Tandvården bidrog till att dämpa inflationen – KI:s expert förvånad

Tiotandvården har bidragit till att sänka inflationstakten i Sverige med 0,2 procentenheter. Det visar beräkningar från Statistiska centralbyrån, SCB. Effekten är större än man kanske skulle förvänta sig av en reform som främst riktar sig till äldre patienter, säger Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet.

SCB tar fram konsumentprisindex, KPI. Tandvård ingår i den varukorg av varor och tjänster som SCB använder för att beräkna KPI. KPI påverkas av förändringar i skatter och subventioner. I rapporten för oktober noterade SCB en ovanlig siffra för tandvård. Eftersom tandvårdens subventioner ryms i KPI, syntes nu effekten av den omtalade reformen som trädde i kraft vid nyår, förklarar Erik Glans, nationalekonom och ansvarig för inflationsberäkningar på Konjunkturinstitutet.

– Man ser tydligt hur tandvårdspriserna i KPI har utvecklats. På det har SCB gjort en beräkning. Den visar att inflationstakten är 0,2 procentenheter lägre i år på grund av reformen.

Hur kan tandvård påverka så pass mycket? Tandvården är ju en ganska liten del av ekonomin för de flesta vuxna.

– Ja, vi var också lite förvånade när det första utfallet kom, att det var så stort. Det är ju så att en större grupp äldre får nedsatt pris.

– Det är ju framför allt bland de äldre som tandvårdskostnaderna har varit högre. Om man kollar på fördelningen av konsumtionen i befolkningen så finns de här dyra inköpen just bland de äldre, även om man går till tandläkaren då och då när man är yngre. Det är ju då man har börjat få försämrad tandhälsa.

– SCB försöker ju alltid vikta index efter konsumtionsbeloppen på olika sätt. Det är därför det slår igenom mer än man kanske skulle förvänta sig när man ändrar för de äldre.

Rör det sig om en förväntad konsumtion?

– Nej, den ska i princip vara bakåtblickande. Det är inte helt enkelt, men i princip ska det vara så att man fångar upp en viss substitutionseffekt. Men det är inte heller så att man helt och hållet fångar upp effekten av att det blir en förskjutning i kundgruppen. Det där är faktiskt ganska invecklat, hur SCB hanterar indexberäkningar. Man försöker fånga upp en viss substitution, i viss utsträckning.

Syns det liknande effekter från andra ekonomiska händelser?

– Ja, det har ju hänt väldigt mycket på både skatte- och subventionsområdet i år. Man har ju till exempel sänkningen av priset på periodkort i kollektivtrafiken. Den effekten finns faktiskt inte redovisad på samma sätt, men den uppskattar vi vara nästan lika stor som tandvårdsreformens effekt. Den varade å andra sidan bara under ett halvår.

– Sedan är det ju de här drivmedelsskatteförändringarna som också påverkat ganska mycket. Så det har ju varit ovanligt mycket finanspolitik i år som har sänkt inflationen. Sammantaget är det ju en ovanligt stor effekt av alla de här skatte- och subventionsförändringarna. Men just storleken på effekten av tandvårdsreformen sticker väl inte ut om man relaterar den till andra reformer.

Du säger alltså att det har genomförts väldigt många inflationssänkande åtgärder de senaste två åren som har haft direkt påverkan på inflationen?

– Ja, framför allt i år egentligen. Tandvårdsreformen kom ju nu i januari. Och så är det ju matmomsen naturligtvis som påverkar. I år skulle jag säga att det är ovanligt mycket.

Finns det någonting som människor i allmänhet bör veta om inflationsberäkningar?

– Många är ganska nyfikna på det där. Man ska väl veta att beräkningarna är ganska sofistikerade. I Sverige har vi ett ganska invecklat index för att beräkna KPI, just för att fånga upp sådana här substitutionseffekter på ett korrekt sätt.

– Statistiska centralbyrån lägger ner ganska mycket resurser på just konsumentprisindex. Det håller ju en väldigt god kvalitet i prismätningen. Sedan är det ju samtidigt väldigt svårt eftersom det finns kvalitetsförändringar och sådant där som man vill justera för. Så det är både en svår uppgift och något som Statistiska centralbyrån lägger mycket resurser på att göra så bra som möjligt.

 

FAKTA: Så mäts inflationen

KPI – Konsumentprisindex

Mäter hur priserna på varor och tjänster förändras över tid. KPI påverkas av bland annat ränteförändringar, skatter och subventioner. När staten subventionerar tandvård så att patienterna betalar mindre kan det därför bidra till att sänka KPI.

KPIF – Konsumentprisindex med fast ränta

Beräknas på samma grund som KPI, men effekten av förändrade räntesatser på hushållens bolån hålls konstant. KPIF är det inflationsmått som Riksbanken använder för sitt inflationsmål på 2 procent. Förändringar i skatter och subventioner påverkar fortfarande indexet.

KPIF-KS – KPIF med konstant skatt

Ett mått där även de direkta effekterna av förändringar i indirekta skatter och subventioner räknas bort. Syftet är att visa prisutvecklingen utan dessa direkta politiskt beslutade priseffekter.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) och Riksbanken.