Tandvården i valet 2026: En kompakt analys från insidan

På söndag går Sverige till val. Många partier har pratat vitt och brett om billigare tandvård. Men detaljerna har varit oklara. Åt vem och vilka? Och i vilken turordning? Samt inte minst: Hur skall det levereras när det råder tandläkarbrist? Dental24 reder ut begreppen med hjälp av en tandläkare som verkligen upplevt tandvårdspolitik från insidan.

Peter Karlsson, du är tandläkare och tidigare odontologisk utredare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV. Du var var med och utarbetade regelverket till reformen som kom att bli känd som Tiotandvården. Vad tycker du om utrymmet som tandvården fått i årets valrörelse?

– Jag ser ju att varenda parti har tandvården på sitt valmanifest. Socialdemokraternas copy-paste på SD kom ju dock lite överraskande.

– Vänstern har väl alltid drivit att de vill ha ett ersättningssystem likt sjukvården. Miljöpartiet verkar ligga någonstans mitt emellan S och V? 

– Centern, Liberalerna, KD och Moderaterna är nog ganska nöjda med det vi har gjort med STE. Men alla dessa vill väl ha en mer behovsstyrd bedömning och inte att det bygger på ålder?

– Att tandvården lyfts är ju nytt, får man ändå säga. Det kom ju med SD:s valfläsk till förra valet. Och det är ju det vallöftet som Tiotandvården bygger på just nu. Detta har ju också lyft frågan för andra partier. för de ser nog att det är ganska viktigt för väljarna.

Såsom den här reformen blev utformad, finns det några stora inkonsekvenser i den?

– Inkonsekvensen nu är ju att det är åldersstyrt, och det är ju inte bra. Det innebär ju att när man börjar närma sig 67 år så kanske man prioriterar ner sin tandvård, för att man vet att man får den väldigt mycket billigare det året man fyller 67. Det är ju en extrem skillnad i kostnad.

– Jag tror väl att ingen utom SD egentligen vill ha den åldersstyrd. Det är nog bara de som vill ha det rakt av för hela den vuxna befolkningen. Alla andra partier vill nog ha den mer behovsstyrd. Så var det i alla fall i debatten inför Tiotandvården.

– Och det är väl det man kan hoppas på efter valet – oavsett vilken sida det blir – att man går på behovslinjen ändå. Att man engagerar både TLV och Socialstyrelsen i att fortsätta bygga en behovsmodell i stället.

Är det orealistiskt kostnadsmässigt att utöka reformen till att gälla alla?

– Ja. Med tanke på att om vi extrapolerar kostnaden som har varit nu för 67 plus och lägger det på hela den vuxna befolkningen så riskerar det nog att komma upp i en mindre försvarsbudget. Det tror jag inte att Sverige har råd med.

Sveriges äldre har köpt tandvård som aldrig förr under 2026. I det avseendet är det väl en lyckad reform?

– Jag tycker att det har varit en lyckad reform. Fler äldre har sökt tandvård och mer sjukdomsbehandling har utförts, vilket då förhoppningsvis betyder att de blir friskare på grund av det, så det är ju väldigt lyckat.

Tror du att Sveriges äldre kommer att belöna SD för detta?

– SD har säkert kvar sin väljarbas. Det är dock inget parti som kommer att ta tillbaka reformen. Det ser vi ju i allas valmanifest. Alla partier vill ju på något sätt ändra reformen eller utöka den. Den finns ju redan för de äldre så de behöver inte rösta SD för den sakens skull. 

Låt oss tänka i scenarier! Om det blir en rödgrön regering med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – vad händer?

– Om det blir en ren vänsterregering så är väl sannolikheten att Tiotandvården fortsätter och att den skalas upp inom perioden på något sätt. Så som Socialdemokraterna faktiskt har lovat. Miljöpartiet ligger ju någonstans mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De kan ju också tänka sig att skala upp Tiotandvården. Vänsterpartiet vill väl ha in det helt i sjukvården. Men det går ju inte i en handvändning. Det kräver ju år av utredning. Det är ett helt annat system.

Om det blir någon slags mittenregering med Socialdemokraterna, Centern och kanske lite stöd från KD – vad skulle hända då?

– Då tror jag att vi ser en fortsatt Tiotandvård med fokus på behov. Att vi börjar utveckla den här munhälsoprofilen, som politikerna kallar det – det som vi kallar riskbedömningssystem. Så att den särskilda tandvårdsersättningen går till dem som faktiskt behöver den i stället för till alla.

