Psykologiprofessorn om varför löner engagerar

Magnus Sverke är professor i arbets- och organisationspsykologi och en av Sveriges ledande forskare inom arbetslivets motivation, prestation och lönesättning. Han har lång erfarenhet av forskning om hur lönefrågor, rättvisa och arbetsmiljö påverkar trivsel, engagemang och välbefinnande på arbetsplatsen, och används ofta som expert i frågor om lön, arbetsrätt och organisationsutveckling.

Vad tror du är det som gör just framtida löneprognoser så starkt engagerande för oss människor?

– Lön är bara en av flera faktorer som bidrar till arbetstrivsel, motivation, engagemang och arbetsprestation – liksom till hälsa och välbefinnande. Ofta handlar det mer om hur lönesättningen går till än om utfallet i kronor. Men om man inte förstår varför man får den lön man får, eller upplever att den egna löneutvecklingen är sämre jämfört med kollegor eller andra yrken, kan det leda till att man tappar motivation. Lön har alltså ett viktigt symbolvärde.

Men varför dras vi så starkt till sådant som hjälper oss att ”titta framåt” ekonomiskt, särskilt när det gäller den egna lönen?

– Det kan variera beroende på bland annat ekonomisk situation. För personer med låg lön, och kanske ensamt försörjningsansvar, kan framtida lön vara avgörande för att veta om man ska få ihop det rent ekonomiskt. För personer som kanske lever något över sina tillgångar genom exempelvis höga bostadslån blir den framtida lönen, oavsett nuvarande lönenivå, också betydelsefull.

Lönefrågan är alltså bara en del av bilden. För att förstå motivation, trivsel och prestation behöver man också se till arbetsmiljön och de dagliga förutsättningarna på jobbet.

– Återigen finns detta med lönejämförelser med som en viktig ingrediens. Det kan handla om att följa hur olika yrken värderas. Här är det intressant att kvinnligt dominerade yrken och branscher vanligen värderas lägre, bland annat avseende lön, jämfört med manligt dominerade yrken och branscher.

– Samtidigt har lön och lönesättning, relativt sett, en mindre betydelse för dessa utfall jämfört med faktorer i den omedelbara arbetssituationen och arbetsmiljön. Vissa arbetsmiljöfaktorer är främjande – ofta kallade resurser i arbetet eller friskfaktorer – såsom meningsfullt arbete, känslan av att göra nytta, möjligheten att påverka sin arbetssituation, goda kollegor och gott ledarskap. Andra faktorer är mer belastande och kan leda till negativa utfall. Det kan handla om hög tidspress, otydliga mål, emotionella krav (som att hantera besvärliga patienter), personkonflikter eller ociviliserat beteende.

Vilka grundläggande behov tror du exempelvis att den här typen av artiklar väcker hos läsarna?

– Jag tror att den här typen av artiklar väcker viktiga frågor om hur olika yrken värderas och bidrar till viktiga diskussioner om lönenivåer och löneskillnader. De kan också vara till nytta för fackliga organisationer och stärka argument inför kommande kollektivavtalsförhandlingar.

– Den här typen av oro och kanske alltför låg lön kan också leda till tankar om att byta arbetsgivare eller till och med yrke för att kunna höja sin lön. Det gäller särskilt bristyrken, men även nyckelpersoner i en organisation kan bli mer benägna att lämna eftersom de är mer anställningsbara och kan ha lättare att hitta nytt jobb, vilket kan vara problematiskt för arbetsgivaren.

Har du något tips på hur man kan förhålla sig till löneinformation utan att fastna i oro eller jämförelser?

– Jag tror det är konstruktivt att åtminstone delvis ”fastna” i lönejämförelser. Det kan leda till konstruktiva diskussioner. Om man fastnar i oro är det något som på sikt kan gå ut över sådant som arbetstrivsel och välbefinnande och göra att man gör ett sämre jobb. Det kan dock vara svårt att släppa oron om privatekonomin är dålig.

– För personer med individuell lönesättning är det viktigt att lönesamtalet används för att blicka både bakåt och reflektera över varför man har fått den lön man fått, samt framåt för att planera vad man kan göra för att påverka sin löneutveckling. Oavsett lönesystem kan det finnas flera konkreta saker man kan göra:

• Försöka få till stånd en konstruktiv dialog med chef

• Försöka påverka genom facket (och gå med om man inte redan är medlem)

• Diskutera lön med kollegor

• Möjligen överväga att byta jobb om lönen är ”för låg”