Mentorskap kan vara nyckeln till att behålla personal i tandvården

Personalbrist är en utmaning som många tandvårdskliniker känner av, både i den privata och offentliga sektorn. Men det finns strategier som kan göra stor skillnad. Ett sådant verktyg är mentorskap, som inte bara stärker nyanställda utan också ger erfarna medarbetare ny energi och motivation.

– De mentorer jag pratade med kände sig hedrade och uppmärksammade, när de fick uppdraget att skola in andra i det yrke som de själva brinner för, säger Nanna Gillberg, som tillsammans med forskarkollegor har studerat mentorskap i välfärdsyrken.

Mentorskap stärker både nyutexaminerade och erfarna medarbetare

Mentorskap erbjuder erfarna medarbetare en möjlighet att utvecklas och få variation i arbetsdagen, något som i sin tur kan göra att de stannar kvar längre i yrket. För nyexaminerade tandläkare, tandsköterskor och hygienister kan mentorskap vara avgörande för att inte lämna branschen tidigt efter första mötet med verkligheten.

– Det handlar om att bli insocialiserad i ett yrke, och att få prata av sig om situationer som uppstår och hur man kan lösa dem, förklarar Rebecka Tolstoy, forskare i projektet.

Mentorn bidrar inte bara med yrkeskunskap utan fungerar även som ett socialt nätverk och en förebild, vilket kan göra övergången från utbildning till arbetsliv smidigare. Forskarna bakom studien har undersökt olika branschers förutsättningar för mentorskap genom intervjuer och enkäter med mentorer, adepter, chefer, HR-personal och fackliga företrädare. Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan branscher.

I studien hade förskollärarna mest strukturerat mentorskap, med tydliga riktlinjer och regelbundna samtal som var lagstadgade under det första året som nyutbildad. Arbetsmaterial och schemalagda tider gjorde mentorskapet både konkret och hållbart.

– Det var dessutom helt förankrat i de arbetsgrupper vi studerat att den nyanställda fick gå ifrån gruppen på avsatta tider för mentorskapet. På det stället där jag genomförde intervjuer fick de ungefär en och en halv timme varje fredag, säger Nanna Gillberg.

Externa mentorer ger trygghet och stöd i yrkesrollen

Externa mentorer, som inte arbetar på samma klinik som adepterna, kan göra det enklare att prata öppet om yrkesmässiga utmaningar. Detta kan vara särskilt värdefullt när nyexaminerade möter erfarna kollegor och ska navigera mellan höga ambitioner och realistiska resurser.

– Det gör det möjligt att prata mycket öppnare om saker. Det kan till exempel handla om att komma ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad med uppgift att arbetsleda väldigt erfarna kollegor. Det ger en chans att bolla de spänningar som kan uppstå med någon utifrån, säger Rebecka Tolstoy.

I andra branscher, som hemtjänst, ser förutsättningarna annorlunda ut. Här saknas ofta avsatt tid och resurser för mentorskap, vilket kan göra det svårare att genomföra systematiska mentorprogram.

– De har inte resurser eller förutsättningar i själva systemet att schemalägga eller skapa budget för mentortid. De har en liten andel kringtid per dag, där de ska klämma in även det här, berättar forskarna.

Även om studien inte har gjort kostnadsberäkningar framhåller forskarna att mentorskap kan vara mycket värdefullt. Det kan minska personalomsättning och göra kliniker mer attraktiva som arbetsgivare.

– Jag tror det, även om vi just i den här studien inte har mätt kostnaderna på det sättet. Men det är dyrt att rekrytera, och det är värt mycket att vara en attraktiv arbetsgivare. Man kan vinna jättemycket på att behålla de medarbetare man har, oavsett om det gäller de nyanställda eller de erfarna, säger Rebecka Tolstoy.

Forskarna noterar också att mentorer själva kan uppleva ökad autonomi, engagemang och arbetstillfredsställelse genom sina uppdrag.

– Vi såg till exempel att de som deltog som mentorer i äldreomsorgen kände ökad autonomi, engagemang och arbetstillfredsställelse, avslutar Rebecka Tolstoy.

Källa: Suntarbetsliv