Ojämlikheter i tandvården
Tandvården är en del av det övriga samhället och återspeglar samhällets problem i sin verksamhet. Ojämlikhet är ett samhällsfenomen, dvs. att människor har olika förutsättningar beroende på bland annat individernas socioekonomi och förutsättningar. Ojämlikheten i samhället avspeglar sig således både vad gäller allmän hälsa och tandhälsa/munhälsa.
Detta inlägg är inte tänkt att stödja det ena eller andra sättet att lösa eller minska ojämlikheten inom tandvården utan bara att peka på förekomsten av ojämlikhets- och klassproblemen inom tandvården.
Dålig tandhälsa för den enskilde individen kan bero på många olika faktorer. Enligt en riskbegreppsmodell lanserad av den tidigare kanadensiske sjukvårdsministern Marc Lalonde (1974) kan varje hälsoproblem förklaras med faktorer relaterade till olika hälsofält såsom biologi, livsstil, miljö och vårdorganisation.
Ett sätt att se hur den sociala och ekonomiska snedfördelningen av resurser påverkar munhälsan är att titta på barns och ungdomars tandhälsa och tandvårdsvanor. Barntandvården är kostnadsfri, så i teorin har alla samma möjlighet att få tandvård och därmed möjlighet till god tandhälsa.
Trots att den ekonomiska spärren för tillgång på tandvård är eliminerad är det stora skillnader i förekomsten av karies hos barn och unga (tabell). I en riskanalys av kariesutveckling hos barn och unga, kan respektive påverkan från olika riskfaktorer belysas. Det är uppenbart att risken för att ett barn skall få karies påverkas av moderns sociala och ekonomiska situation. Risken ökar om mamman är ung, har få kvarvarande tänder, har låg utbildning, är beroende av ekonomiskt bistånd eller född i annat land.
Om man istället som Erik Grönqvist använder vuxnas tandvårdsbesök som ett sätt att belysa riskfaktorer för munhälsan, framträder i stort sett samma mönster. Det som tillkommer är att personer med låg inkomst också har en lägre benägenhet att besöka tandvården.
Detta är några exempel på att det finns socioekonomiska faktorer som påverkar människors tandhälsa och tandvård och således medverkar till ojämlika villkor för och utnyttjande av tandvård.
Bengt Franzon Björn Axtelius
Doktorand Professor i samhällsodontologi
Malmö universitet Malmö universitet
Referenser och förslag på litteratur om man vill läsa mer:
Lalonde M. A New Perspective on the Health of Canadians (A working document). Government of Canada: Ottawa, Canada, 1981. 10
Lundbäck M. Framtidens tandvård för barn och unga. Privattandläkarna: Stockholm 2017
SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
Ekornrud, T., & Skjøstad, O. (2016). Tannhelse blant vaksne i Sverige og Noreg. Ein sosioøkonomisk analyse.
Socialstyrelsen. (2017). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Tabellerna är hämtade ur ”Framtidens tandvård för barn och unga” av Mattias Lundbäck, utgiven av Privattandläkarna 2017 sidan 20-21.
