sin autonomi.
Färre små privatkliniker minskar mångfalden. Patienterna går miste om en grupp tandläkare som är väldigt drivna och dedikerade till sina patienter.
– Där får patienterna ofta en väldigt fin vård som bygger på personkännedom och engagemang, ofta lokalt i området under många år. Det här är viktiga saker.
Vad gäller kedjornas aktiviteter och andra större affärssatsningar tror Forsell på en försiktigare marknad.
– Jag tror att det stagnerar. Jag tror att man väntar och ser hur tillståndsplikten och hanteringen kring det utvecklas. Vi står inför ett riksdagsval. Så jag tror att många vill avvakta och se hur valet går, vad som därefter händer med tandvården och vilka regelverk som kommer att gälla.
Tiotandvården kommer inte att skalas upp till att omfatta alla åldersgrupper, tror Forsell. Processen att få tandvårdens ersättningssystem att likna sjukvårdens kommer att fortsätta, men mycket återstår.
– Man har gjort Tiotandvården så att det skall vara en skalbar reform ned i de yngre åldersgrupperna. Men ytterst blir det en fråga för finansministern. Jag tror inte att reformen genomförs hela vägen ned till 23-åringar. Sverige och omvärlden befinner sig i en situation där statsfinanserna skall räcka till väldigt mycket.
Politikerna har underskattat hur komplex tandvården är. Politiker och myndigheter förstår egentligen inte vad tandläkare sysslar med.
– Jag kan tycka att det är fruktansvärt att man har styckepriser på åtgärder. Om man skulle säga åt en hjärtkirurg att han skall utföra ett visst ingrepp på en viss tid skulle det bli ett ramaskri.
Vad gäller AI-utvecklingen finns det både risker och möjligheter. Tandvårdsföretagen kommer att ta ett samlat grepp kring AI inom en nära framtid.
– Jag tror inte att tandvårdsföretag och tandvårdsorganisationer arbetar konsekvent med AI i dag. Alla sitter med sina egna chattbottar och sina egna agenter.
– Rätt använt kan det bli en stor fördel för svensk tandvård. Det som jag och många andra befarar är att det blir en avhumanisering av tandvården, med receptionsbottar i stället för människor och sådant.
– Jag hoppas att tandläkarkåren och de privata företagen skall få ett lugn så att vi inte hela tiden behöver ägna vår kapacitet åt nya regelverk, nya taxor och nya reformer. Det tar väldigt mycket tid och kraft från det vi egentligen skall ägna oss åt: att ge vård till våra patienter. Det är därför vi har legitimation.