Och slutligen, om Tidö överlever: SD, Moderaterna, Liberalerna och KD fortsätter att regera. Fortsätter Tiotandvården att utvecklas?

– Det beror väl på hur starka SD blir i den koalitionen. De har ju lovat att det ska gälla alla. Där tror jag att risken är uppenbar att det skalas upp och börjar gälla alla patienter.

– Men jag vet inte, det kommer ju att kosta jättemycket. Frågan är om de har råd med detta. Jag tror inte heller Moderaterna vill ha en prisreglering på hela marknaden. Inte de andra partierna heller, för den delen. Ingen vill tillbaka till 90-talet. Absolut inte tandvården heller. Där går man ju hand i hand. Men som sagt, om SD blir starkt, eller om de har samma möjlighet att styra en regering som under Tidöavtalet, då är risken stor.

– Jimmie Åkesson har sagt att det är deras största vallöfte. Då känns risken stor att det kommer att hända inom mandatperioden. Men det måste ju finnas ett reformutrymme. Jag vet inte hur och var man ska hitta det.

Om vi beaktar Centern – som ju i dag är lite av jokern i leken politiskt. De profilerar sig som glesbygdens och landsortens parti.

– Centern var väl de som starkast förordade behov före ålder. Det tror jag att de håller fast vid. Så om de ingår någonstans så är de väl en stark kraft för att det ska bli så. Det är bra.

– Avvikelserna finns hos SD och V. Allting i mitten är för en utveckling mot ett riskbedömningssystem, så att det blir behov i stället för ålder som styr. 

Få politiker har pratat om tandvårdens strukturella problem – såsom hur landsbygden kan få fler tandläkare.

– Det är ju ganska överetablerat i storstäderna, det kan vi ju konstatera. Men den reglerade taxan, så som den är utformad nu, är lite självreglerande på det också.

– Man kan ju inte driva en liten klinik med få patienter, höga priser och höga omkostnader i storstäderna med en reglerad taxa, eller delvis reglerad taxa. Innan reformen gick det med höga priser och långa tider på patienterna.

– Sen, ja, det har ju varit tal om att utöka utbildningsplatserna. Men det är ju inget man ser resultat av förrän om sju, åtta år eller så. 

Det verkar vara ett låst läge. Privattandläkarna gillar ju inte att de blir prisreglerade och att det numera är svårt att etablera sig. Tidigare, under 1980-talet, flydde många tandläkare landet.

– Men på den tiden var det ju en väldigt dålig reglering av taxan. Det är ju stor skillnad mot hur det ser ut i dag. Och sen är det ju inte för alla att flytta utomlands heller. Eller att lämna försäkringen, som många antydde innan reformen trädde i kraft. Det är inte många kliniker i Sverige som skulle kunna gå ur försäkringen och ändå få en bra lönsamhet.

– Innan reformen så fick medelkliniken cirka två miljoner per år från Försäkringskassan. Nu är det ju ännu mer efter reformen. Var ska man ta de pengarna ifrån om man går ur försäkringskassan? Man kan ju knappast höja priserna mer. Patienterna är ju trötta på de här prisnivåerna, som kan ligga mer än 60 procent över referenspriset. Och det är väl det politikerna har reagerat på. Det är dyrt med tandvård. Och man vill ge de här vallöftena till folket.

Det vore naturligt att låta Folktandvården få en roll för en bättre tandvård i landsorten. Vilket parti skulle kunna göra en insats för det?

– Jag tror att det måste vara något som samlar alla partierna. Egentligen ser jag bara regionalpolitiska åtgärder som ekonomiskt kan locka tandläkare ut på landsbygden. Men det kan också vara svårt med EU-regelverk och sådana här saker.

– Det finns egentligen bara ett sätt, och det är att återgå till den AT-tjänstgöring som vi hade på 80- och 90-talet. Och det är också ett sätt att få tandläkarna att bli bättre kliniskt innan de får sin legitimation.

– Det finns ingen tandläkarutbildning som släpper ut färdiga tandläkare i dag. Alla kräver handledning. Det spelar ju ingen roll om man ökar antalet utbildningsplatser när de inte levererar färdiga tandläkare.

– Kan vi då kanske tvinga ut dem på landsbygden under ett AT-år eller sprida dem över hela landet åtminstone? Då har vi vunnit mycket. Några av dem kanske fastnar någonstans också. Då är det ju ännu bättre.

