Kampen mot antibiotikaresistens inom tandvården

Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot global hälsa idag. Resistens mot antibiotika leder till längre sjukhusvistelser, högre medicinska kostnader och ökad dödlighet. Ja, så inleddes en rapport från Socialstyrelsen 2019. Kampen mot antibiotikaresistens förs varje dag i den svenska tandvården.

De flesta är överens om att antibiotikaförskrivningen måste bromsas. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot. Flera studier visar samma sak. En studie International Journal of Environmental Research and Public Health (IJERPH) från 2023 fastslog att överanvändning och felanvändning av antibiotika leder till ökad bakteriell resistens och flera andra negativa konsekvenser. Studien i IJERPH byggde helt på andra studier. Till och med Världsbanken ser medicinresistenta infektioner som ett hot mot världsekonomin.

Flera svenska myndigheter arbetar mot överförskrivning av antibiotika. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har förskrivningen av antibiotika inom tandvården nästan halverats sedan 2010. Regionala skillnader är stora. I Skåne och Stockholm skrivs det – grovt räknat ut – dubbelt så mycket antibiotika per capita som i Västerbotten.

Regionala förskrivningsmönster

Socialstyrelsen ger ut en årlig lägesrapport som kallas ”Tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvård”. I rapporten 2024 lyfts överförskrivning av antibiotika fram som ett problem. Rapporten visar att tandvårdens regionala förskrivningsmönster liknar sjukvårdens: Malmö och Stockholm skriver ut mest, Norrlandslän minst. Det är åldersgruppen 65 – 79 år som är störst konsumenter av antibiotika.

Antibiotika kan användas profylaktiskt – i förebyggande syfte, samt terapeutiskt – för att behandla en pågående infektion. Läkemedelsverket ger ut rekommendationer för bägga typerna av användning. Studien i IJERPH fann två huvudsakliga indikationer för antibiotikaprofylax inom tandvården. Förebyggande av den allvarliga hjärtsjukdomen bakteriell endokardit samt för infektioner i samband med kirurgiska ingrepp. Enligt studien är det vanligt med antibiotika vid andra okomplicerade infektioner som skulle kunna behandlas med dränage och god munhygien.

Svenska Läkemedelsverkets rekommendationer anger tydligt att de flesta individer inte behöver antibiotikaprofylax i samband med tandvård. Tandläkaren är fri att själv bestämma om antibiotikan är nödvändig. Rekommendationerna är att använda antibiotika restriktivt och så kortvarig som möjligt. Exempel på tillstånd där antibiotikaprofylax är befogat:

• På patienter med gravt nedsatt infektionsförsvar, vid invasiva odontologiska ingrepp som medför en hög risk för utsådd av bakterier.
• På patienter med högdosstrålbehandlat käkben vid benskadande odontologiskt ingrepp
• På cancerpatienter med pågående eller genomgången intravenös bisfosfonatbehandling vid benskadande odontologiskt ingrepp.

När det gäller terapeutisk användning av antibiotika betonar Läkemedelverket bland annat att patienter utan kända riskfaktorer/riskbeteenden utgör majoriteten av de akuta fallen. På dessa patienter ska i första hand dränage genomföras och orsaken till infektion avlägsnas. Antibiotikaförskrivning skall vidare aldrig  ersätta korrekt diagnostik, lämplig och effektiv antiseptisk behandling och nödvändig kirurgisk lokalbehandling. Lokal antibiotikabehandling rekommenderas inte vid behandling av orala infektioner. Antibiotika ska inte användas vid behandling av pulpit.

En jämförelsevis gynnsam situation

Det mesta tyder på att Sveriges arbete mot överförskrivning fungerat relativt väl. Internationellt står tandvården för runt tio procent av all antibiotikaförskrivning. I Sverige är siffran lägre: kanske 6 – 7 procent. I Socialstyrelsens lägesrapport från 2024 rapporteras det att förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier fortsätter att öka i Sverige. Men, skriver rapporten: Det förebyggande arbete som bedrivs i Sverige, har gjort att situationen är gynnsammare i Sverige än i många andra europeiska länder. Sverige är fortfarande ett av de EU-länder som har lägst antibiotikaförbrukning.

Folkhälsomyndigheten arbetar fortlöpande med arbetet att få ned överförskrivningen inom tandvården. En enkätundersökning till läkare och tandläkare från 2025, visade att ”det finns kunskapsluckor kring behandling av infektioner i munhålan”. De svarande ansåg också att risken för att patienter får antibiotika i onödan sannolikt skulle minska om det fanns möjligheter att identifiera områden inom tandvården med stor risk för överförskrivning.

Dental24 har samtalat med svenska tandläkare som är insatta i ämnet. Deras uppfattning är att ingen riktigt känner till under vilka förhållanden överförskrivningen äger rum. Det är heller inte känt om det är vid profylaktiskt eller terapeutisk användning där överförskrivning äger rum. Detta är saker som inte syns i statistiken. Det finns uppenbarligen lokala traditioner och seder i Sveriges regioner. De riktlinjer som varje region har tenderar att vara svårlästa. Det är möjligt att tandläkare – särskilt de som behandlar svaga patienter med dålig allmänhälsa, stort medicinintag och dålig tandhälsa – skriver ut antibiotika som en skyddsåtgärd.

Fotnot: Det pågår ett arbete med att uppdatera Läkemedelsverkets rekommendationer om antibiotika. Arbetet leds av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, som drivs av Sveriges regioner i samverkan.

Antibiotikaförskrivning inom tandvården Rapport från Socialstyrelsen

Tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvård Lägesrapport 2024 (Socialstyrelsen)

Antibiotikaförsäljning i tandvården- interaktiva faktablad (Folkhälsoinstitutet) 

Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården (Läkemedelsverket) 

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården (Läkemedelsverket)