Good food. Good mood.
Visst är det gott med mat? Det är någonting extra när smaklökarna exploderar i munnen. Tänk er en perfekt kolgrillad entrecote. Serverad med krispig klyftpotatis, krämig bearnaisesås och fräsch sommarsallad med en skvätt balsamvinäger. Till höger om tallriken står ett glas rött vin. Kan detta vara en perfekt middag på en uteservering en varm sommardag? Eller kanske en bra avslutning på veckan med fina vänner på afterwork? Ni förstår, njutningen är uppskruvad till max.
För mig har maten alltid varit en stor del av mitt liv. Maten är en del av den sociala biten, ett sätt att samla familj och vänner. Mat är glädje och skratt. Jag kan tänka mig att denna njutning kan jämföras med allt sött och dylikt vi har omkring oss. Denna njutning kan nästan skapa en beroendeframkallande känsla, en kick och en vilja att uppleva det igen.
På jobbet möter jag dagligen både unga och äldre patienter med kariesproblematik. Många av dessa patienter äter inte stora mängder sött till vardags, men de dricker söta drycker. Food to go är en växande trend. Allting ska vara lättillgängligt och framför allt snabbt. Jag ser fler och fler med kaffemuggar i handen på bussen, man unnar sig och detta visar man också gärna upp i sociala medier. Jag är rädd att många skapar sig vanan att alltid ha något att stoppa i munnen och många gånger är To go-alternativen inte så nyttiga. Ta Starbucks som exempel, som serverar kaffe med karamellsmak, toppat med grädde. Till det erbjuds en bit kaka till ett förmånligt pris.
Senaste åren har det även exploderat med olika typer av energidrycker (med och utan socker) som oftast marknadsförs som bra kosttillskott för dig som tränar. Men vad innehåller de egentligen? Det som jag har lagt märke till under kostdiskussioner med patienterna är att de inte bara dricker de här dryckerna, utan de äter något till – energibar, bulle, godis eller frukt. Det har också blivit vanligare att välja bort vattnet till maten och istället dricka den här typen av dryck även då. Vad många patienter inte är medvetna om är att dessa drycker även ger erosionsskador. Hur gör vi för att förebygga och undvika detta? Kariesangrepp och erosionsskador går ibland nästan hand i hand i detta sammanhang.
Yrket tandhygienist handlar om så mycket mer än att bara genomföra parodontal kausalbehandling. Vi göra skillnad! Genom kostdiskussioner kan vi göra patienterna medvetna om deras kariesstatus och kariesprevention. På Folktandvården erbjuds patienter även specialistbehandling på Cariologiavdelning för vidare utredning.
I en tidigare krönika berättade min kollega Sara Adolfsson om vårt Bota Karies-projekt. Projektet handlar om att förändra beteendemönster hos våra patienter genom samtal om kost och sociala vanor. Det ska bli spännande att få ta del av resultat och slutsats när projektet avslutas. Och vi hoppas att projektet kan hjälpa oss att öka kunskapen om karies och prevention. Tillsammans kan vi arbeta mot hälsosammare vanor och friskare tandstatus i framtiden.
/Jill
Jill Kvarnström är tandhygienist på Folktandvården Västra Götaland. Hon jobbar på kliniken i Kvillebäcken, Göteborg, som är en kombinerad allmäntandvårds- och utvecklingsklinik.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