– Jag tror att det finns en vilja, i alla fall från stora delar av privattandvården och stora kedjor, för detta. Praktikertjänst har exempelvis egna förslag på hur det skulle kunna gå till. Och jag tror att Folktandvården och privattandvården skulle kunna få till ett system i samråd. Det är nog det enda sättet att få ut folk på landsbygden i närtid. Det är också självklart en politisk fråga.

Du har själv arbetat som privattandläkare samt i statens tjänst, på TLV. Du kan se saker från olika perspektiv. Vad är det den vanliga praktiserande tandläkaren inte förstår med myndigheternas arbete?

– Vanliga tandläkare tycker ju att vi bara gör det svårt för dem. Och myndigheterna tycker väl tvärtom. Men det måste ju till ett regelverk. Och det måste ju vara ett vattentätt regelverk när staten lägger in väldigt mycket pengar i det. Det är ju tyvärr väldigt lätt att fuska med välfärdssystemen. Det är ju därför det här regelverket med tillståndsplikt finns. Det är för att förhindra välfärdsbrott.

– Sen kan man ju tycka att det hade varit bra om man hade fått logistiken på plats innan det började gälla. Att kanske Tandläkarförbundet kunde ge kurser i de här juridiska och ekonomiska kunskapskraven som behövs för att kunna starta eget.

– Det hade ju varit bra om det hade funnits innan regelverket började gälla. Man måste ju inte behöva gå en universitetskurs i juridik och en i ekonomi för att kunna starta privatpraktik. Jag hoppas att detta löser sig snabbt. 

Om man ser det från andra hållet: Vad är det man inte förstår om politiken som man inser på en myndighet?

– De här politiska krafterna kan ju vara väldigt, väldigt starka. Och många politiker gör ju sitt jobb i motvind också. Bara för att någon annan har bestämt någonting som kanske inte ligger i linje med vad deras parti vill eller tycker. Så blir det ju när det inte bara är ett parti som styr.

– Jag har dock varit imponerad av Jakob Forssmed och hur han tacklade Tiotandvården – som hans parti ursprungligen inte egentligen stod bakom. Det var ju SD:s idé som han fick rådda med. 

Varför namnet Tiotandvården? En del säger att procentsatsen tio användes enbart för att skapa ett slagkraftigt namn!

– (Skratt.) Det får du fråga dem i utredningen. När jag själv började i utredningen var namnet redan satt. 10 procent av gällande referenspris på en normalbehandling låg nära den patientkostnad man får om man skulle införa 200-kronan från sjukvården i jämförelse. ”Om vi gör på det här sättet så blir det ungefär samma kostnad som högkostnadsskyddet inom sjukvården.” Så det är väl en slump. Det kunde lika gärna vara 15-tandvården eller 20-tandvården om de siffrorna hade stämt bättre överens. 

Tidigare tandvårdsreformer har börjat generöst men reglerats efter hand. Tror du att samma sak händer med denna reform?

– Ja, historiskt sett så är det ju alltid tandläkarna själva som har förstört de reformer som har genomförts. Den fria prissättningen har ju många bolag själva förstört genom att höja priserna, höja priserna och sen höja priserna ytterligare. För det är ju det som får politikerna att reagera: Tandvården blir alldeles för dyr för gemene man. 

Tidöregeringen – som genomförde Tiotandvården – avskaffade den fria tandvården för unga. Detta är något som V, men även S, har uppmärksammat. Man kan nästan säga att de plockar röster på det!

– Varken Folktandvården eller privattandvården vill ju ha de här tillbaka i den fria tandvården. De flesta är friska och behöver inte mycket tandvård. De flyttar ofta runt och är svåra att få in i stolen. 

– Jag har en pragmatisk lösning på detta. Om man nu efter valet – oavsett vilken sida som vinner – vill utöka Tiotandvården så gör det först med gruppen 20–25 år.

– Eftersom reformen är helt skalbar så är det ju bara data och deras personnummer som avgör vilken rabatt de får hos tandvården. Då har de sitt ATB som betalar undersökningen. Är de friska behöver de inte mer. Det blir gratis. Och har de ett behov av vård så blir det ju betydligt mycket billigare än vad det är i dag. Så det är mitt förslag till politikerna. Då kan de säga att man har utökat reformen, som man har lovat i valet.

Hur går det i valet?

– Ja, det kan jag inte säga. Jag vet vad jag hoppas på, men … Jag hoppas verkligen att det blir bra för tandvården i Sverige.